I ett pressmeddelande från företaget Premium svensk lax beskrivs anläggningen i positiva ordalag som en miljardinvestering som ska ge hundratals arbetstillfällen och höja den nationella självförsörjningsgraden av mat.

– Vi skriver industrihistoria när Premium svensk lax som första svenska företag sätter spaden i marken för ett av de största industriprojekten inom svensk foodtech. Det faktum att vår lösning svarar mot de höga miljökrav som svenska myndigheter ställer, är en bra grund för fortsatt expansion med liknande anläggningar i Sverige, säger vd, Sanja Miljevic.

Men organisationen Djurens rätt är kritiska till att landbaserade system för fiskuppfödning byggs. Satsningar på landbaserade laxodlingar är problematiska på flera sätt, påpekar de.

– Det saknas artspecifik djurskyddslagstiftning om hållning av fiskar i vattenbruk. Det saknas också en hel del kunskap om hur olika arter av fiskar bör hållas, om till exempel miljöberikning och antal fiskar per kubikmeter, säger Linda Björklund, sakkunnig etolog på Djurens rätt.

"Ineffektiv bedövning inför slakt"

Ett annat problem är slakten, enligt Djurens rätt.
– Idag är koldioxidbedövning den vanligaste metoden när fiskar bedövas inför slakt i Sverige, trots att man vet sedan länge att metoden är ineffektiv och orsakar fiskarna stort lidande. Den näst vanligaste bedövningsmetoden är elbedövning. Också elbedövningen har brister och det saknas tyvärr kunskap om hur laxar bedövas och slaktas på ett djurskyddsmässigt acceptabelt sätt, säger hon.

Ett tredje problem är det faktum att laxfiskar är rovdjur och äter andra fiskar, i form av fiskmjöl.
– Det är långt ifrån hållbart ur flera perspektiv, säger Linda Björklund.

Forskaren Albin Gräns håller med om att det är problematiskt med landbaserade fiskodlingar. Han har forskat om just fiskars välfärd och fick i förra veckan Djurskyddet Sveriges djurskyddspris 2020 för sitt gedigna arbete.

Albin Gräns menar att så kallade landbaserade odlingar är rätt väg att gå om man över huvud taget ska föda upp lax, eftersom påverkan då blir mindre på havsmiljön. Men systemen har inte utvärderats tillräckligt ännu för att planeras i stor skala.

Kan få problem med hjärtat

– Det vi har tittat på i vår forskning är utveckling av hjärt-kärlsjukdomar hos regnbåge, även sjuklig hjärtförstoring. Det vi tydligt sett är att ju fortare de växer, desto mer utpräglade blir problemen. Så att bara säga att ”de växer bra, därför mår de bra”, fungerar inte, säger han.

Regnbåge växer bäst i temperaturer mellan 10 och 16 grader. I landbaserade odlingar tenderar man då enligt Albin Gräns att höja temperaturen så att laxarna ska växa så snabbt som möjligt. Men det för alltså med sig problem.

– Än så länge har kunskapen och forskningen inte kommit särskilt långt. Landbaserade system är väldigt hajpade just nu, men det finns många barnsjukdomar. Jag hoppas att investerarna är medvetna om det.

Syre ringer upp Sandra Miljevic för att låta henne bemöta kritiken. Hon håller inte med om att det finns för lite kunskap.

– Tekniken är utbredd och finns överallt i världen, det finns stora anläggningar i USA och Norge, även i Danmark, säger hon.

Kritiken om att fisken skulle växa för snabbt gäller inte för dem, menar hon.

– Vår fisk växer inte så snabbt, det tar 24 månader från ägg till slakt. Vi simulerar den naturliga livscykeln, de får simma motströms, som i en älv. Systemet är designat för att skapa ett minimum med stress, med låg fisktäthet. Fiskhälsa och fiskvälfärd är det första vi fokuserat på, och för mig personligen är det viktigt att fisken i vår anläggning har det bra.

När det gäller foder kommer de att använda en blandning av fiskmjöl och alger.

– Jag kan inte ge dig receptet men det kommer att gå åt 1,2 kilo foder per kilo producerad fisk, säger hon.

Vad säger du om att det inte finns någon bra bedövningsmetod inför slakt?
– Det blir utfört av våra veterinärer och marinbiologer på plats, det kan jag inte uttala mig om.

Landbaserade odlingar trendar

Att landbaserade fiskuppfödningar blivit populära kan Jennifer Kirsch vid Fish welfare initiative intyga.
– De här landbaserade laxodlingarna verkar vara en trend, vi har hört om flera i USA, Indien och på andra platser. Vi håller på och undersöker utmaningarna med dem, sa hon till Syre tidigare i höstas.

När fisk föds upp, eller ”odlas” som det heter, räknas mängden fisk inte i individer utan i vikt. Den planerade laxanläggningen väntas få en produktionskapacitet när den är fullt utbyggd på 10 000 ton hel fisk per år. Det motsvarar 1,7 miljoner laxfiskar, om man räknar med att en lax väger sex kilo.

Projektet har fått klartecken av miljöprövningsmyndigheten i Örebro, och den 30 september gick prövningstiden ut. År 2024 väntas anläggningen vara igång.