Under den senaste mandatperioden har Feministiskt initiativ funnits representerat i tolv kommuner och en region, och i årets val ställde man upp med vallistor i 15 kommuner och 6 regioner. Det har varit en högst medveten satsning från partiet att fokusera lokalt framför att driva kampanj för att komma in i riksdagen.

– Att satsa på kommuner och regioner är i linje med partiets långsiktiga valstrategi för att bygga partiet underifrån och nära väljarnas vardag, sa Luis Lineo, partisekreterare och kandidat till riksdag, region (Stockholm) och kommun (Stockholm) till Fempers nyheter i augusti.

Strömstad mot strömmen

Men när majoriteten av rösterna räknats står det klart att satsningen inte gett önskad effekt. Partiet backar i fem av de åtta kommuner där partiet ställde upp för omval. I de tre resterande gick partiet däremot framåt vilket innebär att man ser ut att behålla mandat i Gullspång och Kiruna och fördubblar sitt mandat i Strömstad, där partiet nu är lika stort som MP och V.

– Vi är såklart jätteglada, säger Marielle Alvdal, gruppledare Fi Strömstad.

Hon är egentligen inte förvånad över framgången. Fi har lagt flest motioner av alla partier i kommunen i förhållande till mandat, och fått igenom många av sina förslag, bland annat utbildningar i våldsprevention och en koldioxidbudget.

– Vi har också kämpat mycket med hemsidan, där vi lägger upp klipp på allt vi säger och gör, så att man alltid kan se exakt vad vi sagt och gjort. Mig veterligen är vi de enda som gör det.

Taktikröster tänkbar orsak

Resultatet i riksdagsvalet är Marielle Alvdal inte lika glad över.

– Det är väldigt tråkigt att vi inte längre kommer ha kvinnlig statsminister,  vad det verkar, och inte heller ett rödgrönt styre. Men det kan också motivera folk att jobba ännu mer på kommunnivå och få folk att vänja sig vid vår politik, tror hon.

Att Feministiskt initiativ inte lyckats fullt ut med sin satsning på lokalpolitiken tror Marielle Alvdal kan ha att göra med situationen i rikspolitiken.

– Jag tror många har taktikröstat på riksnivå och när man inte är så insatt i lokalpolitiken röstar man kanske likadant i kommunen och regionen.

”Oerhört tråkigt”

Fi förlorar alltså sina mandat i flera kommuner – i Stockholm, Göteborg, Lund, Gnesta och Uppsala har partiet för tillfället gjort sitt. I Stockholm har Fi haft tre mandat den senaste perioden, men med 457 av 598 valdistrikt räknade får partiet i dag endast 1,2 procent av rösterna, en nedgång från 3,3 procent i valet 2018. Därmed gör partiet sorti efter åtta år i fullmäktige, som för övrigt ser ut att få sitt blågröna styre ersatt med ett rödare.

– Det känns oerhört tråkigt. Vi vet att vi har ett brett stöd för vår politik, men i en valrörelse som präglats av rasism och högerpopulism har många vänt sig till de större riksdagspartierna. Trots det har vi samlat ihop tusentals röster i Stockholm, och vi tackar alla våra valarbetare, kandidater och aktivister för ert hårda jobb den här valrörelsen. Tyvärr räckte det inte ända fram den här gången, säger Antonia Simon, ordförande för Feministiskt initiativ Stockholm, i ett pressmeddelande.

Inga platser i regionerna

Inte heller i Göteborg gick valet Fi:s väg. När 408 av 411 distrikt räknats får partiet knappt en procent av rösterna och förlorar således sina två mandat.

– En botten är nådd. Sverige och Europa går åt ett felaktigt, rasistiskt håll. Min uppmaning till alla progressiva krafter i landet är att det är dags att resa sig nu, säger partiledare Teysir Subhi i ett inlägg på lokalavdelningens Facebooksida.

Partiet lyckades inte ta sig in i några av de nya kommuner där de ställde upp, och inte heller i någon av regionerna. Feministiskt initiativ har haft ett starkt fäste i Simrishamn under Gudrun Schymans ledning. Tidigare i år ombildades dock partiet till Klimatinitiativ Simrishamn som nu ser ut att ta sig in i fullmäktige med 2,4 procent av rösterna.

Det är ett stort antal länder inklusive USA, Kanada, Japan och en rad Europeiska länder som under den pågående klimatkonferensen COP28 går ut med budskapet om att kraftigt öka kärnkraften.

Sverige tar nu konkreta steg mot ny kärnkraftskapacitet och jag är glad att stå sida vid sida med likasinnade länder här på COP28, sade statsminister Ulf Kristersson (M) under ett anförande på lördagen.

Enligt avtalet kommer kärnkraften att spela en nyckelroll för att nå målet med minskade koldioxidutsläpp. Målet är att tredubbla kärnkraftskapaciteten till 2050 jämfört med 2020 års nivåer.

Till finrummet

Ulf Kristersson pekade under en presskonferens på att kärnkraft har gått från att vara nästan skamfyllt till att få en framträdande roll på årets klimatmöte.

– Vi ska vara bland dem som leder den utvecklingen. Det vore bra om vi kunde få samsyn i Sverige om att kärnkraft är en viktig del i omställningen. Där är vi inte än men vi är på väg.

Näringsminister Ebba Bush (KD) lyfte de initiativ som tagits för underlätta utbyggnaden av kärnkraft i Sverige, bland annat genom en utredning som ska över kärnavfallsprogrammet och ansökningsavgifterna.

– Sverige är ett föregångsland och vi visar att det går att vända klimatångest till klimathopp, mycket tack vare svenska företag, säger Busch.

Avtalet är inte ett bindande avtal utan mer av ett ”gentlemens agreement” enligt Bush.

– Men det kommer att påverka företagens investeringsbeslut.

Tredubblingen som avtalet avser ska inte nödvändigtvis ske i varje enskilt land.

Får kritik

Bland länderna som ingått i överenskommelsen finns Storbritannien, Bulgarien, Kanada, Finland, Frankrike, Ungern, Sydkorea, Moldavien, Marocko, Nederländerna, Polen, Sverige, Ukraina och Förenade Arabemiraten.

John Kerry, USA:s särskilda sändebud för klimat, säger i sitt anförande att FN:s klimatpanel IPCC tar upp kärnkraft som ett sätt för hur världen klarar 1,5-gradersmålet.

– Vi kan inte nå noll nettoutsläpp till 2050 utan en del kärnkraft. Det är inte politik eller ideologi – det är matematik, säger han.

Kärnkraft som förnybar energikälla väcker också motstånd. Jeff Ordrowe, en representant för miljörörelsen 350.org säger att de uppskattar att USA:s president Biden vill satsa på alternativ till fossila bränslen men att kärnkraft är en ”farlig distraktion”, något som olyckan vid kärnkraftverket i Fukushima satte ljuset på.

Efter pandemin kämpade Sankt Görans sjukhus med personalflykt som ledde till att majoriteten av sjuksköterskorna på ortopedklinikens vårdavdelningar var från bemanningsbolag. Det gjorde att kostnaderna ökade och det blev svårare att upprätthålla rutiner. Men när ortopeden lockade med arbetstidsförkortning fick de många fler sökanden. 

Idén till arbetstidsmodellen där sjuksköterskorna jobbar 80 procent med heltidslön (vilket i praktiken innebär en extra ledig dag i veckan), kom delvis från sjuksköterskegruppen. Upplägget innebär att det behövs lite fler sjuksköterskor men är trots det avsevärt billigare än hyrpersonal. Det ekonomiska argumentet fick sjukhusledningen att godkänna ett tvåårigt pilotprojekt, med start under hösten 2023, skriver Vårdfokus.

Nu hoppas ortopeden att sjukskrivningar ska minska och att såväl vårdkvalitet som produktivitet går upp när personalen får bättre återhämtning.

– Jag får en helt annan livsbalans och återhämtning. Jag orkar mer när jag är på jobbet, jag kan ge bättre vård, säger sjuksköterskan Nasrin Soltani vid ortopeden.

Drygt en tredjedel av regeringspartiernas väljare vill att Sverigedemokraterna ska ingå i regeringen. Det visar en mätning som Indikator opinion gjort för Sveriges Radio Ekot.

Om man tittar på partierna enskilt vill 39 procent av Moderaternas väljare att SD ingår i regeringen, av Kristdemokraternas väljare vill 59 procent samma sak medan en betydligt mindre andel av Liberalernas väljare vill se SD i regeringen.

– En förklaring kan vara att moderata och kristdemokratiska väljare vill ta bort Sverigedemokraternas möjlighet att båda ha kakan och äta den, säger Per Oleskog Tryggvason, opinionschef på Indikator, till Ekot.

Frågar man alla väljare, oavsett partisympatier vill störst andel ha med Socialdemokraterna i en regering 59 procent.