Glöd · Ledare

”Hållbar ekonomisk tillväxt” är inget hållbart mål

Klimatfrågan handlar i grund och botten om tillväxtproblematiken. Skulle vi tänka oss att vi löser klimatfrågan genom att vi använder solenergi, vindkraft och sådant som inte ger koldioxidutsläpp, men ändå fortsätter använda energin i en sådan omfattning som vi gör i dag, då är det stor risk att någon annan resurs tar slut i stället.

Därför måste mål 8 av de globala målen, som handlar om så kallad ”hållbar ekonomisk tillväxt”, skrivas om. Det enda sättet att klara den globala krisen är att tillväxten hålls nere, det finns ingen annan lösning.

Det finns ingen grön tillväxt. Vi har en begränsad resurs, planeten, och då är en ständigt ökande konsumtion inte möjlig. Om vi till exempel har en kretsloppsekonomi där vi återanvänder produkter, kan det för en tid minska flödet, men om efterfrågan fortsätter att öka måste kretsloppet också öka. Där går gränslinjen mellan många av dagens politiker och även vissa forskare som tror på vanföreställningen om en evig tillväxt.

Vad är det som gör att vi får en global kris i dag? Det går att ställa upp i en ekvation. Den totala miljöpåverkan beror på antalet människor gånger antalet konsumerade varor och tjänster per människa, gånger miljöpåverkan per konsumerad vara eller tjänst. Det räcker inte att vi minskar utsläppen per vara eller tjänst om det samtidigt äts upp av ökande befolkning och ökad konsumtion. Då tas den effekten ut.Det är vad som händer hela tiden. Det är enkel logik men diskuteras ytterst sällan.

En viktig faktor är omfördelning av resurserna och köpkraften. Kommer människor upp i 10 000–15 000 dollar per person och år går barnafödandet ner. Ungefär 0,7 procent av världens befolkning har 45 procent av pengarna i världen. Medan 3,5 miljarder, alltså 73 procent endast får 2,4 procent av världen totala inkomster.

Vi lever i en fruktansvärt orättvis situation. Konsumtionen och utsläppen sker främst på norra halvklotet, medan största risken för klimatpåverkan ligger söderöver. Hur vi hanterar rättvisefrågan är avgörande för om vi kommer uppnå en hållbar situation globalt.

I dag finns 7,7 miljarder människor i världen och vi ökar ganska stadigt med 80 miljoner per år. Det går naturligtvis inte hur länge som helst. Utbildning är ett svar. Skolgång ger möjlighet för kvinnor att dela maktpositionen i familjen och då kommer ofta familjeplanering på tal.

Det finns ett solklart samband mellan global miljöpåverkan och BNP. En undersökning från USA visar att lyckokurvan planar ut vid en viss nivå av köpkraft. Vi blir alltså inte lyckligare av en överdriven konsumtion.

Vi skulle kunna utgå från det som kallas rättvisa miljöutrymmen. Forskare i Tyskland har gjort beräkningar för ungefär 50 länder i världen, även Sverige, var våra nivåer rimligtvis bör ligga 2050 för att vi ska kunna uppnå en global hållbar situation. Det handlar om 50- eller 60-procentiga nedskärningar av konsumtionen i Sverige av olika varor.

Sveriges jordbruk ska bli fossilfritt.

En femtedel av Amazonas har blivit en utsläppskälla för koldioxid.