Svenska djurskyddsföreningen kämpar mot de plågsamma kalvtransporterna från Irland till övriga Europa, hittills i motvind. I december bjöds ordföranden Johan Beck-Friis in till ett möte om frågan med Irlands jordbruksdepartement. Det blev en besvikelse.

200 000 kalvar

Syre har tidigare berättat om de 200 000 irländska kalvar som varje år tvingas vara utan mat i upp till 29 timmar under långa transporter från Irland till fastlandet. Ett bruk som strider mot EU-reglerna.

Svenska Stena line står för majoriteten av transporterna över vattnet, vilket fått Svenska djurskyddsföreningen att engagera sig. Bland annat har de lyckats samla in 23 000 namnunderskrifter i ett upprop mot transporterna.

Egentligen borde så små kalvar inte få transporteras alls, anser Johan Beck-Friis, som är veterinär. Hans krav på Stena line är att rederiet inom max ett år ska sluta transportera kalvar yngre än två månader, och på längre sikt sluta helt.

Efter ett möte med Stena line i höstas bjöds Johan Beck-Friis in att träffa Irlands jordbruksdepartement.

– Detta är tydligen extremt ovanligt, enligt våra engelska kollegor, säger Johan Beck-Friis.

Vill inte minska transporterna

Även representanter från två andra europeiska djurskyddsorganisationer deltog. Men enligt ett protokoll från mötet som Syre fått läsa gick jordbruksdepartementets snack mest ut på att pusha för sin nya djurskyddsstrategi för export av levande djur.

– Jag upplevde inte att den irländska regeringen visade något intresse av att vilja minska exporten.

– När vi talade om det onödiga lidande som de hundratusentals kalvar som säljs utomlands utsätts för varje år, kontrade de med att påtala hur bra det är att miljontals kalvar får stanna på Irland. Helt irrelevant för exportdjuren, säger Johan Beck-Friis.

Svenska djurskyddsföreningen fortsätter i stället att uppvakta Stena line om att ta sitt ansvar, men har inte fått något tydligt svar av dem ännu eftersom de menar att omställningen efter Brexit tar all tid.

Syre har tidigare haft kontakt med Fredrick Federley som skulle driva frågan i det nya utskottet som ska granska djurtransporter i EU. Efter att Federley avgått frågar vi Pär Holmgren vad som händer i frågan. Han är  Europaparlamentariker för Miljöpartiet och suppleant i utskottet.

Pär Holmgren: "Ska stoppas"

Pär Holmgren säger att frågan inte har tagits upp under utskottets utfrågningar. Nästa utfrågning, 1 februari, ska fokusera på kontroller, godkännanden av transporter och datainsamling. Då kommer han särskilt att lyfta transporter av icke avvanda djur.

– Transporter av kalvar som inte är äldre än några veckor är i sig olämpligt, men om det överhuvudtaget görs ska de åtminstone följa de striktare regler som finns för transport av unga djur. Tyvärr är det uppenbart att behandlingen av djuren mycket ofta brister och att myndigheterna verkar bortse från att transportföretagen inte följer reglerna, säger Pär Holmgren.

Pär Holmgren tycker att det är viktigt att se till att kontrollerna fungerar. Om regler bryts ska transporterna stoppas, anser han.

– De transporter som bryter mot reglerna ska stoppas om man inte kan åtgärda problemen på plats samtidigt som djuren tas om hand. Sedan bör framtida transporter med samma transportör inte godkännas utan att påpekade brister har åtgärdats. Grova regelbrott bör beläggas med böter.

– Nästa steg är att se över reglerna och garantera att restider och avstånd för unga djur, exempelvis kalvar, minskas till max 50 kilometer och 1,5 timmar, jämfört med dagens 19 timmar, säger Pär Holmgren.

Artikeln har uppdaterats, transporterna för de irländska kalvarna är upp till 29 timmar, ingenting annat.
19 januari: Artikeln har uppdaterats igen, kalvarna är bara två veckor gamla när de transporteras, inte två månader.

Mer än 1,4 miljoner EU-medborgare skrev under medborgarinitiativet End the cage age, som skickades in till EU-kommissionen i oktober 2020, med uppmaningen om att få ett slut på lantbruksdjur i bur.

När mer än en miljon människor undertecknar ett medborgarinitiativ har EU en skyldighet att svara på detta och motivera sitt svar.

Men när det gäller en skärpt djurskyddslagstiftning, som utlovats av EU-kommissionen en lång tid, så verkar det ha runnit ut i sanden, något som Syre rapporterade om i oktober.

I sitt officiella svar på medborgarinitiativet som EU-kommissionen publicerade i juni 2021 så utlovade man att lägga fram ett lagförslag senast i slutet av 2023, men det har alltså inte gjorts och ser heller inte ut att bli av.

Detta, menar djurrättsorganisationerna, strider mot hur kommissionen borde ha hanterat det hela. Beslutet att inte publicera djurskyddslagstiftningen har inte kommunicerats korrekt till de som höll i medborgarinitiativet och dess undertecknare via lämplig webbplats och kanaler, hävdar Eurogroup for Animals.

– EU-kommissionen skapade tydliga förväntningar hos medborgarna, men har i sanningens ögonblick svikit dem. Detta gör att man kan ifrågasätta ett kärnvärde för EU-institutionerna: demokratin. Medborgarinitiativen lanserades medvetet för att göra det möjligt för medborgarna att aktivt delta i beslutsfattande processer. Men vad hjälper det om deras röster fortsätter att vara ohörda? säger Reineke Hameleers, vd för Eurogroup for animals i ett pressmeddelande.

Innan organisationerna lämnade in det officiella klagomålet till ombudsmannen så bad de formellt kommissionen att lägga fram en tidsplan för offentliggörandet av lagstiftningsförslaget, för att uppfylla sin skyldighet gentemot medborgarinitiativet. Ändå har kommissionen inte lämnat ett tydligt svar på denna begäran, konstaterar Eurogroup for animals.

Läs mer:

EU sviker djuren – burhönsen blir kvar

Den nya lagen ger branschen för hundkött tre år på sig att avveckla sig. Om lagförslaget går igenom (det beräknas röstas igenom före årsskiftet) skulle hundköttsförbudet träda i kraft 2027.

Lagen kommer att kräva att hundgårdar, slaktare, handlare och restauranger lämnar in en avvecklingsplan till lokala myndigheter, skriver Washington Post.

– Nyheten om att den sydkoreanska regeringen äntligen är redo att förbjuda hundköttsindustrin är som en dröm som går i uppfyllelse för alla oss som har kämpat så hårt för att få slut på denna grymhet”, sa Chae Jung-ah från Humane Society International, som deltog i mötet, skriver tidningen.

Enligt jordbruksministern kommer det ges ”fullt stöd till bönder, slaktare och andra företag som står inför nedläggning eller övergång på grund av denna lag”.

”Med egenfinansierade Svenska djurfonden ska hon stärka djurens livsvillkor och säkerställa att inget djur behöver lida på grund av ekonomiska hinder, otillräcklig kunskap eller brist på rättsligt skydd”, skriver Juno public relations.

Therése Lindgren har legat i topp på Medieakademins rankning av Sveriges mäktigaste på sociala medier sedan 2017. Hennes Youtubekanal har över en miljon prenumeranter, och hon har över en miljon följare på Instagram.

Hon kommer att satsa fem miljoner kronor i stiftelsen, där hon är ordförande, och ska bidra med ekonomiskt stöd till djurägare samt ge bidrag, stipendier och forskningsanslag till projekt som ”arbetar för djurens bästa”.

Nu får tre ändamål 100 000 kronor vardera; WWF och Svenska fjällrävsprojektet för att bevarandet av fjällräven, Stockholms vildfågel rehab som tar emot sjuka och skadade fåglar och Kattjouren som hjälper hemlösa eller oönskade katter.

Therése Lindgren kommer att fortsätta med sitt Instagramkonto, där hon ska delta med sig om djurfondens arbete.

Läs mer:

Therese Lindgren engagerar sig för minkarna