Skarpa mål för att begränsa överkonsumtionen till 2030 och en målsättning om att inom tre årtionden hålla sig inom de planetära gränserna. Det var krav som EU-parlamentet ställde sig bakom i veckan.
I Bryssel maler nu de byråkratiska kvarnarna för att omsätta den gröna given i politik. Det paket av lagförslag som ska göra unionen klimatneutral och hållbar. En av de många hörnstenarna i den gröna given, rör handlingsplanen för den cirkulära ekonomin.
I veckan var det dags för det förslag EU-kommissionen la i våras, att debatteras och röstas om i EU-parlamentets kylslagna byggnader.
– Det är jättekallt, de är inte så bra på att bygga hus här om jag får vara raljant, säger Alice Bah Kuhnke.
Men om hon är missnöjd med energieffektiviteten i byggnaderna i EU:s huvudstad, är hon desto mer nöjd med resultatet från veckans omröstning –även om hon hade velat gå längre, säger hon.
– Handlingsplanen för den cirkulära ekonomin handlar i stora drag om att inte slänga utan återanvända produkter men det jag som miljöpartist kämpat för är att vi också ska sluta konsumera så mycket som vi gör i dag, säger hon.
"Ett litet sätt att rucka på rådande ordning"
I en färsk rapport från EU:s miljöbyrå, skriver byrån att den ekonomiska tillväxten följt samma kurva som miljöpåverkan. Efter veckans omröstning är parlamentets position att tillväxten behöver frånkopplas från resursanvändning. Även om Alice Bah Kuhnke är skeptisk till idén om att tillväxt och resursanvändning helt ska kunna frikopplas, är handlingsplanen i alla fall ett steg på vägen mot ett system som inte bygger på ständig tillväxt, utan ser mer till planetens begränsningar, menar hon.
– Vi inom MP ifrågasätter den ide om tillväxt som hela den västerländska ekonomin bygger på och detta är ett litet men ändå ett viktigt steg för att börja rucka på den rådande ordningen. Om vad som är viktigt på riktigt och hur vi får vårt sätt att leva att hålla sig inom planetens gränser, säger Alice Bah Kuhnke.
Parlamentet kräver bland annat legalt bindande mål för hur det ekologiska fotavtryck som uppstår av européernas konsumtion, ska minskas till 2030, för att till 2050 hålla sig inom de planetära gränserna. En fråga den gröna gruppen i EU-parlamentet drivit på hårt för, berättar Alice Bah Kuhnke.
– Från början (i kommissionens förslag) var det inga bindande mål, då hade det här varit en papperstiger, säger Alice Bah Kuhnke.
Hur kan vi minska efterfrågan på textilier?
Hon är själv engagerad i frågan om konsumtion och är ordförande för en partiöverskridande grupp av parlamentariker som återkommande diskuterar nya politiska lagförslag inom ramen för den gröna given. Hennes eget fokus har legat på textilbranschen, som hon säger behöver gå från ”fast fashion” till ”slow fashion”.
– Jag har tagit initiativ till diskussioner med textilsektorn om den enorma elefanten i rummet, hur ska vi minska deras produktion och människors efterfrågan på nya textilier, alltifrån kläder till mattor och möbler, säger Alice Bah Kuhnke och fortsätter:
SD röstade emot
Även Liberalernas, S, KD och V:s ledamöter röstade ja till resolutionen som vann med 574 röster för och 22 nej, 95 parlamentariker lade ned sina röster.
– Vi är övertygade om att omställningen till en cirkulär ekonomi är helt avgörande för att vi ska nå klimatmålen och kunna stoppa klimatförändringarna. Parlamentets resolution är skarp och kräver stora viktiga förändringar och jag röstade självklart för den, skriver Karin Karlsbro (L) i ett uttalande till Syre.
Men ändringsförslagen föll inte i lika god jord hos Sverigedemokraterna, som röstade emot handlingsplanen, även om EU-parlamentariker Jessica Stegrud (SD) skriver till Syre att partiet inte har något att invända mot sund hushållning med resurser.
”I alla sammanhang lovar politiker, både nationellt och på EU-nivå, att den byråkratiska bördan ska minska. Den minst sagt omfattande handlingsplanen för den cirkulära ekonomin drar i diametralt motsatt riktning. Här finns starka inslag av micromanagement, solklara brott mot subsidaritetsprincipen och en utveckling mot mer överstatlighet. Det vill säga unionen klampar in på områden som ska vara nationella angelägenheter”, skriver Stegrud.
Subsidiaritetsprincipen eller närhetsprincipen är en princip som innebär att beslut ska fattas på den lägsta ändamålsenliga nivån. Resolutionen ska nu förhandlas med kommissionen och europeiska rådet. Moderaterna har inte återkopplat till Syre, gällande hur M-ledamöterna röstade.
Läs mer: EU:s miljöbyrå ser grön tillväxt som osannolik, 15 januari 2021.
