Radar · Miljö

Stor risk att få i sig för höga halter av PFAS genom mat

PFAS-föreningens ordförande Herman Afzelius utanför rättssalen på Blekinge tingsrätt i Karlskrona på måndagen.

Vid Blekinge tingsrätt avgörs nu om över 160 personer som druckit PFAS-förgiftat dricksvatten ska ha rätt till skadestånd eller inte. Men efter en skärpt bedömning från EU-myndigheten Efsa, behöver du inte ha druckit förgiftat dricksvatten för att få i dig för höga halter av de hälsoskadliga kemikalierna. ”Vi har en risk redan i dag för de mest exponerade människorna”, säger Bert-Ove Lund, toxikolog på Kemikalieinspektionen.

När det uppdagades att dricksvattnet i Kallinge hade höga halter av PFAS-ämnen, så som PFOS, hade de flesta nog inte hört talas om högfluorerade ämnen. Men under hela 2000-talet har de fått ett alltmer skamfilat rykte.

I USA tvingades kemiföretaget Dupont betala ett kostsamt skadestånd till invånare i West Virginia, efter att de funnits ha förgiftat en vattentäkt med högfluorerade ämnen. En typ av kemikalie företaget använde för att producera teflonpannor.

I Kallinge har kemikalien istället använts i brandskum, på den närliggande brandövningsplatsen F17.

– Vi dricker stora mängder vatten per dag, om PFAS-ämnen finns i vattnet innebär det stor exponering, säger Bert-Ove Lund.

Efter att skandalen i Kalling uppdagades 2013, har en rad andra vattenbolag också tvingats till åtgärder. Glädjande nog har det snabbt gått att få bort de skadliga kemikalierna – väl utsläppskällan eliminerats. Den dåliga nyheten är att dricksvatten är långt ifrån den enda exponeringskällan.

– Det är en diffus exponering, säger Bert-Ove Lund.

Kan ackumuleras i våra kroppar

Mat, livsmedelsförpackningar och till och med luften är andra vägar som kemikalierna kan ta innan de hamnar i våra kroppar. En färsk bedömning av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa), visar att vi exponeras för mellan 3 och 22 nanogram per kilo kroppsvikt och per vecka av de fyra farligaste PFAS-kemikalierna via maten. Som jämförelse är EU:s riktvärde för tolerabelt veckointag 4,4 nanogram per kilo kroppsvikt per vecka för summan av de fyra kemikalierna.

Större intag än riktvärdet kan påverka vårt immunförsvar, enligt myndigheten.

– Det är de (PFOS, PFOA, PFNA och PFHxS) som ackumuleras mest och som har längst halveringstid, säger Bert-Ove Lund.

Kemikalierna är i dag antingen förbjudna inom EU eller kraftigt begränsade. Ändå lever de kvar i vår miljö – och våra kroppar.

– De ökar inte men minskar inte heller, det är relativt stabilt, säger Bert-Ove Lund.

Ansamlas i bland annat fisk

Även om det händer att de förbjudna kemikalierna fortfarande hittas i exempelvis livsmedelsförpackningar, är det inte den främsta orsaken till att vi fortsätter att få i oss dem. Orsaken är att de i princip inte bryts ned i miljön, utan ansamlas allt högre upp i näringskedjan.

– Främst fisk men eftersom det används fiskmjöl i vår jordbruksproduktion hamnar det också i alltifrån ägg och mjölk till kött, säger Bert-Ove Lund.

De fyra värstingämnena utgör enbart någon promille av alla de runt 4 700 högfluorerade ämnen som finns på marknaden. Enligt de studier som gjorts är det mycket som talar för att det också främst är de som har förmågan att anrikas i våra kroppar (så kallad bioackumulering). Men det betyder inte att de övriga ämnena är ofarliga, då de delar egenskapen av att i princip inte kunna brytas ned i miljön.

– Det är en gammal erfarenhet, om något ökar i miljön så når det förr eller senare sådana höga halter att någon eller flera organismer skadas. Det är kemikalier som vi inte vill ha där ute i en evighet, säger Bert-Ove Lund.

Läs mer: Förbjudna kemikalier i livsmedelsförpackningar, 22 januari 2021.