Radar · Arbetskritik

Arbetsmiljöverket överklagar dom om gig-bolag

En del av Taskrunners gig-jobbare arbetar som golvläggare.

Gig-företaget Taskrunner är inte arbetsgivare. Det slog förvaltningsrätten fast i mitten av juni i år. Men nu överklagar Arbetsmiljöverket domen. Orsaken är att gigmarknaden är ny och företagens arbetsgivaransvar har aldrig prövats tidigare. ”Vi vill få en klar och tydlig rättspraxis”, säger Elisabeth Lewin, enhetschef på Arbetsmiljöverket till Svd.

Taskrunner är ett typiskt så kallat gig-företag. Det innebär att gig-jobbarna hoppar in och gör uppdrag vid behov, och ofta förmedlas jobben via en app.

Men vem som har arbetsgivaransvaret för de tar uppdrag genom gig-företagen har länge varit oklart. Är det ägarna till appen, eller de personer eller företag där gig-jobbarna utför sitt uppdrag?

Det ville Arbetsmiljöverket pröva och i höstas krävde de att gig-företaget Taskrunner skulle bete sig som en arbetsgivare och därmed upprätta en arbetsmiljöplan. Annars väntade ett vite om 75 000 kronor.

Men det var fel, anser Förvaltningsrätten. I mitten på juni beslutade domstolen om att Taskrunners upplägg var helt okej. App-företaget ska inte anses vara arbetsgivare. Orsaken är bland annat att bolaget inte ställer några minimikrav på hur många uppdrag gig-jobbaren måste åta sig. Dessutom styr bolaget inte över ersättningen, eller hur, var eller när varje enskilt jobb ska utföras.

Arbetsmiljöverket vill klargöra arbetsmiljöansvaret

Men Arbetsmiljöverket ger sig inte. Nu väljer myndigheten att överklaga domen eftersom det saknas rättspraxis när det gäller vem som har arbetsmiljöansvar för dem som tar uppdrag genom gig-företag.

– Det finns flera oklarheter. Det är svårt att säga vem som egentligen är arbetsgivare, säger Elisabeth Lewin, enhetschef på Arbetsmiljöverket till Svd.

Hon menar att det på sikt kan behövas göra lagändringar för att anpassa lagen efter digitaliseringen och tydliggöra vem som har arbetsmiljöansvaret.

Gig-jobbarna har blivit egenanställda

Taskrunner har nyligen blivit uppköpta av företaget Techbuddy. De uppger att de ändrat lite på företagsmodellen så att de som utför uppdragen hos Taskrunner nu är egenanställda.

Att vara egenanställd kan låta som om personen har enskild firma. Men det stämmer inte. Utan istället är personerna anställd av ett annat bolag – ett egenanställningsföretag – men bara under de timmar som de har jobben. Exempel på egenanställningsföretag är Frilans finans och Cool company.

Men dessa företag har bara arbetsmijöansvar för gig-jobbaren ifall jobbaren kontaktat dem om sitt uppdrag redan innan hen utför det, enligt en annan dom som Arbetsmiljöverket drivit.

Siavash Habibi, COO på Techbuddy, säger till Svd att han hoppas på att ha en konstruktiv dialog med Arbetsmiljöverket, så att företaget kan hitta en väg framåt där gig-jobbarna får en bra arbetsmiljö, samtidigt som de kan ha ett flexibelt arbete.

Liknande processer utomlands

Även utomlands pågår processer där frågan om gig-företagens arbetsgivaransvar har hamnat i domstol.

I mitten på mars blev till exempel plattformsföretaget Uber tvingad att i Storbritannien ge 70 000 förare semestersättning, pension och minimilön.

Detta efter att Storbritanniens högsta domstol slagit fast att vissa förare ska ha samma rättigheter som anställda.

Läs mer:

Facket vill ha klarhet om gig-företagens arbetsgivaransvar (Syre 28/6-2021)

Pensionsmyndigheten: Fler kan bli oförsäkrade om gig-ekonomin växer (syre 2/7-2021)

Daglönarnas återkomst (Syre 7/3-2021) 

Radar · Arbetskritik

Rekordmånga arbetsplatsolyckor inom solcellsbranschen

Billigare solceller – då får arbetarna betala med ökad risk för sina liv. Antalet olyckor i solcellsbranschen skjuter i höjden och oseriösa företag vinner anbud genom att strunta i kraven, skriver Byggnadsarbetaren.

Flest arbetsplatsolyckor någonsin inom solcellsbranschen, rapporterar Byggnadsarbetaren.

Solcellsbranschen är enligt många en viktigt del i den ”gröna omställningen” och branschen går mot ännu ett rekordår – med över 100 000 installationer uppskattar Svensk solenergi. Under 2023, under 2022 installerades 55 000 solcellsanläggningar.

Även arbetsplatsolyckorna väntas slå rekord, skriver Byggnadsarbetaren, och hänvisar till statistik från Arbetsmiljöverket och Elsäkerhetsverket som visar att arbetsplatsolyckorna ökat från 5 till 2020 anmälda olyckor till 94 bara hittills i år 2023.

Anmälda arbetsplatsolyckor i solcellsbranschen
• 2020: 5
• 2021: 36
• 2022: 83
• 2023: 94
• Totalt: 218

Billigare solceller – ökad risk för olyckor

Enligt branschorganisationen Svensk solenergi kan en offert som exkluderar skydd, som byggställningar och fallskydd, bli cirka 30 procent billigare.

– Vi har inga konkreta belägg, men vi har fått rapporter om att vissa oseriösa aktörer på marknaden arbetar systematisk på det här sättet. Det vi gör är att se till att våra medlemmar inte gör det, säger Ludvig Bydén, verksamhetsutvecklare på Svensk solenergi, till Byggnadsarbetaren.

Det mest akuta är fallriskerna för man brister i fallskydd på bygge efter bygge. I mångt och mycket handlar det om okunskap. Sedan har vi stora ergonomiska risker. I många fall hantlangar man upp stora moduler, utan minsta hjälpmedel.”

Emil Gustafsson, arbetsmiljöinspektör i tidningen Byggnadsarbetaren.

Uppdatering: Ett korrfel i ingressen har rättats till.