– I dag, när folk frågar om cannabis fungerar för migrän så har vi inte tillräckligt med evidensbaserat underlag för att svara på frågan, säger Nathaniel Schuster.

Studien som just nu pågår har hittills cirka 20 deltagare. I slutändan hoppas forskningsgruppen att ha undersökt nästan fem gånger så många. Deltagarna får antingen THC, CBD, en kombination av de två substanserna eller en placebo.

Allison Knigge, som har lidit av migrän sedan hon gick i skolan, är en av deltagarna i studien.

– Jag skulle beskriva min migrän som en genomträngande smärta. Det känns som att min hjärna pressas samman. Det orsakar en extrem ljus- och ljudkänslighet och ett hemsk illamående, säger hon till universitetet.

Hon ska ha testat olika typer av medicin under flera år utan att hitta en som helt lyckats lindra hennes migrän.

– När jag upplever migrän är jag helt ur drift, och det är en utmaning som mamma.

I veckan uppmärksammade tidningen Expressen en frilansjournalist som bor tillsammans med en man som använt cannabis som lindring av Hortons huvudvärk. Där beskrev de bland annat odlingen som en ”knarkfabrik”. Läs mer: Frilansjournalist beskrevs som SR-reporter med ”knarkfabrik” av Expressen

Det kallas Slapp (strategic litigation against public participation), eller munkavleprocesser, när journalister och aktivister stäms på stora belopp för att sätta stopp för eller misstänkliggöra deras avslöjanden. Både den maltesiska journalisten Daphne Caruana Galizia och slovakiska journalisten Ján Kuciak jobbade med granskningar av korruption och organiserad brottslighet. Båda hade också ett flertal så kallade Slapp-stämningar emot sig när de mördades för sina avslöjanden.

Förfarandet har blivit allt vanligare enligt Coalition against Slapps in Europe (Case), ett nätverk av civilsamhällesorganisationer som ser stora hot mot demokrati och yttrandefrihet med metoden, och därför arbetar för att motverka konsekvenserna. 2022 nåddes enligt Case en kulmen i utvecklingen med 161 Slapp-stämningar.

I april samma år la EU-kommissionen fram ett förslag på hur missbruket av rättsprocesser kan hanteras, det så kallade antislapp-direktivet. Det kallas även Daphnelagen, då Caruana Galizia hade 48 stämningar mot sig när hon mördades. En av dem låg Maltas dåvarande premiärminister Joseph Muscat bakom. Och enligt tidningen Journalisten är flera av stämningarna är fortfarande aktiva, nu riktade mot dödsboet och Daphne Caruana Galizias barn. Men då det handlar om en maltesisk journalist som stämts i maltesisk domstol kommer den nya lagen sannolikt inte åt saken, eftersom den endast reglerar gränsöverskridande Slapp-stämningar.

Sveriges ordförandeskap för EU kritiserades våren 2023 för att ha vattnat ur lagförslaget. Det togs fram på uppmaning av EU-parlamentet, vars förhandlare under en nattmangling i slutet av förra veckan alltså blev överens med medlemsländernas förhandlare om hur en slutgiltig lag ska se ut.

Domstolar är ”ingen lekplats”

Enligt Timo Wölken, en tysk socialdemokrat som lett förhandlingarna från EU-parlamentets sida, stod de långt ifrån varandra från början, men lyckades nå en kompromiss till slut, rapporterar EU-portalen.

– Dessa stämningar är ett hot mot vår demokrati, sade Wölken vid en pressträff om uppgörelsen och betonade att medlemsländernas rättssystem inte ska ”användas som en lekplats för dem som försöker undvika offentlig granskning och ansvarsutkrävande”.

På andra sidan förhandlingsbordet, som representant för medlemsländerna, satt Félix Bolaños, justitieminister i Spanien.

– Våra demokratier är i fara när rika och mäktiga kan tysta kritiker i domstol bara för att de uttalar sig om frågor av allmänt intresse. Med denna nya lag försvarar EU journalister och människorättsförsvarare mot ogrundade och oegentliga domstolsförfaranden, sade han på pressträffen.

Möjliggör kompensation

Såväl journalister och medieorganisationer som aktivister, akademiker, konstnärer och forskare omfattas av uppgörelsen. I den finns regler om möjlig kompensation den som utsätts för en Slapp-stämning, i form av finansiellt, rättsligt och psykologiskt stöd.

Medlemsländerna får enligt uppgörelsen inte erkänna Slapp-domar från tredje land, så länge de inte skulle erkännas i medlemlandet i fråga. Europaportalen skriver att det är vanligt att stämningar mot journalister görs från länder där de har svagare skydd. Som exempel lyfts Monacoregistrerade affärsmannen Svante Kumlin, som stämde journalisterna Per Agerman och Annelie Östlund på finanstidningen Realtid sedan de granskat hans företag.

Med hjälp av den nya lagen ska den som utsätts för Slapp-metoden kunna be en domstol att avskriva uppenbart ogrundade stämningar. Och domstolen ska kunna ålägga den som ligger bakom att stå för samtliga rättegångskostnader, inklusive försvarets.

Daphne Caruana Galizia-stiftelsen välkomnar beskedet i ett inlägg på X, tackar initiativtagaren Vera Jourova, vice ordförande i EU-kommissionen, och skriver vidare att man tillsammans med Case-nätverket ser fram emot att analysera den slutliga direktivtexten.

Nu väntar det formella antagandet av lagen, som sedan ska införas i medlemsländerna inom två år.

Trots krav från åklagare slipper medier, som var på plats vid upploppet i Rosengård i Malmö mellan den 3-4 september 2023, att lämna över sitt bildmaterial till polisen, enligt beslut av Malmö tingsrätt.

Tingsrätten hänvisar i sitt beslut till Högsta domstolen som sedan tidigare sagt att ett editionsföreläggande inte får användas i syfte att få fram identiteten på en person som ännu inte är misstänkt.

– Åtal har redan väckts mot de flesta som varit misstänkta i upploppet. Syftet med den begärda bevisningen verkar därför främst vara att få fram vilka ytterligare personer som gjort sig skyldiga till brott. Intresset mot att lämna ut de begärda filmerna och fotona är således starkare än skälen för ett utlämnande, säger rådmannen Christina Nilsson, en kommentar.

Mediebolagen har vägrat med hänvisning till källskyddet samt att det hotar journalistiskt oberoende.

De medier det handlat om är Aftonbladet Hierta AB, Expressen Lifestyle AB, TV4 AB, AB Dagens Nyheter, Sveriges Television AB, TT Nyhetsbyrån AB, Sydsvenska Dagbladet AB samt PP Press AB. Åklagaren har återkallat sin begäran gällande Schibsted Sverige AB.