Kommuner fjäskar för friskolejätten – trots smällen mot de egna skolorna

Sugen på att satsa pengar på börsen? En växande friskolekoncern är ett bra alternativ, menar investmentbanken ABG och argumenterar för att risken minskat för politiska beslut som lägger krokben för verksamheterna. ”Ju större den privata skolsektorn blir, desto svårare blir det för politiker att införa reformer som drabbar de privata skolföretagen”, konstaterar ABG i en rapport där man rekommenderar aktieköp i Atvexa, en av de skolkoncerner som intagit börsen.

Att det snart kan det vara för sent för politiker som vill hejda utvecklingen mot allt större bjässar på skolmarknaden är en slutsats som delas av Marcus Larsson på tankesmedjan Balans som granskar skolkoncernernas expansion. Men där ABG ser möjligheter till trygga investeringar ser Marcus Larsson en förlorad demokratisk kontroll.

– Om vi skulle komma överens om att vi inte längre vill ha den här marknadsskolan är den svår att göra något åt om man tillåter marknaden att växa sig för stor, säger han.

I kommunerna är man däremot ofta angelägna om att de stora koncernerna ska etablera sig. Inte minst gäller det Internationella engelska skolan (IES) som med närmare 27 000 elever är störst bland koncernerna på grundskolans område. I många familjer suktar man efter en plats på skolan som utlovar studiero, där rektor står i dörren och hälsar eleverna på morgonen och där proper klädsel är påbud för både lärare och elever. Kommunpolitiker runt om i landet är väl medvetna om IES popularitet – men på senare tid har försöken att locka dem till sig mött kritik.

I Östersund avslöjade ifjol lokaltidningen hur kommunalråd förhandlade med i IES bakom ryggen på den egna förvaltningen med lockrop om lokaler till låg hyra. Även i Härryda tjänar lokaler som lockbete och där protesterar nu hundratals föräldrar mot den tilltänkta etableringen som de fruktar ska slå hårt mot den kommunala skolan. Och i Karlskrona varnar den konsultrapport som kommunen själva beställt för att en etablering av IES kan bli kostsam för kommunens skattebetalare och pekar på nedläggning av kommunala skolor som en tänkbar lösning när elever försvinner – och skolpengen med dem.

IES ska öka inflyttningen

Något behov av en skola till i Karlskrona finns inte utifrån befolkningsprognoserna, enligt konsultrapporten. Men Liberalerna som gick till val på att IES skulle slå upp portarna ångrar sig inte. Om den populära skolan kommer till stan kan befolkningsprognoserna överträffas, tror man.

”Liberalerna är övertygade om att IES kan bidra till att inflyttningen till kommunen ökar och att man därigenom kan bryta det sviktande elevunderlaget som nu präglar den kommunala skolverksamheten. Mångfald och valfrihet ökar makten och delaktigheten för föräldrar och elever samt bidrar till den samlade pedagogiska utvecklingen i kommunen. Näringslivet och andra aktörer i Karlskrona menar vidare att tillgången till skolor av hög kvalité och varierande inriktning är avgörande för att kunna attrahera medarbetare till Karlskrona”, skriver kommunalrådet Börje Dovstad (L) i ett mejl.

Marcus Larsson ser ingen mångfald av pedagogiska inriktningar breda ut sig – och inte heller att det är vad föräldrar efterfrågar. Snarare är det den segregation som uppstår som utgör friskolornas dragningskraft, menar han. Barnen som går där har föräldrar med högre utbildning och är i lägre utsträckning nyanlända invandrare.

– Medelklassföräldrar väljer bort den kommunala skolan för skolor där barnen får gå med sina likar.

Växande koncerner

Friskolorna lockar stadigt allt fler elever. Och det är de stora koncernerna som tar en allt större del av kakan, inte minst genom att köpa upp enskilda skolor. För nämnda Atvexa är målet att växa med femton procent om året. Det har man ännu så länge klarat galant. Sedan början av 2019 har man gått från 99 förskolor och skolor till dagens 176. Störst är fortfarande Academedia med närmare 300 förskolor, grundskolor och gymnasier.

Inte konstigt att det är de stora som växer, tycker Friskolornas riksförbunds vd Ulla Hamilton. Hon konstaterar att antalet helt nya aktörer minskar och ger politikerna skulden.

– Det har blivit svårare att starta nya skolor, men det beror på regelverken som riksdagen beslutat om och inte på koncernerna, säger Ulla Hamilton.

Hon pekar på krav om att utreda vilken efterfrågan som finns innan man drar igång en verksamhet och på att de som äger och sitter i ledningen för skolan har egen kunskap om alla de lagar och regelverk som omgärdar friskolorna.

– Tidigare kunde man lösa delar av den kompetensen genom att vara ansluten till exempelvis en arbetsgivarorganisation, säger Ulla Hamilton.

Samtidigt som hon vill att det ska vara enklare att starta nytt ser hon inte koncernernas expansion som ett problem.

– Det måste inte vara en nackdel. När du har aktörer med stora muskler sker en professionalisering. De stora koncernerna har välutvecklade kvalitetskontrollverktyg och jobbar mycket med innovation och utveckling.

Marcus Larssons bild är en annan. Han ser koncernernas utbredning som hot mot såväl den kommunala skolan som små enskilda friskolor. När en skolkoncernern etablerar sig och suger upp elever – och den skolpeng som de genererar – rasar intäkterna. Samtidigt står man med kostnader för personal och lokaler som till stor del är fasta, vilket är just vad konsultrapporten i Karlskrona pekar på.

– Då blir det mindre stödresurser till elever som har det tufft, färre läroböcker eller mer undervisningstid för lärarna. En negativ spiral sätter igång, säger Marcus Larsson.

Utredning föreslog minskad skolpeng för friskolor

I utredningen ”En likvärdig skola” som landade på regeringens bord för ett år sedan gjorde utredaren Björn Åstrand liknande iakttagelser. Där föreslår han att friskolor ska få lägre skolpeng än de kommunala. Motivet är att den kommunala skolan – som har ansvar för att det finns plats för alla elever – har ett annat uppdrag än friskolorna.

Ulla Hamilton anser att utredningen bortser från att fristående skolor också kan förlora elever och därmed intäkter.

– Man kan starkt ifrågasätta de sätt de har räknat på, säger hon.

Utbildningsminister Anna Ekström har ställt sig positiv till förslagen i utredningen. För att få majoritet i riksdagen krävs dock att Centerparitet är med på tåget. Hittills har de ställt sig kallsinniga, men kanske kan en växande kritik mot koncernerna också från borgerliga debattörer bädda för en framtida kompromiss.

Marcus Larsson ser Björn Åstrands förslag som ett steg i rätt riktning om de förverkligas.

– Jag skulle helst vilja ändra hela marknadsstyrningen, men utredningens förslag är rimliga utifrån de politiska förutsättningar som finns just nu, säger han.