Parallellt med klimatförhandlingarna pågår förhandlingar om hur världen ska skydda och restaurera den biologiska mångfalden. Frågan är precis som klimatförhandlingarna brådskande. I sin senaste rapport konstaterade den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES) att förlusten av arter pågår i en snabbare takt än någonsin tidigare i mänsklighetens historia. Inte ett enda av de mål som konventionen om biologisk mångfald (CBD) satte upp för den biologiska mångfalden 2010 uppnåddes till 2020.

Men samtidigt som artförlusten accelererat, har frågan hamnat på världsagendan. Så sent som i början av januari lovade över 50 länder att skydda  minst 30 procent av deras hav och land, som ett inspel inför COP15, det toppmöte som beskrivits kunna resultera i ett Parisavtal för den biologiska mångfalden. Mötet som skulle hållits i i Kina i oktober förra året, blev på grund av pandemin framflyttat till i maj i år. Men planeringen har inte gått som det var tänkt, berättar Torbjörn Ebenhard som var med på det senaste förberedande mötet i Rom – för ett år sedan.

–  Det var det senaste formella mötet i det här processen, efter det har vi haft många virtuella mötet. Men inget formellt möte som kunnat föra samtalen framåt, förutom ett virtuellt möte för att fastställa budgeten för 2021, säger han.

Något som ställer till det.

– Maj har övergivits, nu hoppas kineserna på ett fysiskt möte i oktober, säger han.

"Det går inte att ha det så"

Orsaken till beslutet som ännu inte bekräftats officiellt av Kina, är att man inte ligger i fas med förberedelserna. Även om allmänheten oftast hör om de stora miljöavtalen när de sluts, är det resultat av år av förberedande formella möten, där utkast bollats fram och tillbaka och diskussioner förts kring vad vetenskapen säger – samt vad den innebär. Men också hur avtalen ska kunna genomföras. För att ett COP-möte ska kunna hållas, måste ett visst antal formella förberedande möten ha genomförts med tid emellan. Det för att politikerna ska ha möjlighet att ta ställning till experternas förslag. Men sedan pandemin satte sitt grepp om världen har alltså inte ett enda formellt möte kunnat ske.

– Man är inte överens kring hur ett formellt virtuellt möte ska ske, alla regelverk är anpassade till de fysiska mötena, så det är det vi jobbar med nu, säger Torbjörn Ebenhard.

De informella möten som ändå skett har gett en försmak kring vad som kan gå fel. Det har dröjt timmar innan alla delegationer kunnat kopplas upp eller så har de trillat ut mitt under ett möte.

– Det går inte ha det så, konstaterar Torbjörn Ebenhard.

Läs mer: Länder lovar krafttag för att minska utrotningen av arter, 28 september 2020.

Värst har delegationerna från fattigare länder haft det, där förutsättningarna för snabb och stabil uppkoppling är sämre. Men under de informella möten som ändå skett har det varit mer än tekniskt strul som varit orsak till deras missnöje.

– Där finns stora spänningar, fattigare länder trodde att de skulle fått mer hjälp från rika länder att nå konventionens mål till 2020. Samtidigt som länder i nord importerar förnödenheter, exporteras deras miljöproblem. Diskussioner pågår om globala fonder där rika länder avsätter pengar men där finns än så länge ingen enighet.

"Hela ekosystem kan kollapsa"

Samtidigt som diskussionerna förs om hur mötena ska hållas och vad de ska innehålla är behovet av ett nytt avtal brådskande. Så sent som i förra veckan släppte Storbritanniens finansdepartement en rapport kring hur vårt ekonomiska välstånd skett på bekostnad av världens ekosystem, ett faktum vi bör ta hänsyn till, för att undvika att utsätta oss för ”extrem risk”, enligt rapporten.

– Om vi fortsätter med den här förstörelsen kommer hela ekosystem att kollapsa. Det är i dag en påtaglig risk. Rapporten sätter biologisk mångfald i centrum av vår ekonomi. Den visar att hur vi kan bidra till att rädda den naturliga världen, kanske i elfte timmen, och medan vi gör det – rädda oss själva, skriver naturhistorikern David Attenborough i inledningen av rapporten, som The Guardian rapporterar om.

Rapportförfattaren uppmanar nu världens regeringar att fatta beslut om att ersätta BNP som ett mått på hur ett lands räkenskaper ligger till, med ett mått som inkluderar uttömmandet av naturresurser.

Även den rapport FN:s expertpanel för biologisk mångfald (IPBES) levererade i fjol, påpekar att det behövs genomgripande förändringar för att vända utvecklingen.

”Med genomgripande förändringar menar vi fundamentala, systemövergripande omstruktureringar av teknologiska, ekonomiska och sociala faktorer, inklusive paradigm, mål och värden”, sa IPBES ordförande Sir Robert Watson i ett uttalande i samband med att rapporten släpptes.

Läs mer: Greta kritiserar ”tomma löften” på FN-toppmöte om biodiversitet, 1 oktober 2020.

Men trots att det är samma länder som godkänt IPBES rapport, är det ännu inte något som på allvar diskuterats inom de informella CBD-förhandlingarna, berättar Torbjörn Ebenhard.

–  Vi måste tänka bortom det snäva målet om ekonomisk tillväxt och förstå vad som har betydelse för vårt välmående, så som mat, hälsa, vatten och ren luft. Ekonomisk tillväxt ger oss inte det per automatik. Det kan ge oss det, men i så fall som en bieffekt för att vi lyckat så bra med de andra målen, att göra tvärtom funkar inte, säger han.

Fler och fler vill ha mer och mer

Även oktober tror Torbjörn Ebenhard kan bli en ny tuff deadline för värdnationen Kina men han hoppas att det tillsist kan resultera i starkare mål – och kraftfulla investeringar i den biologiska mångfalden.

– Ett hållbart nyttjande av naturen måste bli en fråga för alla departement i en regering, men i många fall blir det istället ett särintresse som hamnar hos ett naturvårdsverk. Men de kan inte fixa det utan delaktighet av hela samhället, säger han.

Men två saker är länderna inom konventionen om biologisk mångfald än så länge ovilliga att diskutera, ekonomisk tillväxt och hur många människor vi kan försörja, enligt Torbjörn Ebenhard, som förutom att vara en del av Sveriges förhandlingsdelegation, också är forskningsledare på Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges lantbruksuniversitet.

– Vi blir fler och fler personer som vill ha mer och mer resurser. Hur vi löser den ekvationen, finns det inte något samförstånd om i världen, säger han.