Zoom

Nu höjs röster för kvinnor och minoriteter i Afghanistan

Drygt tusen personer samlades på Medborgarplatsen i Stockholm på lördagen för att uppmärksamma förtrycket och morden på kvinnor och hazarer i Afghanistan.

Människor över hela världen har rest sig i protest mot kvinnoförtrycket i Iran efter mordet på 22-åriga Zhina Amini i mitten av september. Nu vill aktivister även rikta ljuset mot kvinnors och hazarers situation i grannlandet Afghanistan. 
– De kvinnorna kan inte göra sina röster hörda. Därför måste vi som kan höja rösterna för dem, säger Ali Noorzad, som arrangerade flera demonstrationer på olika platser i Sverige på lördagen.

Kvinna! Liv! Frihet!

Slagorden har skanderats över hela världen sedan den unga kurdiska kvinnan Zhina Amini mördades i Teheran i mitten av september. Klipp på kvinnor som klipper av sina hår och eldar upp sina hijaber har spridits över sociala medier och universitet efter universitet har under de senaste veckorna anslutit sig till protesterna.

Det finns inga exakta siffror på hur många som har skadats i protesterna eftersom att myndigheterna stryper informationsflödet i landet. Men enligt Amnesty international ska minst 80 personer ha dödats av säkerhetsstyrkorna bara i staden Zahedan i sydöstra Iran.

Stöddemonstrationer har hållits runtom i världen varje dag sedan mordet och flera världsledare har fördömt händelserna och uppmanat regimen att sluta svara med våld på protesterna.

Minoritetsgruppen hazarer har länge utsatts för förtryck och förföljelse i Afghanistan
Minoritetsgruppen hazarer har länge utsatts för förtryck och förföljelse i Afghanistan. Efter det brutala terrordådet mot en skola i slutet av september har hashtaggen #StopHazaraGenocide spridits av miljoner människor på sociala medier. Bild från lördagens demonstration på Medborgarplatsen i Stockholm. Foto: Ali Noorzad,

Tystnad kring förtrycket i grannlandet

Nu är det hög tid att världen även ställer sig upp mot förtrycket av kvinnor och hazarer i grannlandet Afghanistan. Det menar aktivisten Ali Noozrad, som arrangerade flera demonstrationer på lördagen.

– Vi gör det här för att lyfta upp två viktiga frågor, det som händer med kvinnor och hazarer. Nästan varje vecka sker det attentat i hazardominerade områden. Den senaste explosionen skedde i en flickskola, 56 personer dödades och de flesta av dem var barn och flickor. De dödades för att de var hazarer och flickor, säger han.

Ali Noozrad flydde från Afghanistan till Sverige för fem år sedan. Från distans såg han hjälplöst på när talibanerna tog över makten i Afghanistan för drygt ett år sedan.

– Det var fruktansvärt. Mina systrar som bor i landet läste på universitet. De blev istället som fångar i sina hem, utan rättigheter. De kan inte läsa på universitet längre, säger han.

Ali Noorzad
Ali Noorzad. Foto: Privat

Varför tror du att det här inte har uppmärksammats mer?

– All media är under kontroll av talibanerna. De senaste dagarna har kvinnor protesterat i olika provinser i Afghanistan. Media kunde inte rapportera om det, men jag får videos och meddelanden på sociala medier. De som protesterar torteras och fängslas. De är medvetna om risken men de säger att trots risken att dö är det ändå bättre än det jag har i mitt liv, säger han och fortsätter:

– Vi i Sverige, vi som kan, behöver höja rösterna för dem. Sverige är ett land som bryr sig om mänskliga rättigheter, men politikerna är tysta om Afghanistan. Det är som att de som bor i Afghanistan inte ses som människor. Vi har startat en kampanj för att försöka uppmärksamma politiker och media på det här, men vi har inte hört något tillbaka. Det känns hopplöst, men ändå protesterar vi och demonstrerar. Vi ger inte upp.

”Alla afghaner grät den dagen”

Tystnaden kring förtrycket i Afghanistan är något som även aktivisten Lauren Mir reagerar på. Hon har demonstrerat ihärdigt och själv arrangerat demonstrationer sedan talibanerna tog över makten i Afghanistan förra året.

– Vi har verkligen velat få det svenska folket och regeringen att uppmärksamma det här. Men ärligt talat har vi inte sett så mycket. Några politiker har kommit på ett par av demonstrationerna och det är vi tacksamma över, säger hon och fortsätter:

– Jag fördömer verkligen det som händer i Iran, jag är glad att det har uppmärksammats och vill inte tona ner det. Men vi är besvikna på reaktionerna från det svenska folket och regeringen om man jämför mellan Iran och Afghanistan. Vi från Afghanistan förstår det de går igenom, vi har gått igenom det i ett år nu.

”Afghanska kvinnors kamp är inte bara deras kamp
”Afghanska kvinnors kamp är inte bara deras kamp. Det är vår kamp också”, säger aktivisten Lauren Mir. Foto: Privat

Lauren spenderade själv sin barndom i Afghanistan, fram tills familjen flydde till Sverige på 1990-talet.

– Jag var ungefär fem år och minns väldigt få händelser. Men när jag bodde i Sverige fick jag höra hur de avrättade kvinnor framför andra människor under det förra talibanstyret. Det var hemskt och skrämmande. Det kom över mig igen den dagen när talibanerna tog över igen. Jag är övertygad om att alla afghaner grät den dagen. Jag gick in på toaletten på jobbet och grät. Jag mår fortfarande jättedåligt och lider med folket.

”De modigaste kvinnorna i historien”

Lauren har tät kontakt med kvinnliga journalister och aktivister i Afghanistan, som håller henne uppdaterad om situationen i landet.

– Kvinnorna har det mycket svårt. Både med fattigdom och psykiskt mående. Deras rättigheter är minimala. De är mer förtryckta än någonsin. Män med makt avrättar kvinnor i religionens namn. Flera av tjejerna har tystats ner. De torteras, blir slagna, en del våldtas och mördas. De kämpar modigt för sina rättigheter, trots att de är utan stöd från omvärlden. Det är de modigaste kvinnorna i historien, säger hon.

Samtidigt kämpar Lauren på sitt håll för att uppmärksamma frågan i Sverige.

– Det är väldigt viktigt att alla tar del av det här. Våra röster är viktiga för kvinnorna i Afghanistan. Afghanska kvinnors kamp är inte bara deras kamp. Det är vår kamp också.

Läs mer:

Unga trotsar terrorn för en framtid i Afghanistan

Fortsatta protester i Iran när rädslan släpper greppet

Motståndet växer efter mordet på 22-åriga Amini