Zoom

Nu träder den nya asyllagen i kraft – stor oro för dess konsekvenser

Protest utanför riksdagen den 22 juni i år, samma dag som riksdagen röstade om den nya lagen och gav den grönt ljus.

Idag träder den nya asyllagen, som riksdag och regering har käbblat om i flera år, i kraft. Redan på förhand har människorättsorganisationer och forskare dömt ut den nya lagen. Men det politiska klimatet tillåter inte något annat än åtstramningar.

Den nya asyllagen som börjar gälla idag är i stora drag ett eko av den tillfälliga asyllag som gällt sedan 2016, efter att regeringen först dragit rejält i handbromsen under hösten 2015. 2015 anlände nästan 163 000 asylsökande till Sverige. I fjol var motsvarande siffra strax under 13 000 och prognosen för de kommande åren är på omkring 20 000 ansökningar. Idag är det så majoriteten av riksdagspartierna vill ha det, invandring kallas nu för en belastning även av traditionella partier och inte bara av de med rötter i vit makt-rörelsen. Samtidigt är rekordmånga människor på flykt i världen.

Ida Gunge, ordförande för Flyktinggruppernas riksråd, FARR, menar att de är mycket kritiska till den nya lagen. Sverige placerar sig nu i EU:s bottenliga när det gäller tillståndens längd och möjligheterna till familjeåterförening. Ida Gunge menar också att de försämringar som den tillfälliga lagen förde med sig blir permanenta, samt att mycket ännu är öppet för tolkningar och att det är svårt att förutse lagens konsekvenser:

– Vad vi vet är att Sverige i och med den nya lagen väljer bort värnandet om permanenta uppehållstillstånd och möjligheten att återförenas med familjemedlemmar, vilket har fungerat som en grund som gjort det möjligt för nyanlända att bygga upp sina liv i Sverige. Istället läggs fokus på villkorade rättigheter, tidsbegränsade uppehållstillstånd och begränsningar gällande familjeåterförening. Det finns ingen forskning som pekar på att dessa begränsningar skulle leda till en förbättrad integration, snarare skapar sådana åtgärder otrygghet och leder till förlorad tillförsikt inför framtiden och försämrad hälsa hos asylsökande och flyktingar, enligt FARR:s ordförande Ida Gunge.

Röda korset är en annan av de organisationer som riktat skarp kritik mot den nya lagen vid flera tillfällen. Till kritikerna hör även Amnesty i Sverige, Rädda barnen och Civil Rights Defenders. Listan kan göras lång. Begränsningen av rätten till familjeåterförening genom införandet av försörjningskrav är en av de saker i nya lagen som kritiserats mest flitigt.

– Vi vet att begränsningar av rätten till familjeåterförening leder till familjesplittring. Vi vet att det här kommer att leda till att barn får leva långa perioder utan sina föräldrar. Den här lagstiftningen har stiftats med öppna ögon, säger Martin Ärnlöv, generalsekreterare för Svenska Röda Korset, i ett pressmeddelande.

MP:s Märta Stenevi och migrationsminister Morgan Johansson (S) håller pressträff om den nya migrationspolitiken, april 2021
MP:s Märta Stenevi och migrationsminister Morgan Johansson (S) håller pressträff om den nya migrationspolitiken, april 2021. Foto: Jessica Gow/TT

Omöjligt uppdrag

Vid Linköpings universitet har Anna Lundberg, professor i välfärdsrätt, tillsammans med FARR:s vice ordförande Sanna Vestin, tagit initiativ till Asylkommissionen. Asylkommissionen samlar 48 experter inom migration och flykt. De är starkt kritiska till det uppdrag som regeringen sommaren 2019 gav den parlamentariska kommittén, Migrationskommittén, som skulle ta fram en långsiktigt hållbar migrationspolitik för Sverige. Enligt Asylkommissionen var uppdraget utdömt redan från början och de har bland annat skrivit skuggdirektiv till utredningen. Skuggdirektiven är utformade som ett alternativt uppdrag, som de menar hade lett till en diskussion om en faktiskt hållbar migrationspolitik. I en debattext publicerad av DN idag riktar Asylkommissionen återigen skarp kritik mot nya lagen och att den tillfälliga lagens konsekvenser, trots löften om det, inte utvärderats. Bland annat så trycker de på att antalet människor som kommer leva i limbo i Sverige, utan tillstånd men omöjliga att utvisa, snarare kommer öka än minska.

När Syre pratade med Asylkommissionens Anna Lundberg sent i våras tryckte hon också på riskerna med familjesplittring, som redan synts under åren med den tillfälliga lagen.

I den lag som träder i kraft idag blir tillfälliga uppehållstillstånd huvudregel, försörjningskrav permanenta – med undantag för de som hinner söka inom tre månader – och språk- och samhällskunskap nödvändigt för permanent uppehållstillstånd. Att många familjer kommer leva splittrade, eller riskera att göra det om kraven inte uppfylls, kommer ha negativa konsekvenser. Anna Lundberg menar att det på sikt kan tvinga fler familjer att ta med sina barn på farliga resor. Eller att de struntar i att läsa upp betyg för att anpassa sin utbildning till svensk arbetsmarknad.

– Det finns en stor risk att folk kommer ta jobb de egentligen är underkvalificerade för, för att kunna återförenas med sin familj, har Anna Lundberg tidigare sagt till Syre.

Svårt för traumatiserade och hbtqi-personer

Röda korset, som har flera center runt om i Sverige för traumatiserade och krigsskadade flyktingar, menar att det kommer bli mycket svårt för den som lider av ett trauma eller posttraumatiskt stressyndrom att bearbeta sina upplevelser i och med den nya lagen. Traumat blir också det största hindret för att få stanna. För att bearbeta det krävs enligt all tillgänglig forskning förutsägbarhet, trygghet och en ordnad social situation. Att bearbeta ett trauma när man lever separerad från familj som befinner sig i en svår situation, för att sedan lyckas skaffa ett arbete och ta hit dem, är inte enkelt för någon. Att lära sig ett nytt språk för den traumatiserade är inte heller enkelt, så permanent uppehållstillstånd kan personen sannolikt inte få. Även om det är det som skulle vara det bästa för hälsan. Det blir ett klassikt moment 22.

Enligt Anette Carnemalm som är verksamhetschef på Röda Korsets Center för krigsskadade och torterade flyktingar i Malmö kommer många människor inte kunna lämna flykten bakom sig, trots att de nu är i Sverige.

– Även om man beviljas tillfälligt uppehållstillstånd så börjar man oroa sig för om man kommer få förlängning, man är orolig för att förlora ersättning om man själv väljer boendekommun, man är orolig för sin familj och hur man ska få hit dem om de inte redan är här. Allt detta påverkar individens möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden, att få tillgång till vård och andra samhällsfunktioner och så klart permanent uppehållstillstånd. Och det påverkar definitivt deras återhämtning. Vi ser den här problematiken varje dag redan, och det är något som kommer fortsätta med den nya lagen, sa Anette Carnemalm till Syre i juni.

RFSL har i sin tur sagt att situationen för hbtqi-personer också blir svår i och med den nya lagen, även om de är tacksamma att det vid omröstningen i riksdagen den 2 juni blev regeringens förslag och inte det ännu stramare förslag som lagts fram av M, KD, L och SD. När någon behöver skydd på grund av sin sexualitet kvarstår det behovet i de allra flesta fall, tillfälliga uppehållstillstånd skapar därmed en stress även för de här individerna. De lyfter även fram att samkönade par fortsatt inte behöver ha levt ihop i hemlandet för att beviljas familjeåterförening, men menar samtidigt att rättsosäkerheten i asylprocessen är stor för hbtqi-personer och att det är olyckligt att rättsosäkerheten inte utretts vidare.

Vill skapa motivation

Många partier lyssnar inte på det som forskning och civilsamhälle varnar för. Stefan Jonsson, professor i etnicitet, är en av de forskare som är upprörd över detta. Han har i DN Kultur kallat den nya asylpolitiken för ”faktaresistent” om målet är att förbättra integrationen. Familjesplittring, till exempel, bidrar inte till bättre integration.

Men i den nya lagen finns likväl försörjningskrav för familjeåterförening och för permanent uppehållstillstånd, som blir möjligt efter minste tre år i Sverige. Moderaterna menar att de försörjningskrav som ställs för familjeåterförening är låga. 5016 kronor ska man ha kvar efter att hyran är betald om man vill ta hit en vuxen partner. Men sedan läggs det på nära 3000 kronor per barn, vilket enligt många experter gör det svårt för stora barnfamiljer. Tanken från flera partier är att kraven på försörjning ska vara en morot för att komma i arbete och på så vis bryta utanförskapet.

Maria Malmer Stenergard
Maria Malmer Stenergard. Foto: Ali Lorestani/TT

– Jag bedömer att det är en balanserad gräns som skapar en drivkraft för människor att komma i arbete. Vår tanke är inte att man ska vara separerad från sin familj – men att man ska få se till att familjen kommer hit under bra förhållanden. Så att inte både man själv och familjen hamnar i utanförskap. Vi kan se att under lång tid har vi inte haft några försörjningskrav och ändå har vi hamnat i det här situationen där så många har hamnat i det här djupa utanförskapet, har Moderaternas migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard sagt till Syre.

Fakta: Så har lagstiftningen ändrats under senare år

Utlänningslagen (2005-2016)

Permanenta uppehållstillstånd var regel. Lagen innehöll inte heller något försörjningskrav för familjeåterförening. I den gamla utlänningslagen fanns en humanitär skyddsgrund, ”synnerligen ömmande omständigheter”, för personer som saknade skyddsskäl men som på grund av humanitära skäl hade skäl att stanna. I lagen fanns också skyddsgrunden ”övriga skyddsbehövande”, vilket hade kunnat omfatta klimatflyktingar. Det var dock väldigt få som fick skydd på den här grunden, som togs bort i och med tillfälliga lagen.
Civilsamhälle och experter beskriver den gamla lagen som mer rättighetsbaserad än den tillfälliga lagen och det förslag på ny lag som regeringen lagt fram.

Tillfälliga begränsningslagen (20 juli 2016–19 juli 2021)

I den tillfälliga lagen begränsades möjligheterna att få asyl kraftigt jämfört med den tidigare utlänningslagen. Syftet med lagen var att kraftigt begränsa antalet asylsökande och antalet beviljade uppehållstillstånd. Det gjorde man genom att ta bort vissa skyddsgrunder, göra tillfälliga uppehållstillstånd till huvudregel istället för permanenta, begränsa rätten till familjeåterförening och skärpa kraven för försörjning vid familjeåterförening. I och med den tillfälliga lagen var de enda som kunde beviljas skydd i Sverige flyktingar (de som uppfyller kraven i FN:s flyktingkonvention, alternativt skyddsbehövande (i enlighet med EU-lag) och kvotflyktingar, som har flyktingstatus enligt FN och vidarebosätts till Sverige.
När den tillfälliga lagen 2019 förlängdes till 2021 möjliggjordes det för alternativt skyddsbehövande att återförenas med sina familjer. Mellan 2016 och 2019 hade den rättigheten endast gällt konventionsflyktingar – något Sverige är bundna att bevilja dem enligt internationella bestämmelser.

Nya och gamla gymnasielagen (2017 och 2018)

2015 kom det 35 369 asylsökande personer som registrerats som ensamkommande barn. Många av dem fick avslag på sina asylansökningar. De barn som var minderåriga vid avslaget hade fått sina utvisningsbeslut uppskjutna till 18-årsdagen eftersom minderåriga utan ordnat mottagande i hemlandet inte får utvisas. Därför enades man om en lag som skulle ge dem möjlighet att studera, och om studierna gick bra, möjlighet att stanna i Sverige. Efter en första gymnasielag 2017, som bara omfattade 130 personer i slutändan, infördes Nya gymnasielagen 2018.
Mellan den 1 juli och 30 september 2018 var det möjligt för ungdomar att ansöka om uppehållstillstånd för gymnasiestudier trots att man fått avslag på sin asylansökan. Förutsättningen var att asyl-ansökan lämnats in före den 24 november 2015 och personen väntat mer än 15 månader på beslut och under den tiden fyllt 18.

Nya lagen i korthet (2021)

Permanent uppehållstillstånd ska tidigast kunna beviljas efter att en person har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i minst tre år och endast om vissa särskilda krav är uppfyllda. De flesta sökande kommer behöva söka om förlängning minst en gång. Det förlängda tillståndet är på två år, medan det första varierar beroende på personens skyddsstatus. Endast kvotflyktingar får permanenta tillstånd på en gång. 
Försörjningskrav införs som huvudregel vid anhöriginvandring. Den som vill återförenas med sin eller sina anhöriga måste inte bara kunna försörja sig själv, utan också ha tillräckligt god ekonomi för att försörja de anhöriga. Tillräckligt stor bostad krävs också. I vissa fall kan undantag från försörjningskrav göras, om det finns särskilt ömmande skäl. Undantag görs också om den sökande gör det inom tre månader från att hen fått tillstånd.
Nya lagen säger också att en vuxen person som har vistats i Sverige med uppehållstillstånd och under den tiden fått en särskild anknytning till Sverige ska kunna beviljas uppehållstillstånd om omständigheterna är särskilt ömmande. Statslösa utlänningar som fötts i Sverige, alltså i de flesta fall barn, ska även om de endast har tidsbegränsat uppehållstillstånd kunna beviljas svenskt medborgarskap. Skyddskategorin övriga skyddsbehövande, som fanns i gamla utlänningslagen, tas bort.
Källa: Regeringen och Migrationsverket

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV