På Island finns det en CO2-sug som gör sten av koldioxid. Bakom tekniken står det schweiziska företaget Climeworks som lovar större och kraftigare maskiner i framtiden. Men är koldioxidsugar lösningen på klimatförändringarna? Knappast, säger kritikerna. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/TT
Nyligen drog världens största koldioxidsug igång på Island. Den är tänkt att fånga tusentals ton koldioxid ur atmosfären för att lagras i berggrunden. Men det är bara en av metoderna för att minska koldioxid ur luften, vilket är tänkt att bromsa växthuseffekten. Kritikerna menar att maskinerna är för dyra och tar för lång tid, medan andra hoppas att teknikutvecklingen kommer att frälsa oss. Syre förklarar koldioxidsugen.
Utanför huvudstaden Reykjavik på Island har schweiziska Climeworks byggt upp en anläggning som enligt företaget ska vara världens största koldioxidfångare. På isländska heter den “Orka”, vilket ska stå för ork eller energi. Om maskinen, som har kostat uppemot 15 miljoner dollar, fungerar som den ska är det tänkt att 4000 ton koldioxid kommer att sugas ur atmosfären varje år. Detta ska motsvara ungefär utsläppen från 850 bilar. Maskinen arbetar enligt DAC, som står för direct air capture, och betyder att koldioxid sugs upp från luften med hjälp av fläktar som har inbyggda filter där koldioxiden fastnar. Koldioxiden samlas in genom att den först hetta upp för att sedan kyla ner den. Därefter kan gasen antingen säljas, eller pumpas ned i marken. Inom två år ska den sedan ha förvandlats till sten i berggrunden.
Carbon capture and storage
CCS är ett samlingsnamn för olika metoder att fånga in och lagra koldioxid från kraftverk och fabriker. Här samlas koldioxiden in genom att avskiljas från andra rökgaser i utsläppen vilket görs genom att använda olika katalysatorer som påskyndar de kemiska processerna. I andra fall används särskilda membran för att filtrera ut koldioxiden. Gasen måste sedan komprimeras genom högt tryck för att göra den behändig och kompakt nog att lagras. Koldioxiden kan först därefter transporteras bort från anläggning. Sista steget är att långtidslagra koldioxiden. Ett sätt är att pumpa ned den i marken, eller använda gamla gas- eller oljefält, exempelvis i Norge, för lagring.
Fördelar med koldioxidsugar
De som vill propagera för CCS menar att det är ett faktum att världen är beroende av fossila bränslen idag. Det går inte att trolla bort i ett slag. Även elproduktionen kommer mestadels från fossila bränslen. För att göra det bästa av situationen måste vi utveckla tekniker för att utvinna koldioxiden tills det finns bättre alternativ. Ekonomiskt kan CCS och DAC fungera som alternativ till att investera i utsläppsfria anläggningar eller förnybar energi. Det finns också andra industriella processer som skapar koldioxid som biprodukt där CCS kunde hjälpa till att minska på utsläppen, och klimatsäkra verksamheterna, som exempelvis inom stål- eller cementproduktion. Ytterligare argument för koldioxidsugar är att vi bara har börjat att utveckla tekniken och även om den ännu inte så lätt går att skalas upp i den omfattning som krävs så vet vi inte hur det kommer se ut i framtiden.
En saudisk ingenjör pekar mot ett rör som innehåller CO2 på en pilotanläggning i Hawiyah i Saudiarabien. Kritiker menar att även om det är bra med att fånga upp koldioxid så kan det försena de nödvändiga förändringar som måste göras få att nå ett hållbart samhälle om man uteslutande tror att tekniken kommer att rädda oss. Foto: Amr Nabil/AP/TT
Kritik mot koldioxidsugar
CCS-tekniken är långt ifrån gratis, både som investering för företagen och under drift. Alla steg i processen, Insamling, komprimering, transport och lagring, kräver energiåtgång. En risk är att koldioxidfångare används för att ursäkta fortsatta utsläpp från industrier utan att dessa förnyar eller ändrar sina verksamheter mot helt utsläppsneutrala system. Det kan fördröja en omställning till ett hållbart samhälle och minska folks vilja till att förändra sina konsumtionsmönster. Även DAC-tekniken är dyr. Climeworks hävdar att det idag kostar ungefär 6000 kronor för att samla upp ett ton koldioxid, men att bolaget hoppas halvera den kostnaden inom fyra år. Bara under 2019 uppgick världens totala utsläpp av koldioxid till 38 miljarder ton. Det skulle krävas enorma anläggningar för att komma ikapp de mängderna, något som kritikerna menar knappast är troligt.
Naturen läker sig själv
Det går att hävda att det inte ännu inte finns någon bättre maskin att fånga koldioxid än ett vanligt träd. Vissa växter är bättre än andra, våtmarker, mangroveskogar och världshaven är också fantastiska koldioxidsugare. Just nu pågår flera gigantiska projekt för plantera skog. Bonn-initiativet (Bonn challenge) är ett nätverk med 48 länder som planerar att återställa 350 miljoner hektar skog till år 2030. Andra projekt är ännu mer ambitiösa och vill plantera en yta motsvarande hela USA med skog. Dock är det inte helt oproblematiskt med storskaliga trädplanteringsprojekt. Dessa kan leda till den biologiska mångfalden hotas och att koldioxid tvärtom släpps ut, enligt forskare.
Texten till deklarationen om de mänskliga rättigheterna, som antogs den 10 december 1948, skrevs av FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna, med Eleanor Roosevelt (bilden) som ordförande. Foto: FDR Presidential library & museum, CC BY 2.0 via Wikimedia commons
Nästan hälften av svenskarna upplever att mänskliga rättigheter i Sverige hotas, visar en rapport från Institutet för mänskliga rättigheter. I synnerhet är det rätten till frihet från hat, hot och våld som upplevs vara i farozonen.– Det är oroande, det är en viktig grund för vårt samhälle att vi ska kunna känna oss trygga, säger utredaren Anna Jacobson.
Den allmänna förklaringen av de mänskliga rättigheterna firar 75 år den 10 december. Vid ett riksdagsseminarium som uppmärksammade detta på torsdagen konstaterades dock – av bland andra FN:s högkommissarie Volter Türk – att de mänskliga rättigheterna är på tillbakagång, inte minst när det gäller våld och hatpropaganda mot utsatta grupper.
Detta är något som också framkommer i en ny rapport från Institutet för mänskliga rättigheter, som framför allt bygger på en webbenkät från hösten 2022. I den svarar 47 procent ja på frågan om man upplever att det finns mänskliga rättigheter som är hotade i Sverige i dag. Bland dessa upplever i sin tur de flesta, 56 procent, att rätten till frihet från hat, hot och våld är hotad, följt av frihet från diskriminering och rätten till vård och omsorg.
Att hot och hat sticker ut är inte direkt överraskande, säger utredaren Anna Jacobson som har arbetat med rapporten.
– När jag tänker på vad vi ser i media så är det ingen stor chock, men att det sticker ut så som en hotad rättighet är oroande, det är en viktig grund för vårt samhälle att vi ska kunna känna oss trygga.
Risk för självcensur
Knappt hälften av de tillfrågade, 43 procent, upplever att det finns grupper av människor vars rättigheter är särskilt hotade. Här fanns möjlighet att precisera i ett öppet svar, och knappt hälften uppgav att ”utlandsfödda”, ”invandrare”, ”asylsökande” och ”flyktingar” är grupper som är särskilt utsatta. Också ”kvinnor”, ”hbtqi-personer”, ”samer”, ”muslimer”, ”judar”, ”personer med funktionsnedsättning” – med flera – förekommer ofta när grupper vars rättigheter ses som hotade nämns. Några uttrycker även en oro för vad de beskriver som att ”svenskars” rättigheter hotas.
Hat och hot i olika sammanhang kan å ena sidan drabba minoriteter som har skydd i de internationella konventionerna, där muslimer och judiska grupper är särskilt utsatta just nu. Men även civilsamhället mer brett är utsatt, konstaterar Anna Jacobson.
– Det finns en risk för att förtroendevalda, journalister och forskare börjar med självcensur och väljer bort vissa ämnen för att slippa hamna i hatstormar. Det är väldigt oroande i sig, självcensur är ett stort hot mot det demokratiska systemet.
God allmän kännedom
Anna Jacobson berättar att politikerna själva under veckans riksdagsseminarium också betonade de förtroendevaldas ansvar:
– Att hålla en schysst nivå på debatten utan behöva ta till hat, hot och påhopp. Det finns bättre sätt att prata om meningsskiljaktigheter på.
Enkäten från MR-institutet levererar inte bara nedslående resultat. De flesta svenskar är i alla fall medvetna om att de har mänskliga rättigheter: 63 procent svarade att de känner till sina mänskliga rättigheter ganska eller mycket väl, och endast två procent svarar att de inte alls känner till sina mänskliga rättigheter. Kännedomen om specifika rättigheter och hur de formuleras i internationella dokument konventioner är dock inte lika utbredd. De mest välkända rättigheterna är enligt undersökningen Barnkonventionen och FN:s allmänna deklaration om mänskliga rättigheter.
– Många kanske har det så pass bra att de inte behöver fundera så mycket på mänskliga rättigheter, tror utredaren Anna Jacobson. Foto: Privat
Bland de som svarat på undersökningen finns också en relativt stor grupp som också upplever att det är svårt att få information om hur man utkräver sina rättigheter, om behovet uppstår. 23 procent uppger att man upplever att det finns hinder för att kräva sin rätt, och 43 procent uppger sig vara ovetande om huruvida det vore problemfritt eller ej.
– Det är inte helt tydligt hur vi ska tolka detta, det kan dels handla om att man tycker att det mesta funkar bra och då inte behöver sätta sig in i hur det fungerar, och dels att det faktiskt kan vara lite svårt. Bland de som upplever hinder upplever flest att myndigheter inte kan eller vill agera, att det kostar tid och pengar och på olika sätt är krångligt, säger Anna Jacobson.
Vill inte dra för stora slutsatser
Men att 63 procent är medvetna om sina mänskliga rättigheter, är det mycket eller lite? Det går att resonera om, menar Anna Jacobson.
– Många kanske har det så pass bra att man inte behöver fundera så mycket på det, förrän man faktiskt hamnar i en situation där ens rättigheter hotas eller kränks. Men vi försöker se den här rapporten som en startpunkt för vad vi ska undersöka vidare, snarare än att dra för stora slutsatser.
Inom kort planerar Institutet för mänskliga rättigheter att genomföra två högaktuella undersökningar om religiösa organisationers utsatthet, med studier av judiska och islamiska föreningar. Dessa kommer senare finnas med i underlaget för nästa års rapportering om hur Sverige efterlever konventionen mot rasdiskriminering.
Urholkar demokratin
Människorättsorganisationen Civil rights defenders har stor erfarenhet av att pejla läget för demokrati och medborgerliga rättigheter. Chefsjurist John Stauffer tycker att MR-institutets rapport bekräftar en utbredd oro för att mänskliga rättigheter hotas.
– Det pekar på en negativ trend. Vi ser i våra egna undersökningar att oron för demokratin ökar. I år svarade 65 procent att man upplever att våra demokratiska grundprinciper hotats under de senaste 12 månaderna, vilket är en ökning med 25 procentenheter jämför med förra året, och det behöver man ta på allvar. Det faller på ansvariga beslutsfattare att säkerställa att mänskliga rättigheter respekteras och efterlevs i politiken, men den utveckling vi ser visar att den lagstiftning som presenteras i allt högre grad inskränker mänskliga rättigheter. Det ser vi som allvarligt, eftersom mänskliga rättigheter är grunden för en stabil demokrati, och när de hotas urholkas demokratin.
Samtidigt har Civil rights defenders undersökning visat att allmänheten i allra högsta grad tycker det är viktigt att leva i ett land där de mänskliga rättigheterna respekteras.
– I princip alla svarade att man vill leva i ett demokratiskt land, och även om vi ser dessa tendenser till urholkning av demokratin så är den svenska demokratin fortfarande stark. Men det är viktigt att vara vaksam för att kunna se när rättigheter försvagas, och att man reagerar på det.
John Stauffer är chefsjurist på Civil rights defenders. Han menar att rapporten bekräftar en negativ trend för mänskliga rättigheter. Foto: Civil rights defenders
Kännedomen om mänskliga rättigheter, som enligt MR-institutets rapport alltså är god eller medelgod hos dryga 60 procent av de tillfrågade, tycker John Stauffer inte är ett tillräckligt bra resultat, men inte heller jättedåligt. För att öka kunskapen menar han att det inte räcker med olika utbildningar utan mänskliga rättigheter måste kopplas till aktuella samhällsfrågor.
– Frågorna behöver kläs i en MR-uniform för att vi ska kunna förstå att mycket av det vi pratar om handlar om våra rättigheter. Då kommer det ganska naturligt att kunskapen och förståelsen för vad mänskliga rättigheter är ökar. Men mänskliga rättigheter ligger för långt ner på den politiska agendan, och det är istället andra frågor som är prioriterade. Mänskliga rättigheter prioriteras inte på samma sätt som tidigare.
Rapporten Kännedom om och upplevelser av mänskliga rättigheter i Sverige 2022–2023
Det är första gången som Institutet för mänskliga rättigheter släpper en rapport om människors kännedom om mänskliga rättigheter i Sverige. Rapporten bygger till stora delar på en webbenkät som genomfördes hösten 2022 för att undersöka människors kännedom om mänskliga rättigheter, deras upplevelse av möjligheter att utkräva sina mänskliga rättigheter samt om det finns mänskliga rättigheter som upplevs vara hotade i Sverige i dag.
Under våren 2023 kompletterades undersökningen med ytterligare en webbenkät med samma tema, denna gång särskilt riktad till deltagare med funktionsnedsättning.
Institutet bedömer att undersökningarna ger goda indikationer, även om begränsningar i undersökningsmetoden gör att resultaten bör tolkas med viss försiktighet.
FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, officiellt den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, antogs 1948 av FN:s generalförsamling i Paris. Texten till deklarationen om de mänskliga rättigheterna skrevs av FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna, med Eleanor Roosevelt som ordförande. Dokumentet lär vara det enskilt mest översatta dokumentet i världen och består av 30 artiklar med generalförsamlingens syn på mänskliga rättigheter.
Deklarationen antogs i generalförsamlingen den 10 december 1948 med 48 röster för, 0 emot, och 8 blanka: Jugoslavien, Polen, Saudiarabien, Sovjetunionen, Sydafrika, Tjeckoslovakien, Ukraina och Belarus.
Lina Herbertsson, forskare vid Lunds universitet säger att det omtvistade växtskyddsmedlet glyfosat har en indirekt påverkan på bin och andra småkryp. Foto:Johan Nilsson/TT/AP/Markus Schreiber
Det omtvistade ämnet glyfosat har godkänts för ytterligare tio år i EU. Men även om det inte bevisats ha någon direkt påverkan på insekter, är den indirekta påverkan desto större, säger Lina Herbertsson, biexpert och forskare vid Lunds universitet.– Det är extremt effektivt, säger hon.
Ämnet glyfosat har varit en formidabel succé. Det är det mest använda verksamma ämnet i växtskyddsmedel världen över för att bekämpa ogräs. Men det har stormat kring ämnet som efter en bedömning 2015 sågs som ”troligen cancerogent”. Något som sedan dess varit omtvistat då undersökningar av myndigheter i EU och USA kommit fram till det motsatta.
”Det blir en kedjeeffekt på småkryp”
Det var också risken för att det skulle vara cancerogent som låg i centrum för debatten om ämnet skulle få ett förnyat godkännande att användas inom EU. Efter att Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) 2022 kommit fram till det inte är ”cancerframkallande, mutagent eller påverkar fertiliteten hos människor”, låg vägen öppen för ett förnyande av godkännandet. Något som också skedde häromdagen.
Samtidigt finns en annan sida av myntet, som inte lika ofta kommer fram i debatten: Påverkan på den biologiska mångfalden. Lina Herbertsson, forskare vid Lunds universitet, säger att det inte finns några säkra bevis för att glyfosat skulle skada bin. Men varnar för den indirekta effekten. För även om glyfosat effektivt hjälpt lantbrukare att hålla ogräs borta, har det varit desto sämre ur insekternas perspektiv, då de berövas sin mat. För vad som kan vara ogräs för oss, är ofta livsnödvändigt för insekterna.
– Det blir en kedjeeffekt på småkryp, antingen gillar de växterna i sig eller för att de gillar andra småkryp som äter växterna, säger Lina Herbertsson.
Sverige i framkant
Nyligen röstades ett förslag från EU-kommissionen om att halvera användningen av bekämpningsmedel i EU till 2030 ned av EU-parlamentet. Något som om det fått grönt ljus, hade kunnat få stor påverkan på den biologiska mångfalden. Men till största del ute i Europa, tror Lina Herbertsson.
– Kommer man till andra länder använder man mycket mer bekämpningsmedel och då kan vi tänka oss att många av de här problemen blir mycket allvarligare.
I ett internationellt perspektiv använder ändå Sverige bekämpningsmedel restriktivt, tycker Lina Herbertsson. Integrerat växtskydd, IPM, den metod som föreslogs av EU-kommissionen för att minska andelen bekämpningsmedel med hälften, används också i stor utsträckning i Sverige.
– Jordbruksverket är bra på att uppmuntra och uppmana bönderna att använda andra metoder än att spreja allting med bekämpningsmedel.
En ännu större bov…
Ändå hör jordbrukslandskapet till de platser där den biologiska mångfalden utarmats mest – också i Sverige. Men Lina Herbertsson ser inte användandet av glyfosat och andra bekämpningsmedel som den främsta boven, utan hur vi förändrat jordbrukslandskapet.
– Jag skulle säga att glyfosat spär på det här problemet med landskapsförändringarna, med lite boplatser och för lite mat. Tänk dig miljöerna i Astrid Lindgrens sagor, med naturbetsmarker, ängar, olika vattendrag och sockerdricksträd (en gammal ek i Pippi Långstrump, reds. anm), där trivs väldigt många groddjur, fåglar och insekter. Idag har vi istället stora åkrar som är helt rensade på boplatser och föda för djur som behövs för organismer att fullfölja sin livscykel.
Förbjudet att använda privat
Sedan hösten 2021 är det inte längre tillåtet att använda glyfosat i trädgårdar och parker. ”I Sverige får bekämpningsmedel som innehåller glyfosat användas för att bekämpa ogräs som växer på åkern innan grödorna – exempelvis vete och bönor – kommit upp ur jorden. Dessa bekämpningsmedel får även användas för att ta bort det ogräs som växer på åkern efter skörd. Några få bekämpningsmedel med glyfosat får användas i raps och rybs när dessa grödor växer på åkern. I andra EU-länder, och utanför EU, kan det vara vanligare att tillåta bekämpningsmedel med glyfosat i växande grödor på åkern. Därför är det också vanligare med rester av glyfosat i livsmedel som inte odlats i Sverige,” skriver Livsmedelsverket.
Statsminister Ulf Kristersson (M) och Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson håller pressträff under besök på äldreboendet Månstorps Ängar i Vellinge på onsdagen. Foto: Johan Nilsson/TT
Det talades om att låta Sverigedemokraterna få makt, få komma in i finrummet, och att det skulle civilisera partiet som är en direkt evolution av spillrorna från den ideologiska familj som satte Europa i brand och vars politiska projekt levde på död och förtryck.
Innan världen lyckades stoppa den rasistiska nationalismen förra gången hade den närapå förintat judarna, familjer och släkten och alla spår av judisk kultur från Europa.
Synagogor hade bränts och judiska samhällen upphört. Godsvagnar hade fyllts med människor, och judiska berättelser och historier utraderades från mänsklighetens kollektiva berättelse. Sånger, röster och vetenskap som aldrig kommer träna någon AI som sammanfattar mänskligheten gick förlorade. I det svarta hålet av Förintelsen brändes allt till aska.
Fascismen och rasismen i Europa försvann aldrig. Det ideologiska budskapet filades vidare på av en av Sveriges mest internationellt inflytelserika ideologer inom extremhögern, Per Engdahl. Han insåg att ett nazityskt propagandaspråk om raser och arier hade tappat i försäljningspotential, men att antisemitism, chauvinism och rasism inte försvann bara för att hakkorset bannlystes.
Han började istället prata om kultur. Sverigedemokraternas grundare årtionden senare var goda lärjungar.
Åkessons bortträngda historia
Sverigedemokraternas partiledare, Jimmie Åkesson, gick själv med i partiet när Anders Klarström från nazistiska Nordiska rikspartiet var partiledare. Vid åtskilliga tillfällen har Åkesson ljugit om sin bakgrund och fabulerat en historia om att EU-motståndet var hans politiska drivkraft och att han anslöt till Sverigedemokraterna först efter att Klarström slutade som partiledare.
Desto ärligare var han i ett medlemsblad där han berättar om sin väg in i Sverigedemokraterna och hur han retade ”gallfeber på batiktomtarna” och genomförde ”stora anti-kommunistiska kampanjer, med huliganaffischering som främsta vapen”.
Regeringspartierna gav dem makt
Denna politiska kraft, Sveriges samlande nationalistparti, bestämde Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna att de skulle försöka tygla för att få makten. Näringslivet med sina lobbyister skulle tala vett med dem, och liberala tankesmedjor skulle förfina dem.
Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna lyckades få nycklarna till Rosenbad på nationalismens nåder. En regering beroende av ett av Europas utpräglade högerextrema partier. Ett parti som till skillnad från många andra europeiska motsvarigheter aldrig har varit ett populistiskt missnöjesparti utan som alltid haft nationalismen som grundideologi och ett rakt släktled till den övervintrade fascistiska rörelsen.
Under den här mandatperioden och med reellt inflytande har Sverigedemokraterna radikaliserats. Från att Sverigedemokraterna plockade bort de mest uppenbara rasistiska skrivningarna från sitt partiprogram under 90-talet så skriver de nu in nya paragrafer som säger:
”Naturaliserade medborgare som sviker sina medborgerliga plikter och allvarligt skadar samhället bör dock kunna få sitt medborgarskap omprövat.”
Och så under helgens landsdagar förklarade Jimmie Åkessons för sina anhängare, sina politiker och sina medlemmar att striden bara börjat.
”Segertåget tuffar vidare. Sverigevänner (…) Det är allvar nu”, skanderade han och använde nya uppfinningsrika begrepp för sin politik byggd på etniska konfliktlinjer.
Han förklarade att människors medborgarskap ska rivas upp om han får bestämma:
”Sverigedemokraterna är öppna för att naturaliserade medborgare, det vill säga människor som inte har fötts in i medborgarskapet utan har valt att flytta till Sverige och bli medborgare, ska kunna fråntas medborgarskapet om de inte sköter sig.”
”Till exempel begår brott, hyllar terrorister eller annat som inte är förenligt med att vara en del av den svenska nationen”, fortsatte Åkesson
Läs det igen: ”Eller annat som inte är förenligt med att vara en del av den svenska nationen.”
SD skiljer på Sverige och ”nationen”
För Sverigedemokraterna är den svenska nationen inte Sverige utan en viss del av befolkningen som partiet anser vara svenskar. Sverigedemokraterna har varit tydliga med att minoriteter inte tillhör den svenska nationen. Flera gånger har toppföreträdare i partiet känt ett behov av att poängtera att judar inte är en del av den svenska nationen, inte heller samer eller romer räknas dit.
Jimmie Åkesson själv har förklarat att även infödda i den ”svenska nationen” kan upphöra vara ”svenskar” om de till exempel konverterar till islam.
”Han är inte längre svensk i grunden. Han har sin lojalitet någon annanstans”, sa Åkesson om en konverterad imam i Eskilstuna.
”Han har en attityd som på många sätt inte känns svensk, han har ett kroppsspråk och ett språk i allmänhet som inte jag uppfattar som direkt svenskt”, fastställde partiideologen Mattias Karlsson i en intervju med Expressen.
Inför sina anhängare på landsdagarna talade nu Jimmie Åkesson om sin vision att riva moskéer, och fick rungande applåder.
”Minareter, kupoler, halvmånar eller andra attribut som tjänar som islamistiska monument i stadsmiljön bör helt tas bort.”
Jimmie Åkesson agiterar för etnisk rensning och förbereder pogromer. Inte bara muslimer bör darra. Inför sina anhängare göder han även drömmar om hämnd på politiska motståndare.
”Låt oss istället noggrant kartlägga hur det kunde gå så här fel och vilka som ytterst bär ansvaret för denna enorma tragedi.”
”Sverigevänner, nu är vi med och styr Sverige, vi ska göra Sverige bra igen. Men det är också dags att på allvar utkräva ansvar. Vi tänker inte glömma, vi tänker inte förlåta.”
På SVT sammanfattas analysen av ett radikalt högerextremt tal om att riva bönelokaler, hämnd på politiska motståndare och upprivna medborgarskap som någon form av taktisk politisk positionering.
”En viktig förklaring är att SD ser ett behov av att skärpa både politik och retorik för att skilja ut sig gentemot övriga partier”, skriver SVT i en analys.
Andra analytiker vars röster får sätta rubriker är rädda för hur en av Sveriges mäktigaste politikers utspel påverkar Natoprocessen.
Den lyxen har inte alla svenskar som vet att de inte hör hemma i Sverigedemokraternas nation. För den som inte passar in i Sverigedemokraternas vision av Sverige handlar det nu om rätten att få existera.
För bästa användarupplevelse använder vi kakor där vi lagrar och läser in information om er användare. Om ni accepterar det så kan vi spara information om ifall ni är inloggade och vilka artiklar som blir mest lästa. Att tacka nej kan påverka vissa funktioner och användarupplevelsen. Det gör det också svårare för oss att bedriva vårt uppdrag, att leverera den bästa gröna journalistiken.
Du kan när som helst ändra inställningarna genom att klicka på den gröna fliken i nedre högra hörnet eller "Mer" i menyn.
Funktionella
Alltid aktiv
För att sidan ska fungera som det ska använder vi oss av kakor. Kakorna i den här kategorin kan inte väljas bort eftersom de är nödvändiga för er läsupplevelse.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
För vår överlevnad är det fullständigt nödvändigt att vi kan redovisa statistik över antalet besökare vi har. Vi använder också statistiken för att fatta kloka beslut om vad ni läsare är mest intresserade av att läsa.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
För att nå ut använder vi oss av marknadsföring, men också för att få inkomster.