– Äntligen! utbrast partivänsterns okrönta konung Daniel Suhonen i Dagens ETC.

Den socialdemokratiska partiledning som han så ofta riktar kritik emot hade talat ur skägget, tyckte han. Partistyrelsens förslag inför partikongressen i början av november sa det rakt ut: Förbjud vinstuttag i skolan. Inga mellanting med vinstbegränsning eller högre ställda kvalitetskrav. Rakt av, vinstförbud. Självaste utbildningsminister Anna Ekström levererade budskapet.

Så då var saken klar? Om Socialdemokraterna får bestämma är det adjöss med Academedia, Internationella Engelska skolan och de andra bolagen på skolmarknaden.

Nej, så enkelt är det inte, anser Socialdemokraterna i Stockholms stad. I en motion till kongressen vill de gå längre och helt förbjuda aktiebolag att bedriva skolverksamhet. Så tydlig behöver man vara, ett vinstförbud kan kringgås, menar Kadir Kasirga (S), oppositionsråd i Stockholms Stad.

– Det mest effektiva sättet att stoppa marknadsexperimentet på skolområdet är att förbjuda aktiebolag, säger han.

Tjänar pengar på skolmat

Skoldebattören Marcus Larsson på tankesmedjan Balans håller med. Han pekar på hur friskoleägarna redan i dag plockar ut vinster på andra sätt än via de bolag som driver skolorna.  Ett exempel är Raoul Wallenbergs skolor som lagt måltidsverksamheten i ett eget bolag – med mer än dubbelt så stor vinstmarginal som moderbolaget.

Ett annat är den snabbväxande skolkoncernen Dibber. De har sålt alla sina skolbyggnader till fastighetsbolaget SBB och som betalning fick man SBB-aktier. Därmed skulle höjda hyror kunna minska vinsten i Dibber, men komma ägarna till del genom högre vinst för SBB.

Exemplen visar att det inte räcker att förbjuda skolvinster, enligt Marcus Larsson.

– Förbjuder man vinst blir frågan från vilket bolag det är man inte får ta ut vinst ur, säger han.

Marcus Larsson påpekar att själva syftet med ett aktiebolag är att gå med vinst. Det slår aktiebolagslagen fast.

– Det blir tvetydiga signaler från staten om man tillåter aktiebolag i skolan, men inte vinst, säger Marcus Larsson.

Han har också invändningar mot den socialdemokratiska partiledningens sätt att argumentera i frågan, som han tycker antyder att vinst är ”fult” och att skolbolagens ägare är moraliskt tvivelaktiga. Det är en debatt som är svår att vinna, anser han. Han ser inte heller själva vinstsummorna som plockas ut ur skolorna som det stora problemet.

Tar skolpengen med sig

Däremot får skolbolagens ständiga expansion förödande konsekvenser för kommunala och små idéburna skolor, enligt Marcus Larsson. Inte sällan rasar intäkterna när eleverna tar skolpengen med sig till koncernernas skolor, medan kostnaderna för lokaler och personal till stor del är fasta.

– Vi har försökt prata om den här frågan, inte utifrån att några onda människor tjänar pengar, utan utifrån vilka drivkrafter det här systemet skapar.

Nu befarar Marcus Larsson en återupprepning av den debatt som ledde fram till att den så kallade Reepaluutredningens förslag om vinstbegränsning röstades ner i riksdagen 2018.

– När utspelet om vinstförbud kom tror jag att man tyckte på Timbro att ”vad skönt, då kan vi gå tillbaka till den gamla argumentationen, den som vi vunnit med en gång tidigare”, säger Marcus Larsson.

”Vad skönt” är inte de ord Kajsa Dovstad på den marknadsliberala tankesmedjan Timbro själv väljer. Men hon är taggad på att argumentera mot vinstförbud.

– Ett förbud skulle bara leda till att några av de mest populära skolorna i Sverige stängs ner och det fria skolvalet begränsas, säger Kajsa Dovstad.

Istället vill hon se striktare kontroller av skolornas kvalitet och att Skolinspektionen i högre utsträckning stänger ner skolor som inte håller måttet.

– Man behöver komma till rätta med avarterna i systemet, men det gäller både friskolor och kommunala skolor, säger Kajsa Dovstad.

Hon ser S-utspelet om vinstförbud som ett försök att få den politiska debatten att skifta fokus.

– Socialdemokraterna vill inte ha kriminalitet och misslyckad integration som valfråga. Istället blåser man upp en traditionell höger-vänsterkonflikt.

Ekström öppen för olika metoder

Exakt vilken linje Socialdemokraterna ska ha när det gäller de vinstdrivande skolorna återstår att se. Utbildningsminister Anna Ekström (S) kommenterar inte förslaget att förbjuda aktiebolag att driva skolor, men betonar att det finns flera olika sätt att sätta stopp för vinstuttagen och att det detta måste utredas.

– Det räcker med att titta på andra länder för att se att man har löst frågan på lite olika sätt. Sverige kan inte fortsätta vara ensamma i världen om att tillåta obegränsade vinstuttag på våra gemensamma skattepengar, säger hon till Syre i ett skriftligt uttalande.

Någon majoritet i Sveriges riksdag för att rucka på möjligheterna att plocka ut vinst finns det inte. Centerpartiets stämma avvisade nyligen motioner om bland annat att begränsa vinster – men först efter en intensiv debatt.

Marcus Larsson tror i slutändan det blir politiskt omöjligt att inte i någon form ställa sig bakom ytterligare regleringar. Det senaste året har debatten om skolbolagen blivit allt intensivare och Marcus Larsson noterar att den drivits till stor del av skolanställda. Han pekar på ivrigt twittrande ”rektor Linnea”, Linnea Lindquist, som också skrivit boken ”En tickande bomb” där hon argumenterar för att skolbolagen är en viktig orsak till en förödande skolsegregation. Som lärare och studie– och yrkesvägledare hör Marcus Larsson själv till de där rösterna ”inifrån” i skoldebatten.

– Det går inte längre att skrämmas med socialister och kommunister. Det har varit professionen och inte vänstern som dragit igång debatten på nytt.

Stöd från höger

Kadir Kasirga i Stockholm fyller på med att borgerliga ledarsidor som Expressen och Dagens nyheter ifrågasatt skolbolagen och är glad att hans eget parti har tagit intryck av debatten, även om han önskar att kongressen går ett steg längre.

– Partiledningen har tagit ett radikalt och progressivt ställningstagande. Det är glädjande att stenarna börjar röra på sig, säger Kadir Kasirga.

Läs mer:

Kommuner fjäskar för friskolejätten – trots smällen mot de egna skolorna

Alla vill ha Magdalena Andersson – men nu är det slut på enigheten

Det är ett stort antal länder inklusive USA, Kanada, Japan och en rad Europeiska länder som under den pågående klimatkonferensen COP28 går ut med budskapet om att kraftigt öka kärnkraften.

Sverige tar nu konkreta steg mot ny kärnkraftskapacitet och jag är glad att stå sida vid sida med likasinnade länder här på COP28, sade statsminister Ulf Kristersson (M) under ett anförande på lördagen.

Enligt avtalet kommer kärnkraften att spela en nyckelroll för att nå målet med minskade koldioxidutsläpp. Målet är att tredubbla kärnkraftskapaciteten till 2050 jämfört med 2020 års nivåer.

Till finrummet

Ulf Kristersson pekade under en presskonferens på att kärnkraft har gått från att vara nästan skamfyllt till att få en framträdande roll på årets klimatmöte.

– Vi ska vara bland dem som leder den utvecklingen. Det vore bra om vi kunde få samsyn i Sverige om att kärnkraft är en viktig del i omställningen. Där är vi inte än men vi är på väg.

Näringsminister Ebba Bush (KD) lyfte de initiativ som tagits för underlätta utbyggnaden av kärnkraft i Sverige, bland annat genom en utredning som ska över kärnavfallsprogrammet och ansökningsavgifterna.

– Sverige är ett föregångsland och vi visar att det går att vända klimatångest till klimathopp, mycket tack vare svenska företag, säger Busch.

Avtalet är inte ett bindande avtal utan mer av ett ”gentlemens agreement” enligt Bush.

– Men det kommer att påverka företagens investeringsbeslut.

Tredubblingen som avtalet avser ska inte nödvändigtvis ske i varje enskilt land.

Får kritik

Bland länderna som ingått i överenskommelsen finns Storbritannien, Bulgarien, Kanada, Finland, Frankrike, Ungern, Sydkorea, Moldavien, Marocko, Nederländerna, Polen, Sverige, Ukraina och Förenade Arabemiraten.

John Kerry, USA:s särskilda sändebud för klimat, säger i sitt anförande att FN:s klimatpanel IPCC tar upp kärnkraft som ett sätt för hur världen klarar 1,5-gradersmålet.

– Vi kan inte nå noll nettoutsläpp till 2050 utan en del kärnkraft. Det är inte politik eller ideologi – det är matematik, säger han.

Kärnkraft som förnybar energikälla väcker också motstånd. Jeff Ordrowe, en representant för miljörörelsen 350.org säger att de uppskattar att USA:s president Biden vill satsa på alternativ till fossila bränslen men att kärnkraft är en ”farlig distraktion”, något som olyckan vid kärnkraftverket i Fukushima satte ljuset på.

Drygt en tredjedel av regeringspartiernas väljare vill att Sverigedemokraterna ska ingå i regeringen. Det visar en mätning som Indikator opinion gjort för Sveriges Radio Ekot.

Om man tittar på partierna enskilt vill 39 procent av Moderaternas väljare att SD ingår i regeringen, av Kristdemokraternas väljare vill 59 procent samma sak medan en betydligt mindre andel av Liberalernas väljare vill se SD i regeringen.

– En förklaring kan vara att moderata och kristdemokratiska väljare vill ta bort Sverigedemokraternas möjlighet att båda ha kakan och äta den, säger Per Oleskog Tryggvason, opinionschef på Indikator, till Ekot.

Frågar man alla väljare, oavsett partisympatier vill störst andel ha med Socialdemokraterna i en regering 59 procent.

Åtgärden som socialtjänsten erbjuder kallas förmedling och innebär att kommunen hjälper till med själva hyresinbetalningen. Detta för att hyran inte ska betalas in för sent – vilket i förlängningen kan leda till vräkning. I dagsläget erbjuder 202 av landets 290 kommuner förmedling.

Men systemet, som ska vara ett skyddsnätet för att människor ska få behålla sina hem, fallerar ofta. Var femte kommun som lovat att sköta folks hyresinbetalningar har missat att betala i tid till rätt mottagare under de senaste 3,5 åren, visar en enkät som Hem & hyra skickat ut.

Göteborgs kommun har rapporterat cirka 40 missar sedan 2020. Jenny Broman (V), kommunalråd och högsta ansvariga politiker för kommunens socialtjänst, säger att det inte bara kan få katastrofala konsekvenser för enskilda – utan även skada förtroendet för socialtjänsten.

– Självklart kan det vara den ­mänskliga faktorn i något enstaka fall, men om det sker i många fall så är det ett systemfel som vi behöver titta på. Hade vi haft vetskap innan så hade vi ­agerat direkt. Vi tar det här på stort allvar, säger hon till Hem & hyra.

Tidningen granskning visar också flera hyresmissar i kommuner som själva rapporterat att de inte haft några missar alls. Det innebär att det troligtvis finns ett stort mörkertal.