Radar · Politik

Därför är facket kritiska till EU:s krav om minimilön

Therese Guovelin, LO:s förste vice ordförande, är tillsammans med bland andra Abir Al-Sahlani, EU-parlamentariker för Centerpartiet, kritiska till att EU går vidare med förslaget om minimilöner.

Lagstadgad minimilön kan införas i Sverige. I varje fall om EU:s direktiv går igenom. Och igår togs ytterligare steg i den riktningen. Svenska politiker och fackförbunden är kritiska. ”Jag är jättebesviken och genuint oroad”, säger Therese Guovelin, LO:s förste vice ordförande till Arbetet.

Igår röstade sysselsättningsutskottet i EU-parlamentet emot de nordiska länderna om att införa en nedre gräns på folks löner. Anledningen är att situationen för låglönearbetare har försämrats under senare år och löneklyftorna har ökat för att skydda löntagarna från fattigdom och social exkludering.

Men facket och flera svenska politiker är emot. De anser att förslaget hotar den svenska modellen, där arbetsgivarens parter kommer överens med fackförbund om de lägsta lönerna i kollektivavtal för olika branscher.

Om minimilöner införs finns risken att det blir svårare att få arbetsgivare att teckna kollektivavtal. Dessutom lär många arbetstagare inte se vinsten med att gå med i facket om den lägsta lönen ändå regleras i lagen, menar fackförbunden.

Skulle modellen med kollektivavtal försvinna finns det risk att lönerna sjunker, framhåller facket. Detta eftersom en minimilön antagligen hamnar lägre än dagens lägsta löner i ett kollektivavtal. Och kollektivavtalen påverkar lönenivåerna även för arbetstagare som inte omfattas av kollektivavtalen.

EU-parlamentet hävdar dock att lagstiftningen om minimilön inte behöver införas i de länder som kan skydda de lägsta lönerna genom kollektivavtal.

Therese Guovelin, LO:s förste vice ordförande, anser dock att detta påstående inte räcker.

– Jag är jättebesviken och genuint oroad. Vi har nu absolut ingen lösning som skydd för vår arbetsmarknadsmodell, säger hon till Arbetet.

Även om Sverige undantas från ett direktiv om minimilöner är det ingen garanti för att det inte införs bakvägen, genom ett beslut i EU-domstolen. Så har skett tidigare när EU-domstolen körde över facken och inskränkte deras möjligheter att vidta stridsåtgärder mot utländska företag i Sverige, trots att EU tidigare gett löften om att utstationeringsdirektivet inte skulle hota den svenska modellen, har Dagens arbete tidigare skrivit om.

När Sverige gick med i EU år 1994 fick landet ett löfte om att den svenska modellen skulle bevaras.

Läs mer:

EU-parlamentet avvisar undantag från minimilöner

Sverige går samman med flera länder i kritik om minimilöner i EU

Regeringen avvisar LO:s kritik om lamhet kring minimilöner