Krönikor

Livet efter coronakrisen

Vilka blir de bestående effekterna av coronatiden? Hur lever vi i Sverige om ett eller två år? Jag har tagit hjälp av två artiklar för att rådda i detta:

USA Today tar ett historiskt perspektiv, och resonerar utifrån hur tidigare kriser omdanat landet. Depressionen på 30-talet resulterade i ny trygghet för arbetstagare, och andra världskriget fick kvinnor att börja ingå i arbetskraften. Och finanskrisen 2008 lade grunden för välbehövliga regler för finansmarknaden.

Amerikaner kommer att uppskatta myndigheter mer, och insikten om att vi behöver varandra lär stärkas, för eftersom ”freedom” är kärnan i den amerikanska livsstilen menar man att just de varit långt mindre benägna än andra att tillåta att samhället blandar sig i, styr upp och kanske lokaliserar invånare via mobiler.

Forskning, medicin och vetenskap kommer att uppskattas mer, och sjukvårdsreformerna kanske kan få tillräckligt folkligt stöd för att röstas igenom. Miljöfrågor och lokal produktion av varor kan också få ökad betydelse.

The Guardian tar upp kolerautbrotten i London i mitten av artonhundratalet, och hur de drev fram avloppssystem och rent dricksvatten. Pesten i Aten 430 f. Kr. fram till digerdöden på medeltiden förändrade lagar och hierarkier till det bättre. Hur tätbefolkat kommer vi att bo framöver? Lämnar vi sardinförhållandena i Hongkong och New York? Intressant nog tar de upp att vi i norr redan flyttar ut från städerna snarare än in till dem, i takt med att möjligheten att jobba remote ökar, och vi hittar en ökad livskvalitet till lägre kostnad. Det fallande priset på avstånd kommer att snabbas på av viruset, eftersom företag nu snabbinstallerat möjligheter för anställda att arbeta hemifrån.

Så vad händer då med den nya etnonationalism som pyrt så länge? Egentligen finns det ingen kris som inte går att kleta på utbölingar, och det gäller även denna. Brasilien, USA, Ungern och Indien styrs helt eller delvis av högerpopulister. Viruset kan användas för att propagera för stärkta gränser och för att sprida hat mot minoriteter. Vi har ju hört Trump påstå att muren mot Mexiko hade kunnat bromsa viruset, och han insisterar på att kalla det ”Kinaviruset” trots att det uppenbarligen inte heter så. Judar och andra folkgrupper har historiskt fått skulden för till exempel spetälskeutbrott. Men i slutänden blir ändå resultatet att människor lärt känna varandra på ett nytt sätt, och fått nya insikter, menar artikeln.

Ingen av tidningarna tar upp frågan om huruvida det blir lågkonjunktur. Men svaret är nästan givet: Ja, förmodligen, men med rätt insatser blir den nog inte så djup, tack vare tidigare kriser där världens länder, som påpekats, vadderat våra ekonomier med regelverk. Istället kan de ekonomiska effekterna på lite sikt bli om inte positiva så i alla fall neutraliserade av att människor ställer om sitt sätt att leva.

It- och telecom-sektorn är på väg mot molnet, 5G och nya tjänster, och den resan kommer förmodligen att skyndas på snarare än sakta av, så i den sektorn kan vi förvänta oss ett ökat tryck. Det blir nog snarare en förflyttning av jobben mellan sektorer än en generell neddragning.

Mer svårbedömt är hur de mänskliga banden förändras. Blir vi mer inskränkta och rädda för andra? Eller värnar vi andra mer och möter varandra med ny nyfikenhet? Risken finns att båda gäller, och att avgrunden mellan nationalister och globalister ökar än mer, när båda grupperna stärkts i sin respektive syn på omvärlden.

Se John Oliver i Last week tonight veckla ut vad som verkligen är viktigt i dag.

Det känns som om näthatet tagit nya skutt nu när folk är hemma och på dåligt humör.