Skjutningar och sprängningar har minskat något jämfört med i fjol, men stora variationer råder mellan regioner. Att flera ledare för kriminella nätverk ställts inför rätta ser inrikesminister Mikael Damberg som ett tecken på att polisens arbete ger resultat och att målet om 10 000 fler poliser 2024 är både nödvändigt och realistiskt.
Mikael Damberg inledde dagens pressträff med att konstatera att sommaren varit tung när det kommer till grovt vapenvåld. Han beskrev vittnesmål från drabbade familjer – vittnesmål som i första hand kom från mödrar – som ”hjärtskärande”, och hans budskap till dem är att samhälles offensiv mot kriminella nätverk och gäng kommer att fortsätta. Det ska ske med hjälp av fler poliser, helst lokalt förankrade, fler polisiära verktyg och skärpta straff. Men han poängterade också att det krävs en bredare satsning från samhället:
– Allt från skolor och en stark vuxennärvaro i lokalsamhället till tidigare sociala insatser och fler jobb för unga människor. Segregationen försvinner inte över en natt och vi måste orka jobba med orsakerna bakom uppgörelser och gängskjutningar.
Avgörande med domar
Damberg presenterade kortfattat statistik över skjutningar och sprängningar. Den negativa trenden gällande skjutningar håller i sig, även om antalet minskat något i år jämfört med i fjol. Statistiken avser perioden januari till augusti och de hela tio skjutningar som ägde rum i augusti i år drar upp årets totala statistik en hel del. Antalet dödade i skjutningar ökade från 30 till 35. Att flera nyckelpersoner inom kriminella nätverk dömts till straff är ett viktigt led i samhällets ansvarsutkrävande, fastslog inrikesministern.
– Det är helt avgörande med domar i kampen mot nätverken. Många nätverk har fått se sina ledare hamna i domstol, på institutioner eller fängelse.
För sprängningar är årets siffror hittills lägre än för både 2020 och 2019, med 49 fullbordade sprängningar och förberedelser till ytterligare 50 stycken.
– Den kanske viktigaste uppgiften är att polismyndigheten aldrig haft så många poliser, den historiska utbyggnaden fortsätter, sa Mikael Damberg och syftade på målet att antalet anställda hos Polismyndigheten ska öka med 10 000 till år 2024, både civila och poliser.
Extra pengar till polisen
Hittills har 7000 nyanställningar gjorts, och arbetet för att locka fler till yrket kommer att fortsätta dels genom mer flexibla antagningsprocesser och fler vägar till yrket för exempelvis civilanställda experter, och genom höjning av ingångs- och grundlön.
Myndigheten har redan beviljats ökade anslag om 8,6 miljarder men förutser i år ett underskott som uppgår till 500 miljoner kronor. För att utvecklingen inte ska stanna av har regeringen beslutat att gripa in.
– Vi vill inte tappa momentum i tillväxtfasen och riskera att pengar redan nu tas från nästa års verksamhet. Därför föreslås att Polismyndigheten tillförs 500 miljoner kronor för 2021 för att täcka underskottet, tillkännagav inrikesministern.
Vill inte leda partiet
En helt annan fråga kom också upp på pressträffen, och Mikael Damberg svarade bestämt:
– Jag kandiderar inte till partiledare. Jag tycker att vi har en stark kandidat i Magdalena Andersson, hon har förmåga att ena partiet inför valrörelsen. Hon är rätt kvinna att leda partiet till valvinst.
