Mönstret är tydligt när det gäller sjukskrivningar, enligt en granskning från Skandia. För yrken med lägre utbildningsnivå och lön är sjuktalen för fysiska åkommor högre, medan välbetalda yrken med högre status tycks leda till större risk för psykisk ohälsa. Kvinnor är överrepresenterade i båda kategorierna.
Hur ser sjukfrånvaron ut i olika yrken när man tittar specifikt på psykisk ohälsa? En rapport som Skandia tagit fram visar på ett omvänt mönster jämfört med sjukskrivningar på grund av fysisk sjukdom. I det senare fallet är sjukskrivningstalet högre i yrken som är fysiskt krävande, lägre betalt och har lägre krav på utbildning, medan människor som har skrivbordsjobb och yrken som kräver högre utbildning oftare sjukskrivs grund av psykisk ohälsa. Exempelvis löper en kommunikatör tre gånger så stor risk att råka ut för en längre sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa än en jordbrukare, och en jurist löper dubbel risk i jämförelse med en byggnadsarbetare.
– Yrken som kräver högskoleutbildning sticker ut med fler sjukskrivningar som beror på stressrelaterade diagnoser och utmattningssyndrom. Psykiatriska diagnoser leder ofta till längre sjukskrivningar än de flesta andra sjukdomar och längden på sjukskrivningar relaterade till psykisk ohälsa har dessutom ökat över tid. Det är ett mysterium att arbetsgivare inte arbetar mer strukturerat med sitt förebyggande arbete med denna vetskap, säger Jenny Wiener, hälsoekonom på Skandia, i ett pressmeddelande.
Även bland vård- och omsorgsyrken är det vanligt med stress och utmattning, och många arbetstagare inom den sektorn riskerar att bli sjuka på grund av såväl fysisk som psykisk ohälsa, även i kombination. Lärare är ett annat exempel på en yrkesgrupp som har hög andel stressrelaterad ohälsa.
Dubbelarbete kan vara orsak
Rapporten visar också att kvinnor sjukskrivs mer än män vid lättare eller medelsvår psykisk ohälsa. Trots att läkarna bedömt kvinnornas och männens arbetsförmåga som likvärdig blev kvinnorna sjukskrivna 30 procent mer än männen, enligt Riksrevisionens rapport om jämställd sjukfrånvaro från 2019. Det tycks finnas en osaklig könsskillnad och granskningen lyckas inte finna något svar på varför det ser ut så.
Rapporten visar dock att stressrelaterad ohälsa är kopplad till familjesituation och balansen mellan arbete och privatliv, där kvinnor och män ofta har olika roller. Exempelvis kan återhämtningen försvåras av att kvinnor i många fall har ansvar för hushållsarbetet. I en ny studie som gjorts vid Karolinska institutet och Uppsala universitet beskriver vissa kvinnor till och med att hemarbetet ökade under tiden de var sjukskrivna, skriver tidningen Arbetsliv. Ett förekommande argumentet var ”är du ändå ledig så kan du väl hjälpa till i hemmet”.
Den ökande sjukfrånvaron på grund av psykisk ohälsa ger förstås arbetsköparna något att fundera på. Rapporten lyfter fram att de faktorer som främst kopplats till psykiskt välbefinnande bland anställda är ett rättvist och stödjande ledarskap, kontroll i arbetet, balans mellan arbete och fritid, balans mellan arbetsinsats och belöning, tydliga mål och anställningstrygghet.
Läs mer:
Dubbelt så många kvinnor som män långtidssjukskrivna
Personer med psykiska sjukdomar sjukskrivna längre
De psykiskt friskaste och sjukaste yrkena
Rapporten belyser skillnaderna i sjukskrivningsnivåer från sjukdag 15 och framåt i olika yrken, det vill säga den period där sjuklöneansvaret ligger på Försäkringskassan.
Andel nystartade sjukfall (snitt för delbranscherna i yrket) som beror på psykisk ohälsa (2019 års data):
Jordbruk, skogsbruk och fiske 14%
Byggindustri 18%
Tillverkningsindustri, gruvor och mineraler 22%
Transport och magasinering 23%
Energi och miljö 26%
Hotell och restaurang 26%
Fastighet 27%
Handel och serviceverkstäder 28%
Personliga och kulturella tjänster 31%
Vård och omsorg 32%
Kreditinstitut och försäkringsbolag 36%
Utbildning 36%
Juridik, ekonomi, vetenskap och stödtjänster 37%
Information och kommunikation 41%
Källa: Skandia
