Krönika

Den enes terrorist är den andres frihetskämpe

Vilka ser vi som frihetskämpar? La résistance, bröderna Lejonhjärta, Luke och Leia, USA:s grundare, kanske.

Uppenbara terrorister är Al-Qaida, Isis, Baader-Meinhof-ligan.

Mer svårbedömda är separatister som ETA, IRA, korsikanska Front de libération nationale och PKK. Vi tenderar att sympatisera med dem, eller åtminstone acceptera dem, beroende på vilka metoder de använder och hur mycket skäl vi anser dem ha att resa sig.

Frågan som stöts och blöts i medier världen över just nu är huruvida Al-Qaida kommer att på nytt begå terrordåd. Men svaret på den frågan är med all sannolikhet nej. De har inget att vinna och allt att förlora på det.

När man diskuterar islamistisk terror tenderar många att reagera med ryggmärgen och tolka alla former av resonemang som apologetiskt, så jag vill infoga en brasklapp: Det är fullständigt möjligt att anse att deras världsuppfattning och metoder är avskyvärda och samtidigt inse att organisationernas ledare även är rationella.

Både Isis och Al-Qaida planerade och genomförde terrordåd, samt uppmanade muslimer världen över att göra likadant, vilket bland annat resulterade i terrordådet på Drottninggatan. Men de hade politiska, inte religiösa, motiv: De ville att västvärlden skulle hålla sig borta från deras respektive tänkta kalifat. Att attackera kristna var aldrig något självändamål, och talibanerna har absolut inget att vinna på att bomba Paris och London i dag.

Terrorister, liksom frihetskämpar, vill något som de inte kan uppnå via demokratiska vägar. Frihetskämpens motsvarighet till terrordåd blir ”aktioner”. Och ingen symboliserar just nu ambivalensen hos USA:s befolkning mer än Ashli Babbitt, kvinnan som sköts till döds av polis under stormningen av Kapitolium, och som jag skrivit om förut.

För oss som anser det självklart att Joe Biden var valets vinnare är hon någonstans mellan ett tragiskt vilselett offer för Qanon-konspirationsteorier och en kallblodig terrorist och landsförrädare.

För dem som anser att valet var ”stulet” från Trump är hon en död frihetskämpe. Och de senaste veckorna har hon fått en helt ny storhet genom att Trump själv mött hennes mor, och Fox News intervjuat samma mamma som, helt surrealistiskt, beklagar sig över att Nancy Pelosi och Dianne Feinstein, senator, inte vill träffa henne och höra hennes krav.

Visserligen är det riktigt att väljare kan vända sig till sin senator eller kongressledamot med synpunkter, och de kommer alla från Kalifornien, men om din dotter dör medan hon är en del av en mobb som vill döda politiker är det kanske lite magstarkt att förvänta dig att samma politiker ska lyssna på dina ”krav”.

Ett annat ord för en dödad frihetskämpe är martyr. Och i alla rörelser, religiösa, patriotiska såväl som politiska, tjänar hyllandet av dem som offrat sitt liv till att få andra att vilja nå samma status. Det är därför militären alltid hedrar sina döda. Det är omvänt också därför så viktigt att varje terrordåd alltid fördöms av samtliga politiker, så att det inte finns något ärorikt i deras gärning. Och det är därför det är en sådan katastrof att Trump och Fox News lyfter fram Babbitt och därmed indirekt övriga Maga-terrorister från 6 januari.

FBI och CIA är överens om att det största hotet mot demokratin är högerextrema. Jag har rotat en del i sociala medier, och deras retorik är närmast identisk med den islamistiska. Dels anser man sig ha rätt att ”avsätta” demokratiskt valda ledare, dels tror man på den andra sidans inneboende ”ondska”, till exempel i form av satanistiskt barnätande, och framför allt anser man sig ha gud på sin sida, och man tror att man fyller en roll i en gudomlig plan, och att belöning väntar i himmelen om inte förr. Det finns också tydliga inslag av antisemitism i båda lägren.

Det skrämmande är inte att Trump gör en terrorist till martyr, utan att republikanerna går med på det, öppet eller genom tystnad. 

Inför 20-årsdagen av 11 september är CIA och FBI mer oroliga för högerextrema attacker än islamistiska.

Vår herre hjälper till med bevattningen.

Covid-våg nr 4.

Radar · Utrikes

Bakslag för valvinnaren Geert Wilders

Geert Wilders, partiledare för PVV i Nederländerna.

Svårigheterna ökar för högerpopulisten och partiledaren Geert Wilders att få andra partier i Nederländerna att samarbeta.

Det tidigare styrande partiet VVD sade direkt efter valet 22 november att ett regeringssamarbete med Wilders PVV (Frihetspartiet) var otänkbart.

Det senaste bakslaget för Wilders kom när det nybildade konservativa partiet NSC på onsdagen stängde dörren för samarbete.

”I en helhet ser inte NSC någon grund för att inleda samtal med PVV om att bilda en majoritets- eller minoritetsregering”, skrev partiledare Pieter Omtzigt som förklaring till beslutet.

NSC fick 20 platser i parlamentet.

Han förklarade att PVV:s valmanifest ”innehåller åsikter som enligt vår åsikt strider mot vår konstitution, och där drar vi en klar gräns”.

Ytterhögerledaren och främlingsfientlige Wilders parti behöver 76 av de 150 stolarna i parlamentet för att kunna bilda regering. Trots mer än en fördubbling till 37 platser i parlamentet så stod hans enda hopp till en koalition.

Kvar finns bland annat landsbygdspopulistiska BBB med sju platser i parlamentet. Ytterligare partier långt ut på högerkanten skulle kunna samla ihop ytterligare nio platser – vilket inte räcker för att få majoritet.

En allians mellan socialdemokratiska PVDA och miljöpartiet GL vägrar allt samröre med Wilders.

Radar · Utrikes

Domstol: Trump kan åtalas för stormningen

USA:s dåvarande president Donald Trump håller det tal där han sade till sina anhängare att 'om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land längre', den 6 januari 2021.

Donald Trump kan inte luta sig mot immunitet i rättsliga mål som gäller stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021.Det slår en federal appellationsdomstol fast, och öppnar för nya åtal mot expresidenten.

Donald Trump och hans advokater har hävdat att hans tal vid ett politiskt massmöte – där han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen och ”fajtas utav helvete” – föll inom ramen för den dåvarande presidentens immunitet.

Det avslår nu den federala domstolen, som anser att Trump talade som en presidentkandidat inför nästa val, och inte som en president som utför sina plikter.

De tre domarna konstaterar samtidigt att deras dom inte innebär sista ordet i saken och att Trump kan överklaga beslutet hela vägen till Högsta domstolen.

Beslutet har i första hand bäring för tre separata civilrättsliga fall, där demokratiska kongressledamöter respektive poliser som arbetade i Kapitolium den ödesdigra dagen vill stämma Trump som ansvarig för stormningen för att få ersättning för sveda och värk.

Fredagens beslut får även påverkan för åtalet där Trump ska ställas inför rätta för sina försök att få resultatet efter presidentvalet ogiltigförklarat. Det federala åtalet som letts av den särskilde åklagaren Jack Smith anses vara det tyngsta av de nu pågående rättsprocesserna mot honom.

Fakta: Rättsprocesser mot Donald Trump

TT
Fyra större brottsåtal har väckts mot expresident Donald Trump. Utöver dem pågår ett antal civilrättsliga och ekonomiska tvister, bland dem de som rör stormningen av Kapitolium samt det pågående civilmålet i New York där han och hans familjeföretag hotas av 250 miljoner dollar i böter för bedrägeri.

Washington DC
Donald Trump åtalades i början av augusti för sina försök att få resultatet efter presidentvalet ogiltigförklarat. Det federala åtalet anses vara det tyngsta av de pågående rättsprocesserna, de fyra åtalspunkterna har bäring på stormningen av Kapitolium i januari 2021. Utredningen har letts av den särskilde åklagaren Jack Smith som föreslagit att rättegången ska starta den 2 januari.

Mar-a-Lago, Florida
Trump åtalades i juni på 37 punkter som framför allt handlar om expresidentens hantering av hemligstämplade och känsliga regeringsdokument som har förvarats i hans residens Mar-a-Lago i Florida efter tiden i Vita huset. Även den utredningen är federal och har letts av Jack Smith. Rättegången är planerad till i maj nästa år, bara ett halvår före det presidentval som Trump vill ställa upp i.

Bokföringsbrott i New York
Åtalet, som väcktes i mars, innefattar 34 åtalspunkter mot Donald Trump som bland annat anklagas för att ha beordrat utbetalningar till personer som hotade att gå ut med känslig information om honom i samband med presidentvalskampanjen 2016. Rättegången i det delstatliga målet är planerad till mars 2024.

Delstaten Georgia
Åtalet som omfattar många personer, bland dem Donald Trump, rör försök att omkullkasta valresultatet i Georgia genom bland annat ryktesspridning och falska elektorer. I centrum står ett telefonsamtal som Trump gjorde till delstatens valansvarige Brad Raffensperger, där den dåvarande presidenten bad honom ”hitta de 11 780 röster” som krävdes för att han skulle segra över Joe Biden där.

Fakta: Stormningen av USA:s kongress

TT
Den 6 januari 2021 samlades ledamöterna i USA:s kongress i Kapitolium för att räkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till valvinnare och näste president.

I huvudstaden Washington DC hade samtidigt också tiotusentals anhängare till Donald Trump samlats för ett politiskt massmöte på temat ”Rädda USA”. Vid mötet upprepade Trump sina felaktiga påståenden om systematiskt valfusk och påstod att han var den egentliga segraren.

Han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen.

”Om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land längre”, sade den dåvarande presidenten.

Delar av folkmassan gjorde som han sade. Protesterna övergick till våld när hundratals personer stormade kongressbyggnaden och drabbade samman med polis. Vissa tog sig in i en av kamrarna och delar av byggnaden vandaliserades.

Minst fem människor, varav en polis, miste livet i samband med attacken.
Radar · Inrikes

Efter Åkessons tal – hatet flödar

SD hade partikongress nyligen.

Efter Jimmie Åkessons tal om att konfiskera och riva moskéer och pekade ut Socialdemokraterna som en del av den islamistiska rörelsen har hot och hat eskalerat i den SD-vänliga miljön på nätet. Det visar en granskning av Expo som gått igenom de stora SD-grupperna på Facebook.

”Spräng bort skiten inga jävla moskéer i Sverige”, skriver en användare i en stor SD-grupp på Facebook.

Det är ett exempel på en kommentar i en av de fyra grupper som stödjer SD med över 10 000 medlemmar som Expo har gått igenom. Efter Jimmie Åkessons tal på sin partikongress där han deklarerade sin vision om att dra tillbaka medborgarskap och rensa det offentliga rummet från:

”Minareter, kupoler, halvmånar”. Talet har triggat SD-sympatisörer och i de granskade grupperna flödar hot, hat och våldsbejakande kommentarer.

Helt utan motstånd

I alla de granskade SD-vänliga Facebookgrupperna uppmanas till våld och attacker mot moskéer, rapporterar Expo.

”Gör som på 90-talet å bränn ner skiten”, skriver en medlem.

”Spräng bort skiten inga jävla moskéer i Sverige”, är ett exempel på en annan kommentar.

Andra kommentarer riktar sig direkt till muslimer: ”Ogräset skall utrotas”.

Inte i något fall möter kommentarerna motstånd varken från administratörer eller andra medlemmar.

Konspirationsteorier sprids

I grupperna sprids även högerextrema konspirationsteorier om att Socialdemokraterna drivit på invandring för att får röster. Muslimer beskrivs som ”valboskap” och socialdemokrater som ”landsförrädare”.

”Socialdemokraterna tappar röster och svartingarna försvinner”, skriver en användare. I grupperna ges även uttryck för konspirationen om Eurabia, myten om en hemlig uppgörelse mellan västerländska och muslimska ledare för att ”islamisera” västvärlden.