Radar · Miljö

Fokus på negativa utsläpp i kampen mot klimatklockan

Bio-CSS: Stockholm exergis forskningsanläggning i Värtaverket ska "tvätta" röken från biokraftvärmeverket på koldioxid.

Målet om max två graders uppvärmning ter sig allt svårare att nå. I den internationella klimatpanelens kommande rapport läggs därför fokus på olika former av koldioxidinsamling, så kallade negativa utsläpp. Det uppger forskare.

I IPCC:s kommande delrapport om klimatet, som släpps i mars, läggs större fokus på så kallade negativa utsläpp, skriver Forskning och framsteg. Det innebär att man tittar på metoder för att suga upp koldioxid ur atmosfären som ett sätt att begränsa klimatförändringarna.

– Det blir ett ökat fokus på minusutsläpp eftersom vi ligger så långt från målet att hålla temperaturökningen väl under två grader med nuvarande utsläppstakt, säger Mathias Fridahl, forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet, till F&F.

Ett välkänt sätt att suga upp mer koldioxid är skogsplantering, men enligt Mathias Fridahl finns det inte tillräckligt med mark för att kunna förlita sig på detta. Alltså behöver man se sig om efter andra former av kolsänkor. En väg att gå kan vara att samla in och lagra koldioxid från förnybara energikällor, till exempel biomassa, så kallad bio-CSS.

Statligt stödsystem

CSS står för Carbon capture and storage som är samlingsnamnet på de olika tekniker som finns för att fånga in och lagra koldioxid från fabriker och kraftverk. Det är ett tillvägagångssätt som inte anses vara optimalt då det kan minska viljan att ställa om till förnybar energi, men som ändå ses som en nödvändig åtgärd i brist på bättre alternativ.

Om insamlingen och lagringen sker vid förbränning av biobränslen adderas prefixet bio. Enligt Energimyndigheten är bio-CSS ”en viktig pusselbit för att nå målet om negativa utsläpp”, och Sverige utreder som första land i världen ett statligt stödsystem för bio-CCS. Myndigheten föreslår ett system med omvända auktioner, där aktörerna lämnar bud på hur mycket koldioxid de kan avskilja och lagra och till vilken kostnad. Enligt Forskning och framsteg ligger flera svenska företag i startgroparna; bland annat gör Stockholm exergi en förstudie om att bygga en stor avskiljningsanläggning med en kapacitet på 800 000 ton koldioxid om året som kan stå klar till 2025.

Ytterligare andra metoder för koldioxidinfångning är direktinfångning från atmosfären, förkolning av biomassa i syrefri miljö och påskyndad vittring, det vill säga spridning av finfördelat mineral, till exempel rivningsbetong som kemiskt binder in koldioxid.

Läs mer:

Syre förklarar koldioxidsug 

Stockholm fångar in koldioxid på prov