– De globala målen upprättades som en plan för en mer hållbar framtid, men har grundläggande brister när det kommer till att skydda biologisk mångfald, säger professor James Watson vid Queenslands universitet till Phys.org.

De 17 globala målen ska staka ut vägen till år 2030. De mäts med ett antal indikatorer, varav 75 stycken berör miljöområdet. När forskarna undersökte deras effekter på biologisk mångfald och miljöskydd fann de att endast sju procent av indikatorerna hade positiv effekt. 

– Alarmerande nog hade 14 procent negativ effekt, medan majoriteten, 78 procent saknar effekt, fortsätter Watson.

Under de senaste 50 åren har hoten mot naturen accelererat, och över en miljon arter är på nedgång, påpekar forskaren.

– De här hoten väntas växa under de kommande åren. Därför måste de globala hållbarhetsmålen prioritera miljön högre än socioekonomisk utveckling.

Forskarna vill nu att målen arbetas om, så att de går i linje med tillgänglig data om deras effekter.

Måns Nilsson, vd för Stockholm Environment institute, håller med om att målen behöver vässas.

– Du mäter någonting som är enkelt att mäta. Antal hektar skyddad skog eller något. Men sedan om man går in i den arealen och tittar så finns det stora problem med hur det faktiskt ser ut på marken. Så här finns ett kunskapsunderskott i att följa upp de här målen, säger han till Vetenskapsradion.

Studien är publicerad i tidskriften Nature sustainability.

Läs även: Ekonomisk ojämlikhet hinder för att nå globala mål (artikel från mars 2020) och ”Hållbar ekonomisk tillväxt” är inget hållbart mål (ledare från februari 2020).