Sverige är känt för att vara en av de bästa välfärdsstaterna i världen. Men bilden krackelerar. Allt fler personer vittnar om en sjukförsäkring som blivit helt opålitlig. Sjuka som inte kan arbeta nekas sjukpenning. Vissa hotar Försäkringskassan med att de ska ta sina liv – något som har mångdubblats under senare år. En del begår också självmord.

En av dem som fått självmordstankar av Försäkringskassans agerande är Magdalena Birgersdotter, 57 år.

– Det känns som att det spelar ingen roll hur bra läkarutlåtanden psykiatrin eller läkare skriver, och det räcker inte att ha två läkarintyg som säger ungefär samma sak. Försäkringskassan har alltid rätt och jag har alltid fel. Man känner sig så fruktansvärt liten mot den där kolossen, säger hon.

Magdalena Birgersdotter har mått dåligt i över 20 års tid. I barndomen var hon med om flera svåra händelser och som vuxen höll hon på att dö när hennes tredje barn föddes. Den psykiska ohälsan i kombination med en trasig kropp har lett till att hon har beviljats halv sjukersättning, det som tidigare kallades förtidspension. Men den ger bara 3 400 kronor efter skatt i månaden och räcker inte ens till lägenhetens månadsavgift. Hjälp från socialtjänsten kan hon inte få eftersom hon då skulle bli tvungen att sälja sin bostadsrätt. Det skulle innebära att hon istället skulle bli hemlös eftersom det nästintill är omöjligt att få en hyresrätt utan stabil inkomst.

”Det tär på en”

Hur hon ska få ihop pengar hänger hela tiden i limbo.

– Skulle jag ha varit själv skulle jag inte ha klarat mig över huvud taget, säger Magdalena Birgersdotter, som har en sambo.

Under alla dessa år har hon sökt sjukpenning för resterande 50 procent, men hela tiden beviljas hon bara sjukpenning i två, tre månader i stöten. Sedan måste hon söka på nytt, berättar Magdalena. Ibland är handläggningstiden tre månader.

– Ovissheten ligger som en våt disktrasa över livet. Varför kan jag inte få lugn och ro? Det tär så mycket att ha de här kontakterna med Försäkringskassan, säger Magdalena Birgersdotter, och faller i gråt.

Tre, fyra gånger har hon mått så dåligt över att ha nekats sjukpenning att hon varit nära att ta sitt liv.

– Hela min värld rasade. Jag ville bara bort från allting, säger Magdalena Birgersdotter.

I sista stund lyckades hon hindra sig själv. Hon ringde istället psykiatrin och blev inlagd, och i dag har hon bestämt sig för att leva, även om hon i detta nu väntar på ett nytt besked om sjukpenning och mår allt sämre på grund av isoleringen under coronapandemin.

Magdalena Birgersdotter är inte ensam om att få självmordstankar efter att ha nekats ersättning av Försäkringskassan. När Niklas Altermark, statsvetare vid Lunds universitet, undersökte 30 ME-sjuka som hade fått avslag på sina ansökningar om sjukpenning visade det sig att hälften självmant tog upp självmordstankar.
Orsaken var inte främst deras fysiska sjukdom, utan bemötandet av Försäkringskassan och att all deras energi gick åt att överklaga.

– De hade inte självmordstankar innan, utan den var tydligt kopplad till beslutet, säger Niklas Altermark.

I dag finns ingen forskning som undersöker sambandet mellan nekanden av sjukpenning och ökad risk för självmord.

– Men med tanke på hur frekventa suicidtankar var i mitt material och att det förekommer självmord är det definitivt en kunskap som vi behöver ta reda på, säger Niklas Altermark, som efterfrågar att statsapparaten tar fram en sådan kunskapsöversikt.

Självmordstankar

Att människor får självmordstankar tycks också bekräftas av Försäkringskassans egna statistik. Under förra året fick myndigheten höra 1 363 gånger att personer skulle begå självmord efter att ha nekats exempelvis ersättning, vilket registreras av Försäkringskassan som ett påverkansförsök. För 13 år sedan var det bara 19 personer  som hotade Försäkringskassan med att ta sitt liv.

Siffrorna tyder på ett samband mellan åtstramningar i sjukförsäkringen och antalet självmordshot. År 2008 införde alliansregeringen rehabiliteringskedjan, som då hade en tidsgräns för hur länge man fick vara sjukskriven. Två, tre år senare sköt självmordshoten i höjden – vid exakt samma tidpunkt som de långtidsjukskrivna blev utförsäkrade vid den så kallade borte parentesen.

Efter att Försäkringskassan haft en mjukare linje runt år 2014 går det att se att självmordshoten ökar igen efter år 2015. Det sammanfaller med att den rödgröna regeringen satte upp ett mål om att befolkningen bara skulle vara sjukskrivna i högst nio dagar om året i snitt – ett mål som ledde till att Försäkringskassan blev hårdare med att bevilja sjukpenning, enligt Inspektionen för socialförsäkringen, ISF. År 2018 tog regeringen bort det målet, men självmordshoten har fortsatt att stiga. Det kan hänga ihop med att Försäkringskassan på eget bevåg har infört arbetsmetoder och lagtolkningar som gör det ännu svårare att beviljas sjukpenning än vad som egentligen står i lagen, enligt Niklas Altermark.

– Jag har svårt att se en alternativ förklaring till att vi ser de här ökningarna av självmordshot, samtidigt som reglerna hårdnar, säger han.

Den nuvarande statliga Försäkringskassan bildades 2005. Hur många som hotade med självmord tidigare går därför inte att få fram. Men den hårda linjen mot sjuka har utvecklats successivt under de senaste decennierna. Till exempel beslutade man 1995 att sjukskrivningar endast fick ha medicinska orsaker – inte sociala, och år 2002 satte den dåvarande regeringen som leddes av Göran Persson (S) ett mål om att sjukskrivningarna skulle halveras.

Runt 2000-talet kom debatten om sjukfrånvaron att handla alltmer om individens brister, istället för att som tidigare diskuteras på en systemnivå, menar Björn Johnson, professor vid institutionen för socialt arbete vid Malmö universitet.

– I samhällsdebatten omdefinierades synen på sjukfrånvaron från att vara en fråga om arbetsmiljö till att handla om överutnyttjande och fusk.

Lata soffliggare

I början av 2010 gav han ut boken Kampen om sjukfrånvaron, där han blickade tillbaka på den period kring millennieskiftet då sjukskrivningstalen nästan fördubblades från 150 000 till 300 000 på några få år. Då talades det om den ”galopperande sjukfrånvaron” och att fler hade blivit lata soffliggare. Men boken visar att antalet sjuka inte alls hade blivit särskilt många fler, utan ökningen av sjukdagarna handlade främst om att de långtidssjuka hade blivit sjuka längre. Och själva orsaken till att de sjuka sjukskrevs så länge berodde på att rehabiliteringen och återgången till arbete hade brustit.

Politikerna drog in stödet

Tidigare hade de flesta större arbetsplatser så kallade anpassningsgrupper, som systematiskt jobbade med att få långtidssjukskrivna tillbaka in i arbete, omplacera dem till lättare arbetsuppgifter, eller om inget fungerade kunde de få lönebidrag eller andra anpassade anställningar. Men politikerna drog bland annat in stödet till försäkringskassorna och arbetsförmedlingen för att jobba med detta, och till slut var det meningslöst att ha anpassningsgrupperna kvar. Därtill hade många arbetsplatser rationaliserat bort avdelningar och upphandlat arbetsuppgifter under 1990-talskrisen, så det var svårare att hitta lättare arbetsuppgifter för dem som hade behövt jobba med något mindre krävande.

Björn Johnson menar att hur samhällsdebatten lät under början av 2000-talet – att det pågick en sjukskrivningsepidemi – troligtvis har påverkat politikerna till att införa regler så att fler blir utförsäkrade i dag, vilket i sin tur kan ha påverkat att självmordshoten ökar mot Försäkringskassan.

– Det kan vara en konsekvens av att systemet har blivit så mycket stramare, och det i sin tur är en effekt av hur man pratade om de här frågorna innan dess, säger han.

I debatten har det ibland hävdats att Sverige är ett av de mest ”bidragsberoende” folken i Europa. Under senare år har sjukskrivningarna dock hamnat på ungefär samma nivå som i resten av EU, enligt Försäkringskassans rapport Sjukförsäkringen i siffror. Men tolkningen av statistiken i rapporten är fel, menar Kjell Rautio, utredare på LO.

– Rapporten jämför äpplen med päron. I Finland hamnar exempelvis förtidspensionärer i statistiken för pensionärer. Egentligen ligger Sveriges sjukskrivningstal mycket lägre än i många andra länder. För övrigt är sjukförsäkringen inte ett bidrag, utan en socialförsäkring, säger han.

Erland tog sitt liv

Ifall debatten om sjukskrivna påverkade Erland att få självmordstankar är det nog ingen som vet. Men dagen efter att han blivit utförsäkrad tog han sitt liv, bara 55 år gammal. Han hade kronisk smärta i ryggen efter en fallolycka från ett lastbilsflak och hjärtflimmer. I 12 år fick han sjukpenning, men 2016 blev han plötsligt utförsäkrad.

– Det är så konstigt att han blev nekad sjukpenning när han hade de problemen med ryggen. De bara nonchalerade honom, säger Margareta, som hade träffat honom några år innan olyckan genom deras gemensamma intresse för hundar.

Hon minns att han var nedstämd när han kom från mötet med Försäkringskassan, men han sa inte så mycket. Han frågade vad de skulle äta och tog fram färs ur frysen. Sedan sa han att han skulle gå på en promenad.

– Först tänkte jag inte mer på det, men efter någon timme tyckte jag att det hade dröjt för länge och gick ut och ropade, säger Margareta.

När hon inte hittade honom ringde hon polisen, som skickade hundpatruller och helikopter. Två dagar senare knackade polisen på dörren. De visade upp en ring och frågade om det var hans.

– Då grät jag hejdlöst. Det var som att gå  in i en svart dimma, säger Margareta.

Några dagar senare kom ett brev från arbetsförmedlingen om fyra jobb som de tyckte han skulle söka.

I dag har sorgen delvis förbytts till ilska och besvikelse. Hon är kritisk till hur Erland har behandlats och kämpar fortfarande för att han ska få upprättelse. Den läkare som var försäkringsmedicinsk rådgivare åt Försäkringskassan var ökänd för att göra hårda bedömningar. Hans ”undersökning” av Erland gjordes bara på telefon, och i underlaget som låg till grund för beslutet fanns inte alla Erlands svårigheter med, enligt Margareta och hennes bekant, som är kirurg och har skrivit ett utlåtande om att Erland borde ha fått en helt annan behandling. Hon har demonstrerat, engagerat sig i Facebookgruppen Försäkringskassanupproret och planerar att anmäla hanteringen av Erland till patientnämnden.

– Försäkringskassan förstör liv, både de sjukas och för oss som är efterlevande. Känslorna försvinner inte. Vi sörjer tills den dagen vi själva går bort, säger Margareta.

Försäkringskassan svarar

På Försäkringskassan vill man inte spekulera i om åtstramningarna i sjukförsäkringen kan ha lett till att fler får självmordstankar, även om deras egen statistik tycks visa den kopplingen.

– Det är en relevant frågeställning och vi instämmer i att det är oroväckande och oerhört tragiskt, men orsaken till ökningen av självmordshot överlåter jag åt den medicinska forskningen att undersöka, säger Birgitta Målsäter, säkerhetschef på Försäkringskassan.

När någon hotar med att ta sitt liv har handläggaren som rutin att kontakta sin närmaste chef, som i sin tur ringer tillbaka till personen som uttryckt självmordstankarna. Har hen fortfarande kvar känslorna kontaktar Försäkringskassan den läkare som skrivit sjukintyget. Tycks personen vara på väg att genomföra självmordet ringer man 112. Men Försäkringskassan har ingen systematisk uppföljning av dem som har uttryckt självmordstankar, och ifall personen nekas ersättning och faller ur systemet är det ingen som i efterhand kollar upp hur det gick.

Vad vill du säga till de personer som har anhöriga som har begått självmord efter att ha nekats ersättning från Försäkringskassan?

– Det är oerhört tragiskt och sorgligt. Varje gång som en människa väljer att ta sitt liv är det en tragedi. Det är extra tungt om det är en människa som vi har haft kontakt med, säger Birgitta Målsäter.

Syre kontaktar även Ardalan Shekarabi (S), socialförsäkringsminister, som endast svarar på mejl.

Vilket ansvar anser du att Socialdemokraterna har för att sjuka blir självmordsbenägna, med tanke på att ert parti har stramat åt sjukförsäkringen ända sedan början av 2000-talet?

– Går man tillbaka längre tid så var sjuktalen väldigt höga och det fanns en i viss mån berättigad kritik mot hur systemet fungerade, men det vi ser nu är att den pendeln i restriktiv riktning gick för långt. Från att ha ett av de mest generösa systemen fick vi ett av de mest restriktiva. Det här behöver förändras genom att ändra regelverket. Vi behöver hitta en mellanväg som ger fungerande skyddsnät och en ordentlig trygghet åt den som är sjuk. Sedan jag blev socialförsäkringsminister för drygt ett år sedan har jag satt fokus på att ändra regelverket i sjukförsäkringen, skriver han.

Moderaterna vill inte alls svara på frågan om deras åtstramningar i sjukförsäkringen. De har inte tid, uppger både Ulf Kristersson (M), partiledare, och Maria Malmer Stenergard (M), ordförande i socialförsäkringsutskottets.

M vill skära ner mer

Men faktum är att Moderaterna vill skära ner ännu mer på sjukförsäkringen – med över 11,6 miljarder kronor. Det står i Moderaternas skuggbudget för 2021. Bland annat vill de återinföra den bortre parentesen vid sjukskrivningar, så att sjuka inte kan få sjukpenning längre än 2,5 år. Dessutom vill de göra det ännu svårare att beviljas sjuk- och aktivitetsersättning, tidigare kallad förtidspension. Detta trots att Försäkringskassan själva vid flera tillfällen uppmärksammat regeringen om att det har blivit för svårt att få sjukersättning i dag, efter att Alliansen införde åtstramningar 2008.

– Det finns risk att försäkringen blir en ickeförsäkring när det är svårt att få den, säger Andreas Pettersson, områdeschef för sjukförsäkringen på Försäkringskassan.

Läs mer:

Så har sjukförsäkringen försämrats steg för steg sedan 1970-talet

Neddragningarna fyller på statens feta plånbok

Hopp om lättnader i sjukförsäkringen

Allt fler får skulder till Försäkringskassan