Vänsterpartiet har rykte om sig att vara en dörrmatta. I historien finns gott om exempel på hur man gnällt på sossarna och sedan lagt sig platt för att inte kratta för en renodlad högerregering. Att hotet om att fälla regeringen på frågan om anställningsskyddet dragits tillbaka under förutsättning att LO accepterar den nya lagstiftningen, skulle somliga beskriva som ett uttryck för Vänsterpartiets foglighet gentemot socialdemokratin när det väl gäller.

Just det ryktet talar för att Vänsterpartiet nu måste skrida till verket och ta initiativ till en misstroendeomröstning mot regeringen om denna står fast vid förslaget. Vänsterpartiet måste helt enkelt löpa linan ut för att tas på allvar och ha den minsta möjlighet till inflytande, i ett politiskt landskap som flyttats många kliv till höger.

Det finns de som invänder att frågan om marknadshyror i nyproduktion är för tekniskt komplicerad för att Vänsterpartiet ska något att vinna på att ta den striden. Men det kan vara en underskattning av frågans sprängkraft. När gräsrotskampanjen Nej till marknadshyra drog igång under våren blev aktivisterna själva överraskade av gensvaret. En lördag i april genomfördes demonstrationer, om än små och coronaanpassade, på mer än hundra platser i landet. I helgen är det dags igen för nya protester. Också Hyresgästföreningen, som tycktes lite sega i starten, hörs allt mer i debatten. I veckan har de lämnat över en namninsamling med 130 000 underskrifter mot marknadshyra.

Majoritet mot marknadshyror

Om marknadshyror på sikt införs fullt ut kan hyrorna höjas med 50 procent i Stockholm, där de saftigaste höjningarna väntas, enligt konsultföretaget Ramboll. Då kan frågan knappast viftas undan som ”teknisk” för den som ser dagens förslag som ett första steg på vägen mot rena marknadshyror – vilket är vad exempelvis Fastighetsägarna önskar sig.

En opinionsundersökning 2018 visade att 7 av 10 svenskar motsatte sig marknadshyror. Att motståndet skulle vara mycket mindre nu tycks inte troligt. Särskilt om Hyresgästföreningen och andra lyckas sätta bilden av att dagens förslag är ett första steg mot rena marknadshyror kan Vänsterpartiet känna folkopinionen i ryggen.

Den som följer medierapporteringen kan lätt få intrycket av att frågan om hyressättning främst är en fråga om politiskt spel. Men kanske är det i slutändan mobiliseringen i civilsamhället mot marknadshyror som blir avgörande, inte minst för Vänsterpartiets stridsvilja.

Samtidigt bör påpekas att förslaget om fri hyressättning i nyproduktion inte per automatik kastas i papperskorgen den dag Vänsterpartiet är beredda att fälla regeringen. Ett av många frågetecken är om högerpartierna – som själva vill se friare hyressättning är beredda att sparka Löfven på den här frågan.  Fortsättning följer.

Läs mer: Utredningen om hyressättningen: S vill förhandla om förändringar

Det kallas Slapp (Strategic litigation against public participation) när journalister och aktivister stäms på stora belopp för att sätta stopp för eller misstänkliggöra deras avslöjanden. Både den maltesiska journalisten Daphne Caruana Galizia och slovakiska journalisten Ján Kuciak jobbade med granskningar av korruption och organiserad brottslighet. Båda hade också ett flertal så kallade Slapp-stämningar emot sig när de mördades för sina avslöjanden.

Förfarandet har blivit allt vanligare enligt Coalition against Slapps in Europe (Case), ett nätverk av civilsamhällesorganisationer som ser stora hot mot demokrati och yttrandefrihet med metoden, och därför arbetar för att motverka konsekvenserna. 2022 nåddes en kulmen med 161 Slapp-stämningar.

Domstolar är ”ingen lekplats”

I april samma år la EU-kommissionen fram ett förslag på hur missbruket av rättsprocesser kan hanteras. Då på uppmaning av EU-parlamentet, vars förhandlare under en nattmangling i slutet av förra veckan blev överens med medlemsländernas förhandlare om hur en slutgiltig lag ska se ut.

Enligt Timo Wölken, en tysk socialdemokrat som lett förhandlingarna från EU-parlamentets sida, stod de långt ifrån varandra från början, men lyckades nå en kompromiss till slut.

– Dessa stämningar är ett hot mot vår demokrati, sa Wölken vid en pressträff om uppgörelsen och betonade att medlemsländernas rättssystem inte ska ”användas som en lekplats för dem som försöker undvika offentlig granskning och ansvarsutkrävande”.

På andra sidan förhandlingsbordet, som representant för medlemsländerna, satt Félix Bolaños, justitieminister i Spanien.

– Våra demokratier är i fara när rika och mäktiga kan tysta kritiker i domstol bara för att de uttalar sig om frågor av allmänt intresse. Med denna nya lag försvarar EU journalister och människorättsförsvarare mot ogrundade och oegentliga domstolsförfaranden, sade han på pressträffen.

Möjliggör kompensation

Såväl journalister och medieorganisationer, som aktivister, akademiker, konstnärer och forskare omfattas av uppgörelsen. I den finns regler om möjlig kompensation den som utsätts för en Slapp-stämning, i form av finansiellt, rättsligt och psykologiskt stöd.

Medlemsländerna får enligt uppgörelsen inte erkänna Slapp-domar från tredje land. Europaportalen skriver att det är vanligt att stämningar mot journalister görs från länder där de har svagare skydd. Som exempel lyfts Monacoregistrerade affärsmannen Svante Kumlin, som stämde journalisterna Per Agerman och Annelie Östlund på finanstidningen Realtid, sedan de granskat hans företag.

Med hjälp av den nya lagen ska den som utsätts för en Slapp-metoden kunna be en domstol att avskriva uppenbart ogrundade stämningar. Och domstolen ska kunna ålägga den som ligger bakom att stå för samtliga rättegångskostnader, inklusive försvarets.

Nu väntar det formella antagandet av lagen, som sedan ska införas i medlemsländerna inom två år.

Innan slutet på 2023 skulle EU-kommissionen presentera flera förslag på förbättrat djurskydd i unionen, bland annat ett förbud mot lantbruksdjur i bur. Det var planen. Till sist visade det sig dock att det bara blir ett förslag om skärpta regler kring djurtransporter under denna mandatperiod. Och även där ser det ut att bli skärpningar med modifikation. Läckta dokument visar bland annat att EU-kommissionens förslag inte innebär något stopp för transporter av levande djur utanför EU, något som genom åren fått omfattande kritik från flera håll. 

Vissa skärpningar ser ut att ske. Bland annat föreslår kommissionen ett förbud av fartyg som seglar under ”svart flagg”, det vill säga som klassas som betydligt under en standardnivå. Blir det verklighet skulle hela 55 procent av den nuvarande flottan som transporterar levande djur förlora sina tillstånd. 

Men det finns en rad andra problem, menar djurrättsorganisationen Eurogroup for animals, som har tagit del av de läckta dokumenten. De skriver att ansvaret för att rapportera in missförhållanden till myndigheterna faller på just de personer som utför transporterna.

”Vi kan bara föreställa oss hur ivriga dessa operatörer kommer att vara att rapportera sina egna överträdelser till de behöriga myndigheterna”, skriver Reineke Hameleers, vd för Eurogroup for animals, i en kommentar. 

Kalvar får transporteras 18 timmar

Vissa positiva element finns i utkastet, skriver djurrättsorganisationen. Det handlar bland annat om förkortade max-restider för de flesta typerna av djur, obligatorisk spårbarhet i realtid på alla vägtransporter samt att kalvar yngre än 5 veckor inte får transporteras. 

Men fortfarande får övriga kalvar, trots att de anses vara sårbara, transporteras nio timmar plus nio timmar om det finns en timmas paus emellan dessa sträckor och om lastbilarna har ett speciellt utfordringssystem installerat. Men om lastbilarna delvis transporteras via fartyg så räknas inte tiden på fartygen in i dessa timmar. 

Eurogroup for animals kommenterar: ”som om hunger, uttorkning och utmattning hos oavvanda djur (och faktiskt hos alla djur) inte vore tidsberoende” och konstaterar vidare att dessa regler, som de nu är utformade, bland annat legitimerar den irländska exporthandeln med mjölkkalvar, som 2022 involverade 153 000 kalvar.

Fler typer av djur inkluderas

Enligt det som går att läsa i de läckta dokumenten står heller ingenting om maxtemperaturer under transporterna, trots att EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, EFSA, rekommenderat en maxtemperatur på 30 grader för transporter under dagtid. Inte heller står det något om obligatorisk övervakning av mikroklimatet i lastbilarna. 

Även vattenlevande djur och djur som transporteras i ”vetenskapligt syfte” inkluderas i det föreslagna regelveket. Men här är skrivningarna vaga, och utan mer specifika skrivningar är risken stor att de inte får något skydd i någon större utsträckning, konstaterar Eurogroup for animals.

Även transport av sällskapsdjur kommer att få regler att efterleva. Men i förslaget finns ingen maxtid för transport inskriven, bara att de måste matas ”minst var 24:e timma”. 

Filmerna visar kycklingar som sorterats bort för avlivning eftersom de är skadade och därför inte ansetts produktionsdugliga, och har spelats in av en djurrättsaktivist som tagit anställning på kläckeriet i syfte att dokumentera hur kycklingarna behandlas.

Kycklingarna ska egentligen avlivas inom kort efter utsorteringen, men har i flera fall blivit liggande i upp till tre timmar och därmed utsatts för onödigt lidande.

– Det är bedrövligt. Man måste kunna göra det bättre. Vi har ju lagar och regler för att man ska följa dem, säger Niklas Lundberg på Svenska djurskyddsföreningen till tv-kanalen.

Kronfågels vd Fredrik Strømmen säger att händelserna som filmats kan vara kopplade till ett produktionsstopp tidigare i år där allt fokus har legat på att få i gång produktionen.

– Då är det viktigt att rutinerna följs. Men här tror jag att det har gått så snabbt att vi inte har hängt med och kanske är det en medarbetare som inte lärts upp ordentligt av oss, som inte gjort som man ska och fåglarna hamnar då ihop och hanteras inte i enlighet med våra rutiner, säger Strømmen till TV4.