En rapport om framtidens jordbruk har kartlagt hur livsmedelsbranschen ska kunna nå målen i Parisavtalet. Minskade utsläpp av metangas är en åtgärd som anses genomförbar, men rapporten får också kritik för att inte prioritera djurens välfärd.
På måndagen lanserades rapporten Framtidens jordbruk: Mjölk och nötkött. Det är Arla, DeLaval, HKScan, Lantmännen, LRF, Svenskt Kött, Växa och Yara som står bakom rapporten som beskriver hur omställningen kan möjliggöras. Enligt resultaten kan den svenska produktionen av mjölk och nötkött minska klimatutsläppen till år 2050 i linje med Parisavtalet.
– I vår rapport beskrivs fokusområden och potentialer för att minska klimatpåverkan och samtidigt öka produktiviteten och gynna den biologiska mångfalden. Den svenska mjölk- och nötköttsproduktionen har en viktig roll att spela i ett hållbart livsmedelsystem även i framtiden, säger Claes Johansson, hållbarhetschef på Lantmännen, i ett pressmeddelande.
Metan måste angripas separat
En aspekt som rapporten tar upp är hur utsläppen av metangas kan minska, det vill säga den gas som bildas av kornas idisslande. IPCC har i sin senaste klimatrapport framhållit vikten av att titta på metangas separat från andra utsläpp, eftersom gasernas egenskaper skiljer sig åt. Metanutsläppen bör också vara en prioriterad fråga under det annalkande Cop 26-toppmötet, anser IPCC.
Till skillnad från koldioxid bryts metan ned i atmosfären efter ungefär tio år, men i stunden värmer den dock upp betydligt mer än koldioxid. Framtidens jordbruk-rapporten poängterar att det också är skillnad på metan från fossila källor och biogent metan från idisslande djur: Är metanet från en fossil källa blir den nedbrutna koldioxiden kvar som ett nettotillskott och påverkar klimatet på samma sätt som ett direkt fossilt utsläpp. I idisslarnas fall är koldioxiden biogen och ingår i det naturliga kolkretsloppet.
– Metan bryts ner, till skillnad från andra gaser, så det viktiga är att inte tillföra mer metangas i atmosfären än vi gör i dag. Om vi lyckas minska metangasen med mer än 10 procent till 2050 genom till exempel fodertillskott, foder eller avel så blir det till och med en avkylande effekt enligt den senaste forskningen. Att titta på metan på det här sättet är verkligen att vända på perspektivet, säger han till ATL.
Lyssna på bönderna
Jordbruksrapporten har granskats av flera referensgrupper. Kent Carlsson driver en mjölkgård utanför Tranås och är en av tio lantbrukare som har ingått i en sådan referensgrupp.
– I många samarbeten lyssnar de inte på oss bönder. Men det har experterna gjort den här gången. Jag har intresserat mig för kornas metanutsläpp och följt forskningen internationellt i många år. Vi måste få till ett annat synsätt på metan, annars kan vi inte ha kvar våra djur. Till min stora glädje finns de nya forskningsrönen om metan från IPCC med i rapporten, säger Kent Carlsson till ATL.
Representanter från bland annat SLU, Världsnaturfonden och Stockholms universitet har ingått i en rådgivande referensgrupp. De tycker att rapporten borde tagit större hänsyn till djurens levnadsförhållanden.
"Glöm inte bort djuren"
– Vi i referensgruppen har en uppmaning och det är att lyfta djurvälfärd och djurhälsan i större utsträckning i det fortsatta arbetet. Det är en bra rapport, men det är viktigt att inte glömma bort djurens välfärd. Det känns som om vissa frågor kom sent in i processen och djurvälfärden hade kunnat inkluderas tydligare, säger Ulf Sonesson, affärs- och utvecklingsansvarig på RISE avdelning för jordbruk och livsmedel, till ATL.
Han tillägger att man från gruppens sida hoppas att det i framtiden går att ”lägga mer tyngd på djurens naturliga beteende, djurvälfärden och djurhälsan när de praktiska råden för till exempel avelsarbete eller användning av fodertillskott för att få ner metangasen tas fram”.
Läs mer:
Metanutsläpp nyckel till klimatförändringarna
