400 flyktingar hittades i förra veckan på en båt strax utanför Kreta. Efter 56 timmars bogserande mot Turkiet fick flyktingarna stiga i land på den grekiska ön Kos. Grekland ville att Turkiet skulle ta tillbaka flyktingarna trots att det skulle bryta internationell lag. Organisationer spekulerar nu i om det här var ”det största pushback-försöket någonsin”.
På morgonen den 28 oktober kontaktade flyktingar ombord på ett fraktfartyg med turkisk flagg i grekiska vatten organisationen Aegean Boat Report. Båten de färdades på var då vid Ierapetra, södra Kreta, men hade fått motorproblem. Enligt uppskattningar från de ombord var det omkring 400 personer på båten. Aegean Boat Report fick röstmeddelanden och platsinformation från personer ombord på båten och menar att det inte ”råder något tvivel om att båten drev omkring mellan södra Kreta och den lilla ön Chrisi”. Enligt InfoMigrants uppgifter var båten i internationella vatten, men i Greklands sök- och livräddningszon.
En lokal tidning skrev omedelbart om nödsituationen utanför södra Kretas kust. Till tidningen hade polisen sagt att de sökt efter båten, men utan att hitta den. Något som enligt Aegean Boat Report, som varit i kontakt med båtens passagerare, är ”mycket misstänkt”. Enligt organisationen, som använder sig av officiella källor för att övervaka vad som sker i havet mellan Turkiet och Grekland, ska den grekiska kustbevakningens båt ha varit vid flyktingbåten.
”Den grekiska kustbevakningen ljög rakt ut sagt för tidningen, och vi kan inte se någon annan anledning till det än att de försöker dölja ännu en pushback,” skriver Aegean Boat Report på sin hemsida.
Vill lämpa över ansvar på Turkiet
Enligt nyhetsbyrån AP sa den grekiska kustbevakningen den 29 oktober att de skulle bogsera det lilla fraktfartyget med upp emot 400 flyktingar ombord till en grekisk hamn. Men när kvällen kom hade man fortfarande inte beslutat sig för vilken hamn båten skulle bogseras till. Enligt en grekisk tjänsteman som AP talade med var högsta prioritet att fartyget skulle tas i land på ett säkert sätt.
Men senare ändrade sig samma källa och uppgav istället att Grekland skickat en formell begäran till Turkiet om att ta tillbaka fartyget och dess passagerare. Detta gjordes med hänvisning till EU:s avtal med Turkiet från 2016 om att stoppa flyktingar från att lämna Turkiet och ta tillbaka de som saknade skyddsskäl. Enligt flera källor var fartyget på väg mot Italien. AP påpekar att ”användandet av ett stort fraktfartyg med kapacitet att ta ombord flera hundratals människor skulle markera ett skifte i smugglarnas taktik”. Små, sjöodugliga båtar som lämnas vind för våg är långt vanligare. Därför är den här händelsen – och de många frågetecken som fortfarande omgärdar den – så intressant.
Greklands agerande saknar lagstöd
När den grekiska kustbevakningen sedan anlände vid det strandade fartyget började de, istället för att ta passagerarna till en grekisk port, att bogsera det tillbaka till Turkiet. Uppenbarligen hade inte deras turkiska kollegor lyssnat på Greklands förfrågan om att hämta båten. Att utan att låta passagerarna ombord få söka asyl i Grekland, där de befann sig, och istället försöka ta dem tillbaka till Turkiet är ett brott mot internationell lag. I 56 timmar bogserade den grekiska kustbevakningen fartyget i riktning mot Turkiet. Men till slut lade fartyget med hjälp av grekisk kustbevakning till på den grekiska ön Kos – efter tre dagar i den grekiska kustbevakningens händer.
Forskaren Lena Karamanidou poängterar på Twitter att det inte fanns något lagstöd för att agera som Grekland gjorde, trots EU-Turkietavtalet. Att söka asyl där någon befinner sig är en rättighet enligt internationell lag. Detta oavsett vart någon kommer ifrån eller befinner sig. Notis Mitarachi, Greklands migrationsminister, försvarade agerandet i en tv-intervju. Enligt honom kom passagerarna inte från länder som brukar beviljas skydd, som Pakistan och Bangladesh. Enligt AP kom majoriteten från Syrien, men dessa uppgifter tycks tveksamma. Mitarachi menade också att det var ”på grund av att EU inte stöttade deras förfrågan” som flyktingarna inte kunde skickas tillbaka till Turkiet. Enligt InfoMigrants försöker Grekland nu få till en uppgörelse med Pakistan och Bangladesh om att återta sina medborgare.
Men trots att Grekland fortsätter bryta mot lagar och regler, får de stöd av EU:s gränsbyrå Frontex. Sverige kommer från nu i november till i april 2022 delta i Frontex-insatsen i Grekland med ett patrullfartyg och dess besättning.
Läs även:
Grekland motarbetar flyktinghjälpare och duckar för internationella regler
Grekland vill ha hårdare regler för migranter
Turkiet öppnar gränsen – Grekland stoppar rätten att söka asyl
