Ingen frihet i sikte för Kolmårdens delfiner

– Delfinerna var en av de saker som gjorde mig intresserad av djurrättsfrågor, säger Daniel Rolke.

Han var med och startade föreningen Rädda delfinerna på 90-talet och är numera verksamhetschef på Djurrättsalliansen.

Daniel Rolke tycker att delfinariet på Kolmården inte borde finnas och har lagt ned mycket energi på att upplysa allmänheten om hur delfinerna har det. Som att väldigt många delfiner dör i förtid.

Syre får ta del av en lista som Djurrättsalliansen begärde ut av Kolmården för några år sedan och som visar när alla delfiner i djurparken har fötts och dött sedan Kolmården öppnade delfinariet 1969, fram till och med 2016. Efter det ska inga delfiner ha dött.

På listan finns 73 delfiner från de första: hanen Skipper, honan Penelope och hanen Flip som fångades in från havet och fick ett mycket annorlunda liv i bassängen på Kolmården – till de sista med namn som Sonar, Pärla och Peach, som fötts på Kolmården. Precis som alla andra delfintillskott sedan 1984.

Dödfödda ungar

Men många delfiner på listan har inget namn. Det är dödfödda ungar eller ungar som föddes levande men dog efter kort tid.

Av de 73 på listan har 61 dött och 12 lever. Men vad säger det egentligen? Syre räknar ihop åldrarna på de 11 delfiner som dött under 2000-talet. Alla har dött på Kolmården utom en hane som flyttades till Bloom i Antibes, han blev drygt ett år gammal. Medelåldern för delfinerna som dött är bara tre månader, och dödligheten bland de delfiner som föddes under perioden och stannade på Kolmården var nästan 70 procent.

Daniel Rolke tror att en förklaring till den höga dödligheten historiskt sedan start kan vara att delfinerna drogas.
– Flera före detta delfintränare har gått ut och sagt att man ibland drogar delfiner. Det är enda sättet att få dem att hålla sams.

Drogar?

– Ja. Man kan inte ha fler än en hane, annars blir det lätt bråk. Men Kolmården har alltid förnekat det och aldrig velat lämna ut sina veterinärjournaler. Och det är väldigt vanligt på delfinarier utomlands.

Hur många delfintränare har ni hört det ifrån?

– Två tränare från Kolmården. Men jag vet inte om de gör det just nu, de senaste åren. Men fram till 2010 så ska man ha drogat delfinerna. Det gör man ofta med djur i fångenskap, man ger preventivmedel eller starkt hämmande medicinering för att undertrycka vissa aggressiva beteenden, framför allt mellan hanar, säger Daniel Rolke.

Enligt Daniel Rolke blev den första hanen, Flipper, över 40 år just för att han fick vara dominerande medan de andra hanarna medicinerades och dog betydligt yngre. Sedan började man skicka iväg hanar som föddes på Kolmården till andra djurparker – om de överlevde. Det stämmer enligt listan.

"Ren myt och lögn"

På 80-talet blev både Flip och Skipper pappor, men därefter har en hane i taget varit pappa till alla nya ungar som fötts. Ibland har det funnits två hanar i flocken, men då har den ena varit väldigt gammal och den andra väldigt ung. Efter några år har den unga tagit över som avelshane. Numera är det elvaårige Sting som är enda hanen i flocken, efter Pichi som dog 32 år gammal på nyårsafton 2014.

När Syre frågar Kolmårdens djurchef Filip Johansson om droganklagelserna säger han först att det skulle de aldrig göra. 
– Att vi medicinerar delfiner för att ändra deras beteende, det är ren myt och en lögn och absolut ingenting vi håller på med.

Var tror du att ryktet kommer ifrån?

– Det kan jag inte svara på, men jag vet att det har hängt med i många år. Om det har varit så långt tillbaka i tiden att man velat ändra betendet, det kan jag inte svara på i dag. Men jag har svårt att tänka mig det, för vi vet hur vi ska träna de här djuren och ta hand om dem utan att medicinera dem på det sättet.

Så du vet inte hur det var före din tid?

– Nej, jag kan inte säga vad man gjorde här från 60-talet och framåt eller på något annat delfinarium heller.

Det kan ha varit så?

– Absolut, det är jag inte främmande för att man kan ha gjort. Men i dag gör vi inte det, säger Filip Johansson.

Han fortsätter:

– Sen är det så, att om vi ska göra en större ombyggnad, vi kanske borrar i väggen, eller innan ett veterinärt ingrepp, då kan vi ge vissa stressade individer lugnande. Precis som vi gör med alla våra djur och som människor också kan få i vissa situationer i sitt liv.

Om det är en ombyggnad som pågår ett tag, betyder det att de får lugnande en längre period?
– Nej, vi läser av djurens beteende varje dag. Om vi ser att ett par individer har ett stressat beteende, och det bästa vi kan göra för djuren är att ge lugnande, då gör vi det. Men det är inget vi håller på med veckovis. Vi är väldigt måna om att delfinerna ska ha ett så naturligt beteende som möjligt.

Hur kan delfinerna använda sitt naturliga beteende att leta efter föda?
– Vi har många olika sätt att utfodra våra delfiner, så att de får jobba både mentalt och fysiskt för att få tag i fisken. Till exempel kan vi gömma fisken i en växt. Djurvårdarna är väldigt finurliga i att hitta på lösningar. Sen är träningen i sig ett av våra viktigaste verktyg, att vi fysiskt och mentalt stimulerar våra djur på daglig basis. Vi har lika många tränare som delfiner som jobbar varje dag hela året med att se till att de har det så bra som det bara går, säger Filip Johansson.

Att träna är viktigt också för att delfinshowerna ska hålla en hög klass. Under högsäsong körs uppvisningarna fem gånger per dag, för upp till 1800 personer åt gången. Men med Folkhälsomyndighetens coronarestriktioner på max 50 i publiken är det ingen idé att uppträda alls.
– Nej, det skulle bli alldeles för få som fick möjlighet att se den.

Särskild kalvpool kan ha ökat överlevnaden

Filip Johansson tar spontant upp att det är ett problem för Kolmården att delfiner som föds inte överlever. Han berättar att de sedan 2011 har en särskild kalvpool för att bättre kunna ta hand om nyfödda ungar.

Det hjälpte dock inte en honkalv som föddes 2015. “No name” blev 10 dagar gammal. Men 2018 föddes tre nya ungar, Alana, Finn och Neptun, som lever och mår bra. Trenden med hög dödlighet bland kalvarna kan alltså ha brutits.

Motståndet växer globalt

Samtidigt som människor världen över älskar delfiner och att se delfiner, växer motståndet mot att hålla delfiner i fångenskap,  att utnyttja dem i shower och att “simma med delfiner”.

Organisationen Dolphin project har sammanställt en lista över delfinarier som hittills antingen har stängt eller som aldrig kom längre än till planeringsstadiet.

Listan omfattar länder i Asien, Europa, Afrika och Syd- och Nordamerika, till exempel Tyskland, England, USA, Egypten, Argentina, Australien, Nicaragua, Polen och Thailand. 78 delfinarier har stängt eller hindrats från att öppna, på grund av samhällets ändrade syn på valar i fångenskap. Flera länder och städer har helt förbjudit delfinarier.

Barndomsminnen från Kolmården

Kommer Sverige att vara med på listan i framtiden?

Daniel Rolke har nästan gett upp hoppet. Det är lätt att få människor i Sverige att skriva på upprop för att förmå svenska researrangörer att bojkotta delfinarier utomlands. Men delfinariet här i Sverige vill de flesta inte att man rör.

– Det är väldigt motigt. Vi märker när vi gör inlägg att många håller med oss, men många har också barndomsminnen från att ha åkt till Kolmården och sett delfinerna, och tyckt att det varit väldigt speciellt. Det är som att det är något heligt över just Kolmården.

För Daniel Rolke är det enkelt och självklart.

– Det går aldrig att jämföra en bassäng med havet. En liten steril bassäng jämfört med havet med alla organismer och delfinernas naturliga beteende som att jaga, som de aldrig får göra längre. Av den anledningen tycker vi att delfinarier bör förbjudas.

Läs också:
87 procent av Indiska oceanens valar kan ha dödats av kommersiellt fiske, Syre 4 mars 2020

Resebolag slutar marknadsföra delfinarier, Syre 7 oktober 2019

Fotnot: Inte heller Syre får ta del av Kolmårdens veterinärrapporter.