Ett lagförslag som innebar att gig-jobbare måste ses som egenföretagare har fått bakslag i Kalifornien, USA. En domstol har kommit fram till att förslaget inte kan genomföras. Men Uber tänker överklaga. De och andra appföretag hade lagt motsvarande 1,7 miljarder kronor för att få igenom förslaget.
Gig-jobb innebär att du bara får lön när ett tillfälligt uppdrag dyker upp. Ofta förmedlas jobben via en app. På många håll i världen råder det i dag konflikter kring vilket ansvar gig-företagen har för dem som tar på sig gigen.
I Kalifornien, USA, har flera appföretag, bland annat Uber, länge lobbat för att deras chaufförer ska ses som egenföretagare, och inte anställda. Efter en kampanj som kostade 200 miljoner dollar, motsvarande 1,7 miljarder kronor – den dyraste i delstatens historia – fick de igenom frågan i en lokal folkomröstning i november förra året.
Lagförslaget riskerade förändra arbetsvillkoren även för gig-jobbare i andra amerikanska delstater, enligt New york times.
Men nu har en domstol slagit fast att lagförslaget, som kallas prop 22, inte kan genomföras. Orsaken är att det strider mot den nuvarande federala lagstiftningen i Kalifornien, detta eftersom det skulle hindra chaufförerna från att delta i kollektiva förhandlingar, rapporterar Washington post.
Domaren Frank Roesch konstaterar att ”ett förbud mot att appföretagens chaufförer ska kunna organisera sig kollektivt (…) verkar bara vara till för att skydda appföretagens ekonomiska intresse av att ha en splittrad, oorganiserad arbetskraft, vilket inte är ett uttalat mål med lagstiftningen.”
Uber tänker dock överklaga. De anser att domstolens beslut strider både mot folkets vilja och mot lagen.
Konflikt kring om gig-företagen ska ses som anställda eller inte
Uber och Lyft genomförde 200 miljoner dollars kampanjen efter att Kalifornien år 2019 slagit fast att de måste anställa sina chaufförer. Gig-företagen menade att det skulle förhindra företagens flexibilitet och att de flesta chaufförerna ville vara egenföretagare.
Argumenten för att chaufförerna borde bli anställda handlade å andra sidan om att de då skulle få rätt till minimilön och förmåner som sjukförsäkring, sjukpenning och arbetsskydd.
Prop 22 innebar visserligen att chaufförerna fick en inkomstförsäkring och ett sjukvårdsstipendium, men förslaget motsvarade inte de arbetsrättsliga skydd som gäller för vanliga anställda.
Även i andra länder råder konflikter kring om gig-jobbare ska anses vara anställda eller egenföretagare. I februari i år beslutade högsta domstolen i Storbritannien att chaufförer som jobbade för Uber skulle ses som ”workers”, vilket innebar bättre arbetsvillkor och rättigheter än som egenföretagare.
I Sverige konstaterade förvaltningsrätten att app-företaget Taskrunner inte ska ses som arbetsgivare åt de gig-jobbare som får uppdrag genom appen. Men Arbetsmiljöverket har överklagat domen, vilket Syre skrivit om tidigare.
Läs mer:
Daglönarnas återkomst (Syre 7/3-2021)
Facket vill ha klarhet om gig-företagens arbetsgivaransvar (Syre 28/6-2021)
Pensionsmyndigheten: Fler kan bli oförsäkrade om gig-ekonomin växer (syre 2/7-2021)
