Socialtjänsten ska hjälpa till med bostad för vissa utsatta som inte kan fixa ett hem själva. Men en ny dom i Högsta förvaltningsdomstolen riskerar ändra på det. I varje fall för dem som har en god man.
– Det kan bli ett moment 22, säger Kalle Larsson, förbundsjurist på Sverige kommuner och regioner, SKR.
Den som är hemlös och har problem med psyket, missbruk eller ekonomin har ofta svårt att få en lägenhet. Därför har många kommuner så kallade träningslägenheter eller försökslägenheter, som en del kan få. Det kan innebära att kommunen står som garant för lägenheten, vilket gör det lättare att skaffa fram en lägenhet åt dessa personer.
Men en ny dom ser ut att minska utsattas rätt att få hjälp av socialtjänsten för att få bostad. I varje fall om personen har en god man. Då anser Högsta förvaltningsdomstolen att det är den gode mannen ska fixa fram en lägenhet i stället.
– Det är jättemärkligt. En god man har inte mer rättigheter till en bostad än en hemlös, säger Marika Sellgren, som själv varit hemlös och haft god man.
Socialtjänsten nekade hjälp
Fallet i Högsta förvaltningsdomstolen handlar om en kvinna som blev hemlös efter att hennes man dog. Hon fick skulder hos kronofogden och levde på försörjningsstöd, tidigare kallat socialbidrag. Hon var också sjuk och tilldelades en god man, eftersom hon hade svårt att ta hand om sig.
När hon blev hemlös hjälpe socialtjänsten henne att få tillfälligt tak över huvudet, en så kallad akut bostad. Men ett mer permanent boende ansåg socialtjänsten inte sig ha skyldighet att skaffa fram. Istället tyckte de att den gode mannen kunde fixa en bostad.
I domen går det att läsa att den gode mannen försökte hitta en bostad åt kvinnan, men inte lyckades. Därför bollade den gode mannen tillbaka ansvaret till kommunen.
Men nu ger Högsta förvaltningsdomstolen kommunen rätt. De anser alltså att det är den gode mannens ansvar att skaffa fram en mer långsiktig lösning åt kvinnan, inte socialtjänstens. De hävdar detta eftersom en god man ska ”bevaka en huvudmans rätt och att sörja för dennes person”.
God man – ett ideellt uppdrag
På föreningen Sveriges överförmyndare, som organiserar anställda inom överförmyndarverksamheter, är man kritisk till domen.
– Det blir till en nackdel att ha en god man om du är hemlös. Det här är verkligen inte en dom som gynnar den enskilde, säger Anita Wirén Konstantis, vice ordförande.
Hon syftar på att det är svårt för en god man att få fram en lägenhet på den vanliga bostadsmarknaden för en person som har blivit vräkt tidigare, har betalningsanmärkningar, lever på försörjningsstöd och har psykiska problem.
– Det går inte. En god man är en person som jobbar ideellt med att göra ansökningar och fungera som en sambandscentral. Att den ska ha ansvar för hemlöshetsproblematik som hänger ihop med bostadsmarknaden blir väldigt märkligt, säger Anita Wirén Konstantis.
Om den här domen blir vägledande i hur socialtjänsten jobbar framöver blir det också svårt att hitta folk som vill vara god man, menar hon. En god man är ingen heltidstjänst, utan det är ett uppdrag som folk gör ideellt mot ett visst arvode.
– Det är redan i dag svårt att rekrytera gode man och förvaltare. Det kommer inte gå att rekrytera ställföreträdare till en person som är hemlös, säger Anita Wirén Konstantis.
”Moment 22”
På Sveriges kommuner och regioner, SKR, ställer man sig frågande till domen.
– Man kan ju rimligtvis inte lägga över en persons hela behov på en god man. Den ska bara vara ett komplement, säger Kalle Larsson.
Att gode mannen inte ska ha ett så stort ansvar slogs fast i en annan ny dom i somras, men då i Högsta domstolen. I den står det att en persons hjälpbehov ”enbart i vissa fall ska tillgodoses genom godmanskap” i övriga fall ska det ske genom till exempel sociallagstiftningen.
Kalle Larsson ställer sig tveksam till om Högsta förvaltningsdomstolen ens är rätt forum att avgöra vad en gode man ska göra och inte, eftersom det är en civilrättslig fråga. Dessutom nämner inte Högsta förvaltningsdomstolen den senaste domen från Högsta domstolen i sitt underlag. I stället hänvisas till äldre domar på området.
– Det är lite småtrist att man inte har inkluderat nuvarande rättspraxis. Nu har vi två stycken domar från högsta instans som har gjort rakt motsatta bedömningar, säger Kalle Larsson.
Kan det innebära att socialtjänsten inte längre har skyldighet att skaffa fram lägenheter?
– Det här kan bli delvis ett moment 22. Rent teoretisk kan den enskilde hamna i kläm. Men lagstiftningen har inte ändrats. Det yttersta skyddsnätet ligger kvar hos socialtjänsten, säger Kalle Larsson, som samtidigt säger att han ska diskutera med sina kollegor på SKR hur denna nya dom ska kunna tolkas.
Läs mer:
Sverige sämst på hemlöshet: ”Man ville inte bygga för fattiga”
25 år efter psykiatrireformen – nu höjs röster för basinkomst
