I Grekland hårdnar tonen mot de som slår larm om brott mot flyktingars rättigheter. Att grekisk kustbevakning och gränspolis sedan i fjol deporterat många tusentals flyktingar är väldokumenterat – och har också lett till att EU:s egen gränsbyrå utreds. ”Det ska inte vara kriminellt att hjälpa människor i nöd, tvärtom finns det skyldigheter för staterna att undsätta till exempel personer i sjönöd”, säger EU-parlamentarikern Evin Incir (S).
Under småtimmarna den 3 april avgick en liten flyktingbåt från den turkiska kusten. 11 av totalt 27 passagerare var barn – en fördelning som inte alls är ovanlig. Många av de som tvingas sätta sig i de sjöodugliga båtarna vid den turkiska kusten är just barn.
Senare samma natt, halv fem på morgonen lokal tid, befann sig de 27 passagerarna 450 meter från Lesbos kust. Lesbos är en av de grekiska öar dit flest flyktingar anlänt sedan många år tillbaka nu. Lite mindre än en timme senare, strax före halv sex på morgonen, kom ett patrullfartyg från den grekiska kustbevakningen och plockade upp de 27 människorna i den lilla båten. De körde dem sedan tillbaka till turkiska vatten i hög fart. Väl där kontaktade den grekiska kustbevakningen sina turkiska kollegor, sannolikt utan att tala om att det var de som tagit flyktingarna till turkiska vatten. Den turkiska kustbevakningen körde sedan flyktingarna tillbaka till Turkiet.
Enligt organisationen Mare Liberum på Lesbos brukar flyktingarna som transporteras tillbaka till Turkiet ofta fängslas, allt från en vecka upp till mycket längre tid.
Mellan mars och december 2020 räknade Mare Liberum till 321 pushbacks som drabbade totalt cirka 9 700 personer. Nya siffror från organisationen visar att mellan januari och sista mars I år inträffade 55 pushbacks, som drabbade 1479 människor. Utöver det har 12 personer rapporterats som saknade eller bekräftat drunknade i Egeiska havet fram till i mars i år. Det går enligt Mare Liberum att dra vissa slutsatser om det insamlade materialet:
– Vi kan därför anta att det sker i genomsnitt en pushback i Egeiska havet dagligen, sa Marie från Mare Liberum till Syre tidigare i april.
Grekland har konsekvent nekat till delaktighet i pushbacks – och förnekar även denna, den 3 april. Att vända på en båt på så sätt bryter mot internationell rätt och principen om ”non refoulment”. Även Frontex, EU:s gränsbyrå, nekar konsekvent till delaktighet eller kännedom om dessa brott. EU-parlamentet har, som Syre tidigare berättat, tillsatt en arbetsgrupp för att utreda Frontex. En dragning hölls i veckan som gick – men ännu har man inte kommit så pass långt i utredningen att det finns några nya bevis, enligt källor Syre varit i kontakt med.
Tonen mot hjälpare hårdnar
Frågan är nu om Frontex kan fortsätta samarbeta med Grekland på ett rättssäkert sätt. Redan tidigare har Frontex stoppat sina aktiviteter i Ungern – men först efter tusentals pushbacks från ungersk gränspolis. Liksom i fallet Grekland finns det stora frågetecken kring hur Frontex inte ska ha känt till vad som pågått. Enligt många forskare, EU-parlamentariker, politiker och människorättsförsvarare är myndighetens förtroende förbrukat.
Greklands kampanj för att kriminalisera de som slår larm om missförhållanden och statens brott mot flyktingar spär ytterligare på detta.
Tommy Olsen, som driver frivilligorganisationen Aegean Boat report, menar att tonen mot honom har hårdnat. Det var han som kom i kontakt med flyktingarna på båten den 3 april och kunde berätta för Al Jazeera om händelsen. Liksom många andra frivilligorganisationer, Mare Liberum inräknade, tar flyktingar i sjönöd ofta själva kontakt med Aegean Boat report. Därefter kontaktar organisationen den ansvariga kustbevakningen.
– Jag har kallats för statens fiende av det grekiska parlamentet på nationell tv, berättar Olsen för Al Jazeera, och förklarar att han tror att han snart kommer bli anklagad för att vara en flyktingsmugglare själv.
Enligt EU-parlamentarikern Evin Incir (S), som sitter med i parlamentets utskott för medborgerliga fri-och rättigheter (LIBE), är utvecklingen oroande.
– Det ska inte vara kriminellt att hjälpa människor i nöd, tvärtom finns det skyldigheter för staterna att undsätta till exempel personer i sjönöd. EU måste se till så att allt stöd till Grekland via Frontex sker i enlighet med EU:s principer om de mänskliga rättigheterna och att alla eventuella överträdelser utreds, säger Evin Incir till Syre.
Hon hoppas på att EU-parlamentets utredning ska ge resultat och leda till de åtgärder som i så fall krävs. Mänskliga rättigheter måste följas i både Grekland och Frontex arbete.
– Frontex kan enligt sina egna regler dra tillbaka sitt stöd om en medlemsstat inte respekterar mänskliga rättigheter, så som man gjort i Ungern tidigare i år. Om det framkommer att de grekiska myndigheterna inte arbetar på ett rättssäkert sätt så behövs nya åtgärder. Fontex fick redan 2019 i uppdrag att anställa 40 tillsynspersoner för att säkerställa att de mänskliga rättigheterna upprätthålls inom myndighetens verksamhet. Jag tror att dessa personer kan göra stor skillnad i att överbrygga det informationsgap som vi har och för att åtgärda de problem som vi sett, säger Evin Incir.
