– Faran med den globala uppvärmningen går ännu inte att se men den är tillräckligt verklig för att vi behöver göra uppoffringar och förändringar så att vi inte lever på bekostnad av framtida generationer, sa Margaret Thatcher, Storbritanniens dåvarande premiärminister, i ett i dag vida spritt FN-tal.

FN:s klimatpanel IPCC hade då levererat sin första stora rapport och konstaterat att koncentrationen av växthusgaser ökade stadigt i atmosfären, samt att de bidrog till att värma upp jorden.

1992 Riokonferensen

I samband med Riokonferensen (FN:s konferens om miljö och utveckling) undertecknades bland annat FN:s Klimatkonvention (UNFCCC) av 152 stater med målet att stabilisera växthusgaserna i atmosfären. Miljörörelsen var vid tidpunkten ovanligt stark och en av alla aktivister som tagit sig till den brasilianska storstaden var 12-åriga Severn Suzuki från Kanada.

– Glöm inte varför ni deltar i de här konferenserna – vem ni gör det här för. Vi är era egna barn. Ni bestämmer vilken slags värld vi ska växa upp i, sa hon i ett tal som blivit känt för att ha tystat världen i fem minuter.

1994 Cop1

Efter att Klimatkonventionen trädde i kraft planerades det in återkommande möten för att besluta om åtgärder. Det första toppmötet ägde rum året efter i Berlin och blev då Cop1, vilket betyder parternas konferens – det vill säga Konventionens parter. Då påbörjades diskussionerna om det första klimatavtalet.

1997 Cop3 i Kyoto

Under Cop3 i Kyoto kom länderna överens om Kyotoprotokollet som hade som mål att de årliga utsläppen av växthusgaser skulle minska med minst 5,2 procent från 1990 till perioden 2008-2012. Men flera stora utsläppare av växthusgaser – så som Kina och Indien omfattades inte av utsläppsregleringarna, vilket angavs som skäl till att USA kongress valde att ställa sig utanför, när avtalet väl skulle ratificeras.

2001 Cop7

Cop7 i Marrakech blev klimattoppmötet då regelboken för Kyotoprotokollet antogs, vilken bland annat innebar att länder kunde handla med utsläppsrätter efter devisen att var utsläppen sker inte var det viktigaste, utan att den totala kvoten utsläpp minskade.

2005

Året då Kyotoprotokollet trädde i kraft.

2009 Cop15

Vid klimattoppmötet Cop15 i Köpenhamn var målet att komma överens om ett avtal som skulle ersätta Kyotoprotokollet när det löpte ut 2012. Men det misslyckades man med, precis som under nästkommande toppmöten.

2012 Doha

På klimattoppmötet i Doha kom länderna istället överens om att förlänga Kyotoprotokollet till år 2020.

2015 Parisavtalet

Den 12 december slöts Parisavtalet i Paris under Cop21 och började ersätta Kyotoprotokollet från 2020. Avtalet syftar till att hålla uppvärmningen en bra bit under 2 graders uppvärmning och sträva mot 1,5 grader före seklets slut (jämfört med före den industriella revolutionen). Avtalet består också av en rad bestämmelser om klimatanpassning och omfördelning av ekonomiska medel för att hjälpa de som drabbas av klimatförändringarna.

2016

Året då Parisavtalet vann laga kraft.

2017 – alla länder står bakom Parisavtalet

Syrien ratificerade Parisavtalet, vilket innebar att alla världens länder nu stod bakom avtalet. Samma år tillkännagav USA:s dåvarande president Donald Trump att USA avsåg lämna avtalet, vilket enligt avtalets regler skulle vara möjligt först i slutet av 2020.

2019 Cop25

I december gick Cop25 av stapel i Madrid, vilket bland annat präglades av den nya klimatrörelsen. Greta Thunberg som samma år farit över Atlanten med en segelbåt för att närvara vid FN:s generalförsamlings öppnande hade återvänt till Europa för att delta i toppmötet. Men mötet beskrevs av många som en besvikelse, trots ett rekordlångt möte kom parterna inte överens om de sista bitarna i Parisavtalets regelbok.

2020 coronapandemin

Fem år efter att Parisavtalet klubbades förlorade Donald Trump presidentvalet och vinnaren, Joe Biden, aviserade att han ville återansluta USA till avtalet. Samma år minskade utsläppen av växthusgaser. Men inte på grund av nya åtgärder, utan de ”lock downs” och den ekonomiska nedgång som skett i spåren av pandemin. Cop26 som var planerat till Glasgow i november samma år sköts upp.

2021 Cop26

Utsläppen pekar åter igen uppåt och trycket är stort på att Cop26 i Glasgow ska resultera i åtgärder som kan sätta planeten på kurs mot Parisavtalets mål. Men skeptikerna är flera, inte minst Greta Thunberg som under ett förmöte i Milano sade:

– Det finns ingen planet B, det finns ingen planet bla, bla bla. Det här är allt vi hör från våra så kallade ledare: ord, ord som låter bra men hittills inte lett till handlingar.

Om världens ledare kan bevisa henne fel – återstår att se.

Läs mer om Cop26:

Åsa Romson: ”Klimatkonferenserna gav mig energi som miljöminister”

Klimataktivisterna laddar för Cop26

Greta Thunberg befarar nytt bakslag på klimattoppmötet

Klimatsatsningar äts upp av subventioner för 30 miljarder: ”Hindren är politiska”

Lyckligt slut eller domedag – vad säger forskarna om klimatkrisen?
Karin Lexén inför Cop26: ”Akut läge – men det finns hopp”