Zoom

Migrationsverket svarar på kritiken

Flera intervjupersoner Syre talat med riktar skarp kritik mot Migrationsverket.

I ett reportage som publicerades i Syre i helgen riktar flera personer kritik mot Migrationsverket och den svenska asylprocessen. Syre ringde därför upp Åsa Evrensel, verksamhetsexpert på Migrationsverket, för att be henne bemöta den kritik intervjupersonerna riktat mot myndigheten. 

Varför accepterar Sverige vissa afghanska id-handlingar (tazkiror), till exempel ambassadpersonalens, men inte många asylsökandes likvärdiga dokument?

– Det vi generellt tittar på när det gäller id-handlingar är vem som utfärdat dem, hur de utfärdats och på vilka uppgifter handlingarna är baserade. Det är en bedömning vi gör av alla pass och id-handlingar. Det är olika från land till land vilka processer man har för utfärdande av id-handlingar och vilka uppgifter man kräver för att utfärda dem.

Men varför accepterar man vissa pass från ett land, till exempel ambassadpersonalens, och inte andra?

– Det kan jag inte svara på. Det är olika kontexter. Jag kan bara svara på hur vi hanterar det i asylärenden. Och där finns krav på att man ska styrka sin identitet, alternativt göra den sannolik.

Rättsmedicinalverket är ansvariga för åldersbedömningarna, men det är Migrationsverket som fattar beslut baserat på dessa. Bedömningarna har kritiserats hårt. Varför används de fortfarande?

– Vad gäller åldersbedömningarna ska vi först använda andra metoder för att utreda ålder. Vi pratar med den sökande och kan exempelvis skicka en förfrågan till Socialtjänsten om utlåtande kring ålder. Om vi efter utredningarna inte anser att den sökande har gjort sannolikt att den är underårig erbjuder vi den sökande möjligheten att genomgå en medicinsk åldersbedömning. Så utgångsläget när man erbjuds en medicinsk åldersbedömning är att man inte gjort sannolikt att man är underårig. Jag skulle säga att en medicinsk åldersbedömning snarare är till hjälp för den asylsökande. Förenklat är det så att visar resultatet sannolikt under 18 – då är den till stöd för den sökandes uppgifter. Visar resultatet över 18 år är man i samma utgångsläge som innan.

Men det är stora felmarginaler, och särskilt för den som är nära 18-årsdagen. Kan underåriga felaktigt ha bedömts som vuxna och deporterats?

– Det är ingen exakt vetenskap. Vi vill så klart hamna så rätt det går. Men det finns ingen exakt metod för att avgöra ålder med idag. Vi gör en bedömning utifrån den bevisning vi har i ärendet.

Är det rimligt att använda den här metoden då?

– Lagstiftaren har bestämt att vi ska erbjuda medicinska åldersbedömningar. Det är det enda verktyg vi har om den sökande inte har gjort sin ålder sannolik på annat sätt.

Transkriptioner av asylsökandes berättelser har visat att det saknas betydelsefulla delar i det protokoll handläggaren skrivit. Vilka rutiner har Migrationsverket för att sammanfatta asylberättelser?

– Migrationsverket spelar inte in asylberättelser och transkriberar dem. Under utredningen skriver handläggaren ett protokoll samtidigt som intervjun pågår. Om den sökande har ett offentligt biträde skickas protokollet till det, och det offentliga biträdet ser över det tillsammans med den sökande. Man får sedan inkomma med kompletteringar. För dem som inte har ett offentligt biträde läser vi tillsammans med en tolk upp protokollet, så får personen kommentera.

Får man alltid göra det?

– Ja man ska alltid ha möjligheten att göra det. Jag kan bara generellt säga vad vi har för rutiner. Inte kommentera enskilda fall.

Gällande offentliga biträden har Syre talat med intervjupersoner som riktat kritik mot dessa för att inte göra sitt arbete korrekt. Hur kan man då garantera en rättssäker process?

– För oss är det jätteviktigt att våra sökande har biträden som sköter sig och tar sitt uppdrag på allvar. Uppdraget biträdet har är att på ett rättssäkert sätt föra den sökandes talan gentemot myndigheten. Det offentliga biträdet ska bistå den sökande genom hela processen. Vi kan inte kontrollera att det sker en kommunikation mellan sökande och offentligt biträde, utan vi får utgå ifrån att det finns ett samförstånd mellan dem. Har man problem med sitt biträde är det viktigt att man framför det till Migrationsverket. Är det så att ett offentligt biträde missköter sig behöver vi få veta det, här har både handläggare och sökande en viktig roll. Vi följer upp de anmärkningar som vi får in. Migrationsverket har möjlighet att entlediga biträden från deras uppdrag om personen missköter sig i enskilda fall, säger Åsa Evrensel, verksamhetsexpert på Migrationsverket.

Läs mer:

De som öppnade sina hjärtan