Stor enkätundersökning: Tre av fyra vill prioritera miljön, inte tillväxten

Vad tänker allmänheten om klimatet, planetens liv, färskvattnet, luften, haven, skogarna, isarna och andra processer som gör vår värld motståndskraftig och stabil. På uppdrag av nätverket Global commons alliance, skickade företaget Ipson Mori ut frågor till 20 000 människor i G20-länderna, samt 1 000 personer i Sverige.

Undersökningen som genomfördes innan IPCC:s omtalade klimatrapport, visade att oron för planetens tillstånd var stor redan då. 58 procent sades sig vara mycket oroade över tillståndet för jordens resurser och 83 procent ansåg sig villiga att göra mer för att förvalta planetens resurser. Men skillnaderna mellan länderna visade sig vara stora. Betydligt fler svarade att de var villiga att göra mer för att skydda naturen i medelinkomstländer, så som Brasilien (91 procent), Mexiko (93 procent) och Kina (93 procent), än i rika länder som Sverige (74 procent), Japan (61 procent), Tyskland (70 procent) och USA (74 procent).

– En förklaring kan vara att invånare i medelinkomstländer upplever förstörelsen av naturresurser mer påtagligt, säger Thomas Hahn.

De ohållbara delarna måste minska

Ett annat resultat som sticker ut i undersökningen är att en stor andel vill skifta fokus från BNP som ett sätt att mäta framgång på till ett fokus på mänskligt välmående, skydd och återuppbyggande av ekosystem. En åsikt som även den är starkast i medelinkomstländer, så som Indonesien (86 procent), Ryssland (84 procent) och Turkiet (85 procent). Men även i Sverige fanns en majoritet som höll med (56 procent).

Enligt Thomas Hahn ligger det helt i linje med vad forskningen säger behövs för att kunna genomföra omställningen till ett samhälle som inte överskrider planetens gränser. Det vill säga att ekonomin transformeras så att de hållbara delarna växer medan de ohållbara delarna minskar.

– Det väsentliga är att vi får en omställning där vi investerar i det som är hållbart samtidigt som det ohållbara krymper. Vi kan till exempel inte lägga ned Bromma och samtidigt investera i en tredje landningsbana på Arlanda, eftersom det fossildrivna flyget måste minska.

"Inte så intressant att BNP minskar"

Om de ohållbara delarna av ekonomin minskar mer än de hållbara ökar, kan omställningen resultera i minskad tillväxt, förklarar Thomas Hahn. Men det behöver inte vara förknippat med något negativt, anser han. Inte minst med bakgrund av alla de fördelar som kommer med en räddad miljö.

–  För klimatet och naturen är det viktigaste att vi slutar göra fel saker. Om vi lyckas fasa ut fossila bränslen med bibehållen eller ökad livskvalitet så är det inte så intressant om BNP minskar.

Samtidigt är det viktigt att länderna utformar en politik som kan fånga upp alla de människor som riskerar att drabbas av arbetslöshet, i det fall tillväxten sjunker – påpekar Thomas Hahne.

– Där har politiker en hel del att lära från pandemin: hur bygger vi en mer motståndskraftig ekonomi som klarar prövningar och stress?

En klar majoritet tror också att fördelarna med att skydda vår gemensamma natur överväger nackdelarna. Samtidigt är det enbart åtta procent av de svarande inom G20 länderna som anser att det behövs genomgripande ekonomiska förändringar inom det närmsta årtiondet. Något som flera forskare efterlyst som ett sätt att minska konsumtionen och på så sätt minska trycket på planeten, med alltifrån gruvbrytning till övergödning.

– Allt som pumpas upp ur berggrunden hamnar i vårt vardagsrum, biosfären, och förstör ekosystem, säger Thomas Hahn.

"Stöd för tuffare klimatpolitik"

Att en så pass liten andel av respondenterna anser att det behövs mer genomgripande förändringar av vår ekonomi, tror han kan bero på att mycket av medierapporteringen kring klimatkrisen framförallt fokuserat på fossilfrihet – och inte ett värnande av naturen som en helhet.

– I dag är det många som tror att bara vi löser klimatfrågan är alla de andra frågorna lösta men de flesta andra miljöfrågorna är inte alls lösta, utan riskerar att bli värre. Ska vi lyckas hålla oss inom de planetära gränserna krävs mycket tuffare miljölagstiftning och en mer cirkulär ekonomi. Men framförallt miljöskatter så att producenter betalar sina fulla kostnader.

Vad hoppas du att den politiker som läser om den här undersökningen tar till sig?

– Det ena budskapet är att det var ett så pass överraskande stöd bland vanligt folk för en tuffare klimatpolitik. Inte minst i medelinkomstländer, så det borde ge alla länder stöd i klimatförhandlingarna. Det andra är att det är så många förstår att BNP är ett dåligt mått på framgång.

Global Commons Alliance, ett nätverk omfattande över 70 organisationer inom miljö och klimat, forskning, näringsliv och filantropi. 1097 personer i åldrarna 16–65 år deltog i den svenska delen av undersökningen. I den internationella undersökningen ingår 19 735 personer i G20-länderna (Argentina, Australien, Brasilien, Kanada, Kina, Frankrike, Tyskland, Indien, Indonesien, Italien, Japan, Mexiko, Ryssland, Saudiarabien, Sydafrika, Sydkorea, Turkiet, Storbritannien, USA).

Läs mer: EU:s miljöbyrå ser grön tillväxt som ”osannolik”