Nyligen drog världens största koldioxidsug igång på Island. Den är tänkt att fånga tusentals ton koldioxid ur atmosfären för att lagras i berggrunden. Men det är bara en av metoderna för att minska koldioxid ur luften, vilket är tänkt att bromsa växthuseffekten. Kritikerna menar att maskinerna är för dyra och tar för lång tid, medan andra hoppas att teknikutvecklingen kommer att frälsa oss. Syre förklarar koldioxidsugen.
Världens största koldioxidsug
Utanför huvudstaden Reykjavik på Island har schweiziska Climeworks byggt upp en anläggning som enligt företaget ska vara världens största koldioxidfångare. På isländska heter den “Orka”, vilket ska stå för ork eller energi. Om maskinen, som har kostat uppemot 15 miljoner dollar, fungerar som den ska är det tänkt att 4000 ton koldioxid kommer att sugas ur atmosfären varje år. Detta ska motsvara ungefär utsläppen från 850 bilar. Maskinen arbetar enligt DAC, som står för direct air capture, och betyder att koldioxid sugs upp från luften med hjälp av fläktar som har inbyggda filter där koldioxiden fastnar. Koldioxiden samlas in genom att den först hetta upp för att sedan kyla ner den. Därefter kan gasen antingen säljas, eller pumpas ned i marken. Inom två år ska den sedan ha förvandlats till sten i berggrunden.
Carbon capture and storage
CCS är ett samlingsnamn för olika metoder att fånga in och lagra koldioxid från kraftverk och fabriker. Här samlas koldioxiden in genom att avskiljas från andra rökgaser i utsläppen vilket görs genom att använda olika katalysatorer som påskyndar de kemiska processerna. I andra fall används särskilda membran för att filtrera ut koldioxiden. Gasen måste sedan komprimeras genom högt tryck för att göra den behändig och kompakt nog att lagras. Koldioxiden kan först därefter transporteras bort från anläggning. Sista steget är att långtidslagra koldioxiden. Ett sätt är att pumpa ned den i marken, eller använda gamla gas- eller oljefält, exempelvis i Norge, för lagring.
Fördelar med koldioxidsugar
De som vill propagera för CCS menar att det är ett faktum att världen är beroende av fossila bränslen idag. Det går inte att trolla bort i ett slag. Även elproduktionen kommer mestadels från fossila bränslen. För att göra det bästa av situationen måste vi utveckla tekniker för att utvinna koldioxiden tills det finns bättre alternativ. Ekonomiskt kan CCS och DAC fungera som alternativ till att investera i utsläppsfria anläggningar eller förnybar energi. Det finns också andra industriella processer som skapar koldioxid som biprodukt där CCS kunde hjälpa till att minska på utsläppen, och klimatsäkra verksamheterna, som exempelvis inom stål- eller cementproduktion. Ytterligare argument för koldioxidsugar är att vi bara har börjat att utveckla tekniken och även om den ännu inte så lätt går att skalas upp i den omfattning som krävs så vet vi inte hur det kommer se ut i framtiden.
Kritik mot koldioxidsugar
CCS-tekniken är långt ifrån gratis, både som investering för företagen och under drift. Alla steg i processen, Insamling, komprimering, transport och lagring, kräver energiåtgång. En risk är att koldioxidfångare används för att ursäkta fortsatta utsläpp från industrier utan att dessa förnyar eller ändrar sina verksamheter mot helt utsläppsneutrala system. Det kan fördröja en omställning till ett hållbart samhälle och minska folks vilja till att förändra sina konsumtionsmönster. Även DAC-tekniken är dyr. Climeworks hävdar att det idag kostar ungefär 6000 kronor för att samla upp ett ton koldioxid, men att bolaget hoppas halvera den kostnaden inom fyra år. Bara under 2019 uppgick världens totala utsläpp av koldioxid till 38 miljarder ton. Det skulle krävas enorma anläggningar för att komma ikapp de mängderna, något som kritikerna menar knappast är troligt.
Naturen läker sig själv
Det går att hävda att det inte ännu inte finns någon bättre maskin att fånga koldioxid än ett vanligt träd. Vissa växter är bättre än andra, våtmarker, mangroveskogar och världshaven är också fantastiska koldioxidsugare. Just nu pågår flera gigantiska projekt för plantera skog. Bonn-initiativet (Bonn challenge) är ett nätverk med 48 länder som planerar att återställa 350 miljoner hektar skog till år 2030. Andra projekt är ännu mer ambitiösa och vill plantera en yta motsvarande hela USA med skog. Dock är det inte helt oproblematiskt med storskaliga trädplanteringsprojekt. Dessa kan leda till den biologiska mångfalden hotas och att koldioxid tvärtom släpps ut, enligt forskare.
Här kan du läsa mer om koldioxidinsamling:
Världens största maskin för att fånga koldioxid har startat (Syre 2021/09/15)
