Efter två militärkupper och uppgifter om att Mali anlitar ryska legosoldater kräver flera partier att Sverige avbryter sin militära insats i landet. Men en majoritet i riksdagen väntas ge regeringen grönt ljus för att förlänga insatsen.
Sedan 2014 deltar Sverige i en FN-insats för att stabilisera läget i det krigsdrabbade Mali. I mars i år anslöt sig Sverige också med en elitstyrka till den franskledda militära insatsen Task force Takuba som Malis regering bjudit in till. Båda insatserna vill regeringen nu förlänga. Task force Takuba får förlängt uppdrag till och med nyårsafton 2022, men innan dess ska de stridande trupperna ersättas med en enhet som ska stödja insatsen med sjukvård. FN-insatsen ska enligt regeringen vara avvecklad senast sommaren 2024.
Flera partier har invändningar mot insatsen. När det sammansatta utrikes– och försvarsutskottet behandlade frågan i torsdags reserverade sig Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Vänsterpartiet mot regeringens förslag när det gäller den franskledda insatsen. Liberalerna anser att Sverige måste lämna Mali så fort som möjligt ”under ordnade förhållanden”. Huvudskälet är de två militärkupper som ägt rum under den svenska insatsen och att de demokratiska val som utlovats under början av 2022 inte ser ut att bli av.
– Vi bedömer att det är en militär diktatur som är på väg att växa fram i Mali och det är ingenting som Sverige bör stödja, säger Allan Widman, Liberalernas försvarspolitiska talesperson.
Ryska legosoldater
Han pekar också på de uppgifter som finns om att Mali anlitat Wagnergruppen, en rysk paramilitär organisation som tillhandahållit legosoldater till bland annat krigen i Syrien och Ukraina. I inbördeskriget i Centralafrikanska republiken har FN-rapporter beskrivit hur Wagnergruppens soldater gjort sig skyldiga till plundring och urskiljningslöst dödande.
Också Vänsterpartiet vill stoppa deltagandet i Task force Takuba med hänvisning till att Sverige inte kan stå sida vid sida med Wagnergruppens soldater.
– Ett anlitande av Wagnergruppen skulle innebära att man ger Putins lakejer ett stort handlingsutrymme, säger den utrikespolitiska talespersonen Håkan Svenneling (V).
SD och C ifrågasätter också förlängningen av FN-insatsen.
– Grunden för vår närvaro är att fredsavtalet ska genomföras och att demokratiska val ska hållas. Den grunden har eroderat, säger Kerstin Lundgren, Centerpartiets utrikespolitiska talesperson.
Regeringen pekar å sin sida på att extremistgruppers attentat mot såväl militära som civila mål intensifierats de senaste åren, vilket de anser motiverar fortsatt internationellt stöd till Malis regering. Den 14 december väntas S, M, MP och KD rösta igenom regeringens förslag.
Läs mer:
Andra statskuppen i Mali på nio månader
