Zoom

Biobränsle – räddning eller räknebluff?

Palmolja är i dag en kontroversiell ingrediens i biobränslen.

Biobränslens klimatnytta är en räknebluff. Det menar Greenpeace Carl Schlyter som hellre vill se minskad trafik och en ny syn på naturen. MP-språkröret Per Bolunds bild är en annan. ”Utan biodrivmedel får vi aldrig ner utsläppen i den takt vi måste”, säger han.

Den 28 september firade en enig miljörörelse med tårtkalas och gatudans. Preem hade dragit tillbaka sin ansökan om att bygga ut sitt oljeraffinaderi i Lysekil. Men nu är festen slut, enigheten likaså.

Naturskyddsföreningen har varit försiktigt positiva till de nya planer som Preem aviserat, om en storsatsning på produktion av biobränslen. Samtidigt laddar bland andra Extinction rebellion för civila olydnadaktioner i protest mot satsningarna på biobränslen. Den första helgen i november strömmar klimataktivister från hela landet till Stockholm för att rikta uppmärksamhet mot de biobränslen som man säger ger ”kalhyggen, artdöd och ekosystemkollaps”.

Också Greenpeace sågar Preems satsning på biobränslen – och framför allt den politik som uppmuntrar till den genom bland annat reduktionsplikt och investeringsstöd. Carl Schlyter, organisationens kampanjledare för klimat– och systemomställning, är särskilt kritisk till reduktionsplikten som ger inblandning av biobränslen i bensin och diesel. Reformen förlänger den fossila eran, menar han.

– Man håller fossilanläggningarna vid liv genom att säga att man ska blanda fossilt och biobränslen. Vi pratar om inblandning av biobränslen, men det borde kallas fossilinblandning, säger Carl Schlyter.

Skogen är inte evig

Det finns många träd i Sverige, vet den som någonsin åkt genom landet. Men skogen är inte evig. Och det är därifrån merparten av råvarorna till biobränslen sannolikt kommer hämtas framöver, även om Preem flaggat för att deras nysatsning främst kommer baseras på raps. Bristen på råvaror är ett av de mer uppenbara problemen med biobränslen, menar Carl Schlyter. Konkurrensen lär öka när hela världen ska ställa om sina transportsystem. Och skogen kan användas på andra sätt för att minska utsläppen. Som att ersätta bomull och plast i våra kläder.

– Vi behöver skogen till mer långlivade produkter än bränslen, säger han.
Dessutom minskar inflödet av råvaror från skogen när man ställer om till ett hållbart skogsbruk, menar han. Fler områden behöver skyddas från avverkning och kalhyggen borde ersättas med ett kontinuitetsbruk där man kan välja ut träd till långsiktiga produkter, anser Carl Schlyter. Att skogen ska kunna ersätta bensin och diesel dömer han ut som helt orealistiskt.

– Dagens skogsbruk måste ställas om och när det sker måste vi avverka mindre.

Per Bolund, språkrör för Miljöpartiet, tillstår att det finns en risk att man sätter biologisk mångfald på spel om man förlitar sig på produkter från skogen för att rädda klimatet. Samtidigt pekar han på budgetsatsningar för att skydda värdefull natur och menar att regeringen klarar balansgången.

– Vi kan aldrig acceptera att man offrar den biologiska mångfalden för att rädda klimatet. Men jag är övertygad om att vi kommer att kunna ta ut bioråvara för många olika ändamål och att det då också uppstår restprodukter som vi kan använda till att göra biodrivmedel. Då kan vi få ut det mesta möjliga av den avverkning som ändå sker, säger han.

Förlänger den fossila eran?

Att reduktionsplikten skulle förlänga den fossila eran, avfärdar Per Bolund.

– Utan att använda biodrivmedel kommer vi aldrig klara att få ner utsläppen i den takt som vi måste. I dag rullar nästan fyra miljoner bilar på våra gator som är beroende av fossila bränslen och vi måste hitta ett sätt minska deras utsläpp också, annars kommer vi aldrig i mål, säger han.

Carl Schlyter ser en plats för biobränslen – men i betydligt mindre skala än vad regeringen ser framför sig.

– Då handlar det om sådant som biogas baserat på avföring och avfallsflöden som ändå uppstår.

”Vi behöver skogen till mer långlivade produkter än bränslen”, säger Carl Schlyter på Greenpeace
”Vi behöver skogen till mer långlivade produkter än bränslen”, säger Carl Schlyter på Greenpeace. Foto: Hossein Salmanzadeh/TT

Carl Schlyter vill se kraftigt minskade transporter, både av människor och varor. Då måste det ekomiska systemets grundvalar som tillväxt och intensiva handelsflöden ifrågasättas, menar han.

– Vi kommer aldrig odla kaffe i Sverige, men hälften av jordens handel är med likvärdiga produkter som bara lönar sig att frakta över jorden på grund av skattetrixande och för att transporterna inte betalar sina miljökostnader, säger Carl Schlyter.

Det saknas rejäla åtgärder för att minska resor och transporter, menar han. Ännu byggs det nya motorvägar, även runt städerna. Och han tycker inte heller att regeringen gör tillräckligt för att styra över transporter från väg till järnväg. Förra mandatperioden backade regeringen från planerna på en kilometerskatt på lastbilar, efter kritik om att det skulle slå mot landsbygden. Men lastbilstrafiken kommer för billigt undan, anser Carl Schlyter.

– Lastbilarna är i vägen för andra trafikanter, sliter på vägarna och har höga utsläpp. Hur ska godstågen kunna konkurrera när lastbilstrafiken är så oerhört gynnad av att inte behöva betala sina kostnader för miljö och slitage?

Digitalt genombrott

Per Bolund menar att regeringen visst har en politik för att minska vägtrafiken och nämner budgetsatsningar på järnväg och cykling. Regeringen förändrar också reglerna för reseavdrag.

– De ska inte vara en motor för ökat resande utan används för att möjliggöra arbete i de delar av landet där det är stora avstånd. I dag görs många av reseavdragen runt storstäderna, säger Per Bolund.

Pandemin har visat att det går att göra en snabb omställning av hur vi rör oss i samhället, anser han.

– Vi har gjort ett digitalt genombrott som annars kanske tagit decennier att göra. De möjligheterna ska vi fortsätta att använda oss av, att ha distansarbete och att ersätta fysiska resor med distansmöten, säger Per Bolund.

Att greppa frågan om biobränslen är inte enkelt. Medan Per Bolund ser dem som en nödvändig del av klimatomställningen, ser Carl Schlyter raka motsatsen. Inte ens när det gäller hur man borde räkna på utsläppen är de överens.

Falsk beräkningsmodell

Carl Schlyter anser att biobränslens klimatnytta bygger på en falsk beräkningsmodell. Han pekar på att det tar åtskilliga decennier från att ett träd huggs ner till att ett nytt träd hunnit binda den koldioxid som frigjorts.

– Använder du biobränslen kan du säga att du nått dina klimatmål, men koldioxiden kommer likt förbaskat ut i atmosfären. Och träden har inte bundit tillbaka den förrän kanske år 2100, det är 55 år efter att vi skulle ha nått våra nollutsläpp, säger Carl Schlyter.

Per Bolund påpekar att andra råvaror som används till biobränsle energiskog tar betydligt kortare tid på sig. För energiskog handlar det om några år, för raps om ett år. Och när det gäller den traditionella skog som väntas stå för merparten av framtidens bränsle är det inte rimligt att räkna varje träd för sig, anser Per Bolund.

– Vi har haft en utveckling där vi ersätter ett träd som huggs ned med flera träd som då tar upp koldioxid under lång tid framöver. Man måste se helhetsbilden. När vi tar ut biomassa, måste vi se till att vi återplanterar så att vi tar upp koldioxid i växande biomassa, säger han.

Gammal syn på naturen

Därmed är vi tillbaka i frågan om hur mycket naturen klarar av att förse oss med och vad det ska räcka till. Carl Schlyter menar att tilltron till biobränslen upprätthåller en gammaldags syn på naturen som inte är möjlig i framtiden.

– Förut har det alltid varit människans kapacitet att omvandla naturen till produkter som har begränsat oss, men nu är det naturens kapacitet att stå ut med oss. Då krävs det en ny syn på naturen som bygger på samarbete med naturen, inte dominans och kontroll, säger han.

Demonstration vid Mark- och miljööverdomstolen i Stockholm tidigare i år med anledning av det då kommande beslutet om Preems planerade utbyggnad av raffinaderiet utanför Lysekil
Demonstration vid Mark- och miljööverdomstolen i Stockholm tidigare i år med anledning av det då kommande beslutet om Preems planerade utbyggnad av raffinaderiet utanför Lysekil. Foto: Henrik Montgomery/TT

Moderaterna misstänker kohandel med Preem

Regeringen har kohandlat med Preem. Den misstanken riskerar att undergräva människors förtroende för klimatpolitiken, menar Moderaterna som anmält Isabella Lövin till konstitutionsutskottet.

”En gamechanger för klimatarbetet”. Så beskrev Per Bolund budgeten när han och Isabella Lövin presenterade en rad miljö– och klimatsatsningar. Investeringsstöd för bioraffinaderier och gröna kreditgarantier till industrier som investerar i omställning, lyftes fram, liksom utökad reduktionsplikt. Tre åtgärder som kan gynna produktionen av biobränslen. Ett par veckor senare kom beskedet: Preem lägger ner planerna på utbyggnad av oljeraffinaderiet i Lysekil och storsatsar istället på biobränslen.

Snart därefter kunde Expressen avslöja täta kontakter mellan Preem och företrädare för regeringen. Bland annat uppmanade Isabella Lövins statssekreterare Eva Svedling i ett mejl Preems vd Magnus Heimburg att ”heja på” satsningarna på gröna kreditgarantier.

Uppgifterna fick Moderaterna att reagera. Den miljö– och klimatpolitiska Jessica Rosenkrantz kallade Isabella Lövin till miljöutskottet för en utfrågning.

– Det som framkommit i medier har väckt frågor om ifall regeringen utformat sin klimatpolitik för att passa ett enskilt företag och för att Preem att dra tillbaka sin tillståndsansökan, säger hon.

Jessica Rosencrantz (M) tycker inte Isabella Lövin gett övertygande svar på hur kontakterna mellan regeringen och Preem sett ut
Jessica Rosencrantz (M) tycker inte Isabella Lövin gett övertygande svar på hur kontakterna mellan regeringen och Preem sett ut. Foto: Amir Nabizadeh/TT

Jessica Rosenkrantz tycker inte att hon fått tillfredsställande svar och välkomnar därför att också konstitutionsutskottet inlett en granskning.

– Det är viktigt att gå till botten med de frågor som finns. Ytterst tror jag människor kan tappa förtroendet för klimatpolitiken om man misstänker att den utformas genom en kohandel mellan regeringen och ett företag.

Avfärdar misstankarna

Isabella Lövin avfärdar i ett mejl till Syre misstankarna om att man anpassat politiken efter Preem.

”Miljöpartiet hade redan i sitt valmanifest 2018 att sista droppen fossilt skulle säljas 2030. Det är politik vi började driva långt innan prövningen av Preemraff Lysekil fanns på kartan. Vi har pekat ut vägen mot en fossilfri framtid, och sett till att regeringspolitiken går i samma riktning. Det kommer gynna bolag med hållbara affärsidéer och missgynna bolag med fossil verksamhet”, skriver hon.

Läs alla artiklar i serien:
Utebliven bränsleskatt kan sänka klimatmål
Expert: ”Vi kommer att bli beroende av import av biobränslen”
Per Bolund (MP): ”Vi behöver titta på beskattningen av fossila bränslen”

Så fungerar reduktionsplikten

Reduktionsplikten innebär att de som säljer bensin och diesel måste varje år fram till 2030 minska växthusgasutsläppen från produkterna. Det sker genom att blanda in biobränslen.
Nästa år måste utsläppen reduceras med minst 6 procent för bensin och 26 procent för diesel. 2030 ska utsläppen från bensin reduceras med minst 28 procent och diesel med 66 procent. Tanken är att kunna minska utsläppen från traditionella bensin– och dieselbilar, i väntan på att fordonsflottan byts ut.
2021 införs också en reduktionsplikt för flyget som innebär 0,8 procents utsläppsminskning från bränslet för 2021. Även flygets reduktionsplikt ökar år från år för att vara 27 procent till 2030.

Budgetförslagen som gynnar biobränslen

Gröna kreditgarantier – 10 miljarder kronor för 2021

Staten ska garantera lån till viktiga industriinvesteringar som gagnar klimatomställningen, vilket regeringen anser att produktion av biobränslen gör.

Industriklivet – utökas med 150 miljoner kronor för 2021

Sedan 2018 har Industriklivet varit regeringens verktyg för att stötta omställning i bland annat stålindustrin. Nu utökas stödet för att kunna omfatta även exempelvis bioraffinaderier, det vill säga de industrier där biobränslen framställs.

Reduktionsplikten förstärks

Nivåerna för hur mycket utsläppen från bensin och diesel måste minska skärps och en reduktionsplikt införs också för flyget.