Med hjälp av att fånga in koldioxid från ett kraftvärmeverk och blanda i vätgas – kan utsläppet från flyget kapas med upp till 86 procent. Det enligt ett nytt forskningsprojekt. ”Vi är inte i hamn än men resultatet är lovande”, säger Anton Fagerström, projektledare på IVL Svenska miljöinstitutet.
Att flyget är en rejäl klimatbov har väl inte undgått någon. Hur man än vrider och vänder på det – lär det så också förbli, i alla fall för ett bra tag framöver.
Airbus som är mest i framkant, planerar att få fram ett fossilfritt långdistansflyg till 2035. Det med hjälp av att flyga på ren vätgas, producerat av förnybar energi. Samtidigt måste utsläppen kapas brådskande, om världen ska ha en chans att klara Parisavtalets mål.
Här kommer ett projekt i Östersund in i bilden. Forskare från Lunds universitet, Chalmers och Svenska miljöinstitutet IVL gick samman för 1,5 år sedan för att ta fram ett koncept för en ny ny typ av flygbränsle, där koldioxid från ett biomassaeldat kraftvärmeverk fångas in och blandas med vätgas. Resultatet blir ett flygbränsle som kan användas i befintliga flygplan.
– Det här är mycket positiva resultat. Det flygbränsle som produceras kan bli ett förnybart alternativ med stor potential att minska flygets utsläpp av växthusgaser, säger Anton Fagerström.
Corona kommer att påverka hur vi reser
Jämfört med andra fossila bränslen rör det sig om upp till 86 procent mindre koldioxidutsläpp från det så kallade elektrobränslet. Det baserat på hela produktionskedjan, där bland annat transporterna av biomassan till kraftvärmeverket räknas in. Men den koldioxid som fångas in från kraftvärmeverket (och sedan släpps ut när bränslet förbränns under flygresan) är däremot inte inräknat eftersom biomassan är klassat som förnyelsebart, då det med tiden binds igen.
Läs mer: Biobränsle räddning eller räknebluff, 30 oktober 2020
Men kritiker menar att omloppstiden är för lång för att det ska bidra till att minska utsläppen på kort sikt. Mellan 60 och 80 år för en gran, vilket gör att utsläppen bidrar till uppvärmningen under lång tid innan det hunnit bindas i skogen igen. I Sverige är miljörörelsen delad, där Greenpeace inte anser att biomassa bör förbrännas medan Naturskyddsföreningen är positiv till att använda det till bränsle under en övergångsperiod.
– Även om Corona kommer att påverka hur vi reser kommer folk att fortsätta att flyga, då behöver vi energitäta bränslen som är så bra för klimatet som de kan vara, så att vi kan fortsätta flyga i alla fall i viss utsträckning, säger Anton Fagerström.
Redan i dag finns det biobränsle för flyget (HEFA). Men med ökad efterfrågan spås det bli brist på de råvaror som används för att framställa det, bland annat slakteriavfall och vegetabiliska oljor.
Läs mer: Expert: ”Vi kommer att bli beroende av import av biobränslen”, 30 oktober 2020
"Ska kunna skalas upp"
Även trycket på skogen väntas öka. Men fördelen med den nya tekniken är att samma råvara kan användas två gånger: både till kraftvärmeverket och till flygbränslet, förklarar Anton Fagerström. Något som också bidrar till att göra det konkurrenskraftigt.
– Det billigaste HEFA-bränslet ligger strax under 20 kronor litern, vi tror att vi kan landa på mellan 15-25 kronor litern, så det är konkurrenskraftigt med tanke på den klimatnytta vi får och den skala ett utbyggt koncept kan få, säger Anton Fagerström.
En fullt utbyggd anläggning skulle kunna producera 5 procent av det bränsle som tankas årligen i Sverige, redan om fem år. Enligt Anton Fagerström finns det gott om platser i norra Sverige där förutsättningarna för en anläggning är goda, det vill säga där den förnybara elen är billig och skogen ligger in på knuten.
– Det skulle kunna skalas upp rejält, säger han.
Från och med 2021 ska även leverantörer av flygfotogen blanda in biodrivmedel i fossil flygfotogen. Det enligt en lagrådsremiss som regeringen lämnat till lagrådet i december. Nivåer för hur mycket utsläppen ska minska gäller för 2021–2030. Kravet på inblandning börjar på 0,8 procent 2021 för att successivt öka till 27 procent 2030.
Läs mer: Vätgasboom väntar – men hur grön blir den?, 6 november 2020
Hela rapporten om projektet kan du läsa här.
Har inte tagit höjd för höghöjdseffekten
Uppskattningen att elektrobränslet är 86 procent bättre än andra fossila bränslen bygger på att det helt skulle ersätta fossila bränslen. I dag är högsta tillåtna inblandning 50 procent. Men de reglerna kan komma att ändras. Inte heller höghöjdseffekten är inräknad, det vill säga att utsläpp på hög höjd bidrar mer till växthuseffekten än utsläpp på marknivå. Där kan elektrobränsle visa sig vara bättre än fossila bränslen, då de ger upphov till färre partiklar, enligt en pågående studie av IVL Svenska miljöinstitutet.
Källa: IVL Svenska miljöinstitutet
