Världens största basinkomstkongress drar igång: ”Vi kan fixa det!”

På onsdag startar världens största basinkomstkongress i Skottland. Akademiker, artister och aktivister från hela världen kommer att delta, och syftet är att utbilda och sprida budskapet, något som också pandemiåret hjälpt till med. Syre fick en pratstund med Annie Miller, medgrundare till Basic Income Earth Network 1986 och förespråkare för basinkomst sedan mer än 30 år.

Den 20:e upplagan av världens största basinkomstkongress, BIEN 2021, startar på onsdag. Under fyra dagar kommer en mängd olika ämnen att diskuteras och årets tema blir Idé till verklighet.

– Redan innan pandemin bröt ut så höll basinkomst på att bli mer realistiskt, mycket tack vare de olika pilotprojekt som gjorts runtom i världen. Under det här året har många insett att om det hade funnits en basinkomst på plats redan innan pandemin så hade människor kunnat känna en större ekonomisk trygghet och inte behöva ta ett beslut om att gå till jobbet trots att man är sjuk, säger Annie Miller.

Hon är medgrundare till bland annat Basic Income Network Scotland som är en av arrangörerna till kongressen. Hon har varit en övertygad basinkomstförespråkare i över 30 år och trots att hon numera är pensionerad så fortsätter hon att föreläsa, skriva böcker och påverka alla hon kan.

Ett av ämnena som kommer att lyftas under dagarna är situationen i Skottland, där också Annie Miller bor. Här har det höjts många röster för att införa basinkomst de senaste åren och i maj i år sa Skottlands försteminister/regeringschef, Nicola Sturgeon, att hon är för att införa ett pilotprojekt med basinkomst. Hon kommer också att medverka i kongressen med ett inspelat videomeddelande.

– Förra året presenterades en förstudie. Den var delfinansierad med en kvarts miljon pund från den skotska regeringen och rekommenderade att man satte igång med en pilotstudie, men detta är något som först måste godkännas av Westminister (parlamentet i London) för att kunna samarbeta med skattemyndigheten och departementet för arbete och pension. Men det har ännu inte gått igenom där och kommer troligen inte göra det. Skottland skulle behöva skattemässigt delegerad makt för att införa en basinkomst på nationell nivå.

När Nicola Sturgeon stod som vinnare i valet i maj lovade hon att genomföra en ny folkomröstning om ett självständigt Skottland. Vid det senaste valet 2014 röstade 45 procent för en självständighet och 55 mot. Idag ligger opinionen ungefär lika.

– Jag tror att Sturgeon behöver vara försiktig innan hon beslutar om en folkomröstning. Skulle ja-sidan förlora så skulle det dröja länge innan nästa omröstning.

"Socialförsäkringssytemet är fruktansvärt"

Anledningarna till att införa en basinkomst i såväl Skottland som Storbritannien är många och goda. Andelen personer som lever under EU:s fattigdomsgräns är 20 procent och har ökat under pandemin.

– Socialförsäkringssystemet i Storbritannien är fruktansvärt. Det här ”skyddsnätet” har enorma hål i sig.

Hon påpekar att basinkomst är villkorad och individbaserad.

– Försörjningsstödet i Storbritannien är villkorat och baserat på parrelationer. Om en kvinna som inte jobbar lever tillsammans med en man som är rik så får hon inget statligt försörjningsstöd, även om han inte skulle ge henne någonting. Det gör ju att hon inte blir en ekonomisk aktör. Och skulle hon vilja skilja sig så är det också något som kräver pengar. Detta gör att kränkande relationer döljs.

Det var just orättvisa mellan könen som först gjorde henne uppmärksam på problemen och gjorde henne till en inbiten feminist.

– Innan 1990, så var gifta kvinnors inkomstdeklaration en del av deras mans deklaration. Jag kommer fortfarande ihåg när jag fick min första deklaration och det stod att om jag var gift så skulle jag ge den till min man för komplettering och underskrift. Det fick mig att bli både rasande och feminist. En bra sak som Margret Thatcher gjorde var att ändra den skattelagen 1990, säger hon.

Gynnar kvinnor

Att kvinnorna som grupp som skulle gynnas är självklart i hennes ögon.

– Kvinnor genomför så mycket obetalt omsorgsarbete i hemmet och de får inget erkännande alls för det, trots att det är ett väldigt viktigt jobb de gör med att uppfostra den framtida generationen. Dessutom är många kvinnor diskriminerade på arbetsmarknaden, säger hon.

Det argument som många framför att basinkomst skulle kunna vara en kvinnofälla ger hon inte mycket för.

– Om jag hade att välja på att ta ett underbetalt, dåligt jobb eller vara hemma och ta hand om mina barn så vet jag vad jag skulle välja i alla fall.

Men långt fler skulle gynnas.

– Idag är 7 miljoner personer i Storbritannien klassificerade som ekonomiskt inaktiva. Vissa av dem är gifta kvinnor som är ekonomiskt beroende av en make eller partner. Andra är berättigade till handikappersättning eller annan socialhjälp, men det är inte alls klart vilken inkomstnivå de lever på.

Även personer med osäkra anställningar, som exempelvis så kallade ”gig-anställningar” i företag som Uber och Just eat skulle få en helt annan utgångspunkt med en fullständig basinkomst (som är tillräckligt hög för att täcka de grundläggande behoven).

Flexibilitet åt arbetstagaren

– Det som skulle hända är att företagen skulle behöva betala bättre och att många skulle föredra att arbeta deltid. Det skulle ge mer makt till arbetaren som skulle kunna bestämma hur många timmar hen vill arbeta. Just nu är systemet flexibelt för arbetsgivaren. Detta skulle ge flexibilitet till arbetstagaren.

En annan viktig effekt en fullständig basinkomst skulle få på samhället är bättre välmående, menar Miller.

– Det skulle ge tillgång till mer näringsrik mat och en bättre mental hälsa när du blir inkluderad i samhället. Det talas mycket om materiell fattigdom, men det finns en stor stigmatiserande effekt av att leva i finansiell otrygghet. Vi skulle också få se att fler fortsatte att studera och att det blev vanligare med livslångt lärande.

Men även om hon gärna skulle se att en basinkomst införs snart så påpekar hon att en fullständig basinkomst inte skulle vara möjlig att införa på en gång.

– Det skulle kunna införas under ungefär fem års tid, annars skulle det vara för omvälvande för ekonomin.

Inflation, bristvaror och förändringar i lönenivåerna. Mycket kan påverkas vid ett införande.

– Men om man inför det sakta och gradvis så kan man under tiden väja för oväntade konsekvenser, som att exempelvis folk kommer att välja att arbeta fyra dagar i veckan istället för fem. Vissa jobb som ingen vill ha kanske tvingas att bli automatiserade. Men samtidigt ska man komma ihåg att folk får ut mycket mer än bara pengar från sitt jobb. Vänner, struktur på veckan,  vissa känner till och med arbetstillfredsställelse.

Införas stegvis

Bland argumenten mot basinkomst hörs ofta att det skulle kosta för mycket att införa. Annie Miller har funderat mycket kring det här under åren och har ett tydligt svar.

– Det bästa sättet skulle vara genom skatt på löner. Först kan man se till att reducera det belopp som man får tjäna utan att betala skatt. Därefter kan man ta bort olika typer av skattereduktioner som gynnar de rikaste skattebetalarna. Storbritannien är extremt ojämlikt.

Hennes förslag är en platt skatt för den stora majoriteten av skattebetalare som till slut uppgår till 45-47 procent. Och för de allra rikaste en skatt på 50 procent.

– Vi skulle kunna fixa det, säger hon.

Hon lyfter som exempel på hur skattesystemet just nu gynnar de rikaste.

– En person tillåts lägga undan 40 000 pund för pensionssparande och kan få maximalt skatteavdrag för det, vilket kan vara upp till 45 procent. Det är 18 000 pund. En person som tjänar så mycket pengar behöver inte ett så stort avdrag. Folk kanske säger, men vi måste uppmuntra folk till att spara, men jag säger varför? Att spara innebär inte att du investerar pengarna och du kan lika gärna investera pengarna utomlands. Det gynnar inte ekonomin här och nu.

Sydkorea kommit längst

När hon ser utanför Storbritannien så tycker hon att det finns andra intressanta exempel i världen som har kommit betydligt längre.

– Jag tror att en av de första länderna som kan komma att införa en basinkomst är Sydkorea. Guvernör Lee i Gyeonggi-provinsen som nu ställer upp som presidentkandidat har redan gjort pilotprojekt med 24-åringar och har lovat att införa basinkomst i hela landet. Det är otroligt. Innan år 2000 var de inte engagerade alls. Men de har byggt mycket på det teoretiska arbete vi gjort i västländerna under 1900-talet och nu kan vi lära oss mycket av dem. Dessutom är alla som jag träffat därifrån så trevliga, organiserade och de får saker att fungera i Sydkorea.

Efter alla år som basinkomstförespråkare och boende i Skottland har Annie Miller dock en tydlig personlig önskan.

– Att jag får hänga med tillräckligt länge för att se när det införs i Skottland.