Zoom

34 år utan svar: ”Polisen har skyggat för känsliga spår”

En bit ovanför trappan till Malmskillnadsgatan upphörde spåren efter Palmes mördare.

Palme mördades aldrig, han byttes ut mot en skådespelare och flögs i väg till ett franskt slott. Detta enligt en av oräkneliga konspirationsteorier om Palmemordet, som med åren blivit allt mer vildvuxna. Men att tro på mörkläggning i utredningen finns det goda skäl för, menar Palmeexperten Gunnar Wall – som får mothugg av journalisten Kent Werne.

34 år av efterforskningar och 250 hyllmeter dokument. På onsdag har åklagaren utlovat ett svar på vem som mördade Olof Palme. Men hur kan det ha dröjt så länge trots de stora resurser som lagts ner? Enligt journalisten och författaren Gunnar Wall som skrivit flera böcker om Palmemordet kan svaret vara att polisen undvikit att gräva i sådant som varit politiskt känsligt.

– Jag säger inte att de som varit satta att utreda känner till vad sanningen är, men jag tror att det finns en mer subtil form av mörkläggning, säger han.

Uppgifter om Bofors

Hänsyn till ekonomiska intressen eller främmande makt kan göra att man både  inom rättsapparaten och på politisk nivå skyggat för utreda vissa spår, menar Gunnar Wall. Som exempel nämner han de uppgifter som förekommit om att Bofors vapenaffärer utomlands skulle kunna ha med mordet att göra.

– En utredning av ett stort svenskt exportföretag skulle kunna ställa till det för svensk exportindustri även om det inte ledde till någonting. Också om man utreder inblandning av utländska säkerhetstjänster river man upp en massa saker oavsett vad man kommer fram till.

Samtidigt är det förstås problematiskt för både poliser och politiker, med ett olöst statsministermord, fortsätter Gunnar Wall.

– Man har känt tryck på att få fram en lösning för att få stopp på alla spekulationer. Det har lett till att man sökt hanterbara lösningar.

Utpekandet av Christer Pettersson  var ett uttryck för det, menar Gunnar Wall.

–  En alkoholist helt utan politiskt inflytelserika kompisar skulle vara en underbar lösning i många avseenden. I dag har åklagaren Krister Petersson avfärdat den, men att det skulle ta så lång tid tror jag man bara kan förklara med att det funnits starka önskningar om en lösning som inte skulle ställa till så stora svårigheter.

"Skapar en misstro"

Men journalisten Kent Werne håller inte alls med. Han har dissekerat konspirationsteorier i boken ”Allt är en konspiration”, och vänder sig mot talet om mörkläggning av Palmeutredningen.

– Man sätter sig på höga hästar om man som journalist anklagar det offentliga Sverige för att ha mörklagt mordet, säger han.

Kent Werne tror att problemet främst var att utredningen tidigt låste sig vid ett par huvudspår, som visade sig vara återvändsgränder, och att man inte först utgick från brottsplatsen.

– Visst kan Palmeutredningen också ha undvikit att rycka i vissa storpolitiskt känsliga trådar, av hänsyn till rikets säkerhet. Men det är inte samma sak som att medvetet dölja sanningen om ett brott, vilket enligt mig är definitionen av en mörkläggning.

Tusentals människor samlades på Sergels torg i Stockholm 16 mars 1986 för att hedra Olof Palme, dagen efter hans begravning
Tusentals människor samlades på Sergels torg i Stockholm 16 mars 1986 för att hedra Olof Palme, dagen efter hans begravning. Palmemordet är utan tvekan den händelse i svensk historia som gett upphov till flest konspirationsteorier, enligt journalisten Kent Werne. Foto: Bertil Ericson/TT

Kent Werne drar paralleller till Warrenkommissionen som president Lyndon B. Johnson tillsatte för att utreda mordet på sin företrädare John F. Kennedy. I praktiken var deras uppdrag att slå fast att skytten Lee Harvey Oswald var ensam mördare, menar Kent Werne.

– Hade det funnits något som pekade mot att Oswald hade band till exempelvis Fidel Castro eller den sovjetiska säkerhetstjänsten hade åtminstone det högra politiska fältet i USA krävt en invasion av Kuba eller en atombomb över Moskva. Jag säger inte att det fanns sådana kopplingar, men man letade inte heller särskilt noga. Så har det förmodligen varit också i Palmeutredningen.

Växande konspirationsteorier

Palmemordet är utan tvekan den händelse i svensk historia som gett upphov till flest konspirationsteorier, enligt Kent Werne. Då räknar han in sådant som att den sydafrikanska säkerhetstjänsten ligger bakom, vilket är vad flera ansedda Palmemordskännare tror att polis och åklagare kommer att hävda på onsdagens presskonferens. En konspirationsteori är helt enkelt en teori om en konspiration som inte bevisats.

För dem som tror på konspirationer tenderar de dock att växa, menar Kent Werne.

– Misstänker man att Säpo var inblandade kanske man går vidare och tänker att de hade hjälp av CIA, säger han.

På senare år har teorier av det mer spektakulära slaget blommat upp, konstaterar han. En av de mer vidlyftiga går ut på att Olof Palme inte mördades, utan skjutsades till Arlanda av Hans Holmér för att flygas till ett franskt slott medan fejkat blod flöt ur en Dramatenskådespelare på Sveavägen.

Också Gunnar Wall pekar på tendensen att konspirationsteorier växer sig mer storslagna. Historien visar att politiska mord ofta är just konspirationer, menar han. Men då handlar det inte om en hemlig mäktig grupp som kontrollerar allt.

– När konspirationer förekommer vill jag påstå att det snarare beror på att olika grupper strider om makten, säger Gunnar Wall.

Läs mer: Mordet på Palme – här är de olika spåren