Frontex ska få en ny chef. Under onsdagen frågade LIBE-kommittén ut de tre kandidaterna – en nederländsk militär, en kroatisk statssekreterare och Aija Kalnaja, som tillfälligt tog över posten när den förre chefen Fabrice Leggeri avgick efter en kritikstorm i maj.
– Man hade chansen att göra ett annat vägval men tog den inte, säger EU-parlamentarikern Malin Björk (V).
Under onsdagen frågade EU-parlamentets LIBE-utskott ut de tre möjliga kandidaterna som EU-kommissionen föreslagit att bli Frontex nya verkställande direktör. Efter att Fabrice Leggeri avgick har Aija Kalnaja från Litauen tillfälligt haft posten. Hon är nu en av de tre som kandiderar. De andra två är den nederländska militären Hans Leijtens och Terezija Gras från Kroatien. Terezija Gras är statsekreterare i sitt hemland.
– De har inte satsat på någon med en profil som prioriterar mänskliga rättigheter, respekt för demokrati och rättsstaten. Och är det någonting som Frontex hade behövt så är det just det. Det i sig säger någonting. I och med de stora strukturella problemen Frontex står inför hade vi önskat att man fokuserade på att återupprätta respekten för mänskliga rättigheter. Men de här kandidaterna representerar inte det som krävs för att Frontex ska kunna förändras till en myndighet som sätter det främst, säger EU-parlamentarikern Malin Björk (V), som i flera år har engagerat sig i frågan om Frontex framtid.
Enligt Malin Björk är det tveksamt om vänstergruppen i EU-parlamentet kommer att stödja någon av kandidaterna.
– Det är någonting vi måste bestämma tillsammans, men det lutar åt det hållet.
Ett "track-record"
Den Zagreb-baserade organisationen Center for peace studies krävde för ganska exakt ett år sedan att Terezija Gras och ett antal andra ansvariga tjänstemän och politiker skulle avgå. Kravet ställdes efter att Europarådets kommitté mot tortyr publicerat en ny rapport om det omfattande gränsvåldet på den kroatiska gränsen.
Malin Björk menar att den av kandidaterna som sticker ut mest – på ett sätt som gör henne extra olämplig för jobbet – är kroatiska Terezija Gras.
– Hon har ett ”track-record” av att säga att organisationer iscensätter våldsamma push-backs (i Kroatien). Olagligheterna fortsätter med oförminskad brutalitet men Gras har nekat till att det pågår. Hon deltar i förföljelse och kriminalisering av solidaritetsorganisationer. Det vore väldigt olyckligt om hon blev ny Frontexchef – det vore en fortsättning, eller ännu värre, än Fabrice Leggeri.
"Vill inte förändra"
I Frontex stadgar (artikel 46) står det att myndigheten ska avbryta sitt uppdrag i ett land om det förekommer kränkningar av fundamentala rättigheter. Flera grupper har argumenterat för att detta ska ske i Grekland – där det förekommit upprepade brott mot flyktingar som Frontex enligt rapporter omöjligt kan ha varit ovetandes om. Men ännu har det inte skett. För den som nekar till att brott förekommer finns det inte heller någon anledning att pausa operationen. Malin Björk tror att det kommer att sluta med att någon av dessa tre kandidater får jobbet.
– Det säger något om att man inte på allvar vill förändra EU:s största myndighet till att bli en som står upp för internationell lag, EU-lag och mänskliga rättigheter. Det är ytterligare ett led i att stänga gränserna och militarisera dem ännu mer. Kroatiskans prio är att ha Frontex stående styrka med 10 000 gränsvakter redo så snart som möjligt, säger Malin Björk.
Human rights watch skrev i juli i år att ett måste är att den nya verkställande direktören måste vara dedikerad gällande mänskliga rättigheter. EU-parlamentet kommer nu framföra sina åsikter till Frontex styrelse som sedan utser vem som blir den nya verkställande direktören.
I december 2020 publicerades volym ett och två av The black book of pushbacks, ett samarbete mellan nätverket Border Violence Monitoring Network och vänstergruppen i EU-parlamentet. I närtid kommer volym tre och fyra publiceras, vilket tydligt visar att våldet vid EU:s gränser fortsätter.
Läs också:
EU storsatsar på Frontex: ”Mänskliga rättigheter existerar inte vid gränsen”
EU:s ministrar i nya diskussioner om migrationen
EU:s drönare hjälper Libyen att tillfångata flyktingar till havs
