Frontex bevakar Medelhavet från luften, bland annat genom drönare. Enligt människorättsorganisationen HRW:s rapport använder myndigheten sin övervakningsteknologi för att hjälpa libyska styrkor att hitta migrantbåtarna på havet – i stället för att informera räddnings- eller handelsfartyg som befinner sig i närheten av de nödställda.

Tusentals människor passerar Libyen varje år i hopp om att nå Europa. I det krigshärjade nordafrikanska landet – splittrat mellan rivaliserande regionala stormakter efter åratal av kaos och inbördeskrig – har en lukrativ marknad för människosmuggling uppstått.

De båtmigranter som plockas upp av den libyska kustbevakningen och skickas tillbaka till Libyen står inför en oviss framtid, enligt HRW. Tusentals människor har utsatts för tortyr, sexuellt våld och utpressning av vakter i libyskt förvar – anläggningar som på pappret ska ledas av landets interimsregering, men som de facto styrs av ökända milisgrupperingar. Trots att Frontex vet detta så skickar EU-organet tillbaka människor till Libyen, vilket enligt HRW gör dem medskyldiga till övergrepp.

Sedan 2015 har EU gett över 500 miljoner dollar till Libyens Tripolibaserade regering för att stärka landets kustbevakning med bättre utrustning och förbättra förhållandena i landets migrantförvar. En granskning av nyhetsbyrån AP 2019 visade dock att merparten av pengarna i stället hamnat i händerna på miliser och människosmugglare. Enligt kartläggningen är det också vanligt att kustbevakningen lämnar över migranter till milisgrupper mot betalning.

HRW uppmanar Frontex att placera ut egna fartyg i de områden de nu bevakar med drönare, för att säkerställa att nödställda människor inte skickas tillbaka till Libyen.

Forskare: ”Outforskade möjligheter kan hålla Frontex ansvarigt”

Våldet på EU:s gränser ökar: Ny upplaga av ”Black book of push-backs”

Skandalomsusade Frontex ska få ny chef

#Migration #Migranter #Övergrepp #Frontex #EU