Startsida - Nyheter

Zoom · Syre förklarar

Syre förklarar: EU:s ”mjölkkrig” mot växtbaserad mat

Kan EU-parlamentet förbjuda oss från att kalla växtbaserad mat för krämig och smörig? Tvinga havredrycksstillverkare att byta bort sina mjölkkartonger? Nu mobiliserar veganmatstillverkarna för att stoppa ”amendment 171”. Syre förklarar vad det rör sig om.

Samtidigt som Europas vegetarianer i höstas firade att sojakorven även fortsättningsvis ska få kallas korv röstade EU-parlamentet igenom ett liknande förslag. Det rör hur den växtbaserade branschen ska få beskriva produkter som påminner om mejerivaror.

Sedan 2017 är det förbjudet att i marknadsföring kalla växtbaserade produkter för havremjölk och sojayoghurt. I EU:s lag står till exempel specificerat att ordet mjölk endast får användas när det är fråga om ”juversekret”.

I oktober 2020 röstade EU-parlamentet med liten majoritet igenom ett utökat förbud mot att använda ”mejeriterminologi”, i ett ändringsförslag nummer 171 (amendment 171). Går det igenom blir det lag.

Vad står i ändringsförslag 171?

Förslaget är att även mejerirelaterade uttryck ska förbehållas mejeriprodukter.

Produkter som innehåller exempelvis mjölk, smör och grädde ska enligt förslaget även skyddas mot imitation eller anspelning, även när produktens eller tjänstens sammansättning eller verkliga slag anges eller åtföljs av uttryck som ”stil”, ”typ”, ”metod”, ”sådan som tillverkas i”, ”imitation”, ”smak”, ”liknande” eller dylikt.

Kan EU förbjuda sojamjölktillverkare från att marknadsföra sina produkter med nåt som skulle kunna misstas för komjölk? Foto: Fahmi Fakhrudin/Unsplash

Vilka följder kan det få?

Organisationen Proveg international, som arbetar för minskad konsumtion av animaliska produkter, har med stöd från växtmjölkföretag som Oatly och Upfield startat en namninsamling mot ändringsförslaget. De tolkar det som att formuleringar som ”krämig”, eller “smörig” kommer att förbjudas om produkten inte innehåller mejerivaror från djur. Även faktapåståenden som “växtbaserat alternativ till yoghurt” skulle förbjudas, enligt deras tolkning.

I ändringsförslaget står även att mejeriprodukterna ska skyddas mot varje annan antydan eller kommersiell metod som kan vilseleda konsumenten om produktens verkliga slag eller sammansättning.

Växtmjölkföretagen tolkar det som att lagen kan gå så långt som att förbjuda företagen från att förpacka sina produkter så att de liknar mjölk, smör och grädde. Och att redovisa produkters klimatavtryck genom att jämföra en växtbaserad produkt med motsvarande mejerivara. Och att i sin marknadsföring använda ett foto på till exempel ett vitt skum i cappuccino, eftersom det skulle kunna misstas för mjölk.

Varför bry sig om terminologi?

Mjölkindustrin, som lobbat för att få i genom ändringsförslaget, argumenterar att det är viktigt att inte vilseleda konsumenter. Det hänvisas till liknande EU-lagar om ursprungsmärkning av olika varor, och förbud mot vissa hälsopåståenden inom marknadsföring.

Organisationen Proveg international formulerar det i sin namninsamling så här: ”Vi vill att ni stoppar växtbaserad mejericensur (plant-based dairy censorship). Avvisa amendment 171. Om det antas kommer det att motverka det skifte mot kunders mer hållbara matvanor som akut behövs för att stoppa klimatförändringarna […] Amendment 171 skulle inte bara dölja information från konsumenter, utan även hindra innovation inom den hållbara matsektorn. Sammantaget skulle detta vara en stort steg tillbaka från arbetet som hittills gjorts för att möta EU:s mål för folkhälsa och hållbarhet, som undertecknats genom Parisavtalet. Givet klimatkrisens akuta läge vore det ett högst oansvarigt drag.”

I skrivande stund har 138 103 personer undertecknat Provegs namninsamling.

Ändringsförslag 171 är ett resultat av mjölklobbyn inom EU, enligt växtmjölkföretagen. Här en tidigare lobbykampanj i Bryssel, som syftade till att få upp priserna på komjölk. (Arkivbild från 2015). Foto: Virginia Mayo/TT

Kommer lagförslaget bli verklighet?

Ändringsförslag 171 vann en knapp majoritet (54 procent) i EU-parlamentet i höstas, samtidigt som ett liknande förslag som rörde vegetariska köttersättningsprodukter stoppades, vilket Syre tidigare skrivit om.

Nästa steg är de så kallade trilogmöten som i slutet av januari inleddes mellan parlamentet, kommissionen och Europeiska unionens råd (ministerrådet). De olika instanserna ska diskutera och enas om ett antal ändringar i EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP), där ändringsförslag 171 är en liten del.

Trilogdiskussionerna följer principen ”inget är överenskommet förrän allt är överenskommet”, vilket kan dröja till maj 2021 – men det ska även presenteras arbetsdokument under samtalens gång, där ändringsförslag 171 kan komma att ingå, skriver ministerrådets pressavdelning till Syre.

Komjölkindustrin vs växtmjölksindustrin

Världens marknad för växtmjölk svarade för 12 miljarder US$ under 2019, och beräknas växa med 11 procent varje år mellan 2020 och 2026, och då nå 21 miljarder.
Samtidigt väntas marknaden för mejeriprodukter växa från 718 US$ 2019 till 1 biljon US$ 2024 (biljon=tusen miljarder, en etta följd av 12 nollor).
Komjölk är sämre för miljön än växtbaserade alternativ gjorda på havre, soja, mandel och ris, enligt en studie i Science 2018, som jämförde hur de olika alternativen påverkar klimat, markanvändning och vattenförbrukning. Studien visade bland annat att komjölk släpper ut nästan tre gånger så mycket växthusgasutsläpp som den minst klimatvänliga växtmjölken, tillverkad av ris.
Källa: The Conversation och ”Reducing food’s environmental impacts through producers and consumers”, The Science (2018).

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV