– Vi kan inte förlora en enda val per år som bifångst, det klarar inte populationen. Jag tycker det vore otroligt sorgligt om vi utrotar vår enda val.

Så sa tumlarforskaren Julia Carlström till Sveriges radio i och med att östersjötumlaren placerats i kategorin akut hotad på årets rödlista. Bedömningen grundas på att antalet reproduktiva individer är få – färre än 100 fertila honor – och minskande.

Bland de största hoten mot östersjötumlaren finns miljögifter som dioxin, att den fångas som bifångst vid fiske och bullerstörningar från fartygstrafik.

Nu vill det internationella forskningsrådet ICES se nödåtgärder från EU för att rädda östersjötumlaren, som totalt bara har några hundra individer kvar. 98 procent av dem beräknas vistas i svenska vatten under sommaren, då de parar sig och föder sina ungar. 

ICES föreslår fiskeförbud i vissa områden under vissa tider, bland annat i det stora Natura 2000-området Hoburgs bank och Midsjöbankarna söder om Gotland, där östersjötumlarna samlas under sommarmånaderna för att para sig.

Trots att Natura 2000 är ett naturskyddsområde fortgår både fartygstrafik och fiske, något som fått svenska Greenpeace att i en intervju med TT kalla området ett ”låtsasreservat som bara finns på pappret”. Kjell Larsson, professor i sjöfartsvetenskap vid Sjöfartshögskolan i Kalmar ger stöd till påståendet.

– I dagsläget finns inga som helst restriktioner. Det är bara linjer på en karta. Varje år passerar omkring 30 000 lastfartyg rakt igenom det här känsliga området, och fiske är fortfarande tillåtet, säger han till TT.

"Ta ert ansvar"

Förutom fiskeförbud vill forskningsrådet ICES se en bred användning av så kallade ”pingers”, alltså enheter som sänder ut särskilda korta och höga ljudsignaler, som skrämmer bort tumlarna så att de inte fastnar i fiskenäten. Därtill krävs kraftigt förbättrad övervakning av bifångster, enligt ICES.

De vetenskapliga råden kommer som en reaktion på en förfrågan som 22 miljöorganisationer gav EU-kommissionen 2019, däribland Coalition clean baltic. Ida Carlén, som är organisationens expert på tumlare kommenterar råden i ett pressmeddelande:

– Vi är väldigt glada att ICES nu kommit med råd kring akuta åtgärder för att skydda den starkt hotade Östersjötumlaren från att drunkna i fiskenät, och vi uppmanar EU-kommissionen och länderna kring Östersjön att ta sitt ansvar och genomföra dessa åtgärder så fort som möjligt. Det är som ICES skriver i sitt råd också viktigt att dessa akutåtgärder följs upp med minst lika kraftfulla långsiktiga åtgärder.

Vad krävs från Sverige?

För att Sverige ska skapa ett faktiskt skydd för tumlarna krävs en så kallad havsplan, som tas fram av Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Planen blir vägledande när Sverige sedan förhandlar med EU och International maritime organization (IMO) som hanterar fiske respektive sjöfart.

Vad fisket beträffar säger Magnus Danbolt, naturvårdshandläggare och marinbiolog vid länsstyrelsen i Kalmar till TT att en förfrågan är inlämnad till HaV, om att förbjuda i första hand allt garnfiske. Han säger sig vara försiktigt optimistisk till ett bifall:

– De indikationer vi får är att EU inte vill att Östersjöns enda valart ska dö ut. Man har fått upp ögonen för att det är en genetiskt isolerad och mycket utsatt tumlarpopulation.

För fartygstrafikens del ser det mörkare ut.  Kjell Larsson vid Sjöfartshögskolan i Kalmar säger till TT att miljöintressen kan komma att ställas mot varandra, eftersom en längre körsträcka kan öka utsläppen av växthusgaser:

– Då vägs klimatfrågan mot biologisk mångfald. Men utsläppen kan minskas genom att minska farten. Det är ett oacceptabelt läge att vi har så enormt mycket fartygstrafik i dessa känsliga områden. Det är inte rimligt att vi först utser skyddade områden och sedan inte ger dem ett vettigt skydd.

Läs mer: Bottentrålning och kalhyggen förlänger rödlistan (artikel från 16 april 2020) och Massdöd – människans avtryck på jorden (artikel från 9 april 2020).

Mer än 1,4 miljoner EU-medborgare skrev under medborgarinitiativet End the cage age, som skickades in till EU-kommissionen i oktober 2020, med uppmaningen om att få ett slut på lantbruksdjur i bur.

När mer än en miljon människor undertecknar ett medborgarinitiativ har EU en skyldighet att svara på detta och motivera sitt svar.

Men när det gäller en skärpt djurskyddslagstiftning, som utlovats av EU-kommissionen en lång tid, så verkar det ha runnit ut i sanden, något som Syre rapporterade om i oktober.

I sitt officiella svar på medborgarinitiativet som EU-kommissionen publicerade i juni 2021 så utlovade man att lägga fram ett lagförslag senast i slutet av 2023, men det har alltså inte gjorts och ser heller inte ut att bli av.

Detta, menar djurrättsorganisationerna, strider mot hur kommissionen borde ha hanterat det hela. Beslutet att inte publicera djurskyddslagstiftningen har inte kommunicerats korrekt till de som höll i medborgarinitiativet och dess undertecknare via lämplig webbplats och kanaler, hävdar Eurogroup for Animals.

– EU-kommissionen skapade tydliga förväntningar hos medborgarna, men har i sanningens ögonblick svikit dem. Detta gör att man kan ifrågasätta ett kärnvärde för EU-institutionerna: demokratin. Medborgarinitiativen lanserades medvetet för att göra det möjligt för medborgarna att aktivt delta i beslutsfattande processer. Men vad hjälper det om deras röster fortsätter att vara ohörda? säger Reineke Hameleers, vd för Eurogroup for animals i ett pressmeddelande.

Innan organisationerna lämnade in det officiella klagomålet till ombudsmannen så bad de formellt kommissionen att lägga fram en tidsplan för offentliggörandet av lagstiftningsförslaget, för att uppfylla sin skyldighet gentemot medborgarinitiativet. Ändå har kommissionen inte lämnat ett tydligt svar på denna begäran, konstaterar Eurogroup for animals.

Läs mer:

EU sviker djuren – burhönsen blir kvar

Innan slutet på 2023 skulle EU-kommissionen presentera flera förslag på förbättrat djurskydd i unionen, bland annat ett förbud mot lantbruksdjur i bur. Det var planen. Till sist visade det sig dock att det bara blir ett förslag om skärpta regler kring djurtransporter under denna mandatperiod. Och även där ser det ut att bli skärpningar med modifikation. Läckta dokument visar bland annat att EU-kommissionens förslag inte innebär något stopp för transporter av levande djur utanför EU, något som genom åren fått omfattande kritik från flera håll. 

Vissa skärpningar ser ut att ske. Bland annat föreslår kommissionen ett förbud av fartyg som seglar under ”svart flagg”, det vill säga som klassas som betydligt under en standardnivå. Blir det verklighet skulle hela 55 procent av den nuvarande flottan som transporterar levande djur förlora sina tillstånd. 

Men det finns en rad andra problem, menar djurrättsorganisationen Eurogroup for animals, som har tagit del av de läckta dokumenten. De skriver att ansvaret för att rapportera in missförhållanden till myndigheterna faller på just de personer som utför transporterna.

”Vi kan bara föreställa oss hur ivriga dessa operatörer kommer att vara att rapportera sina egna överträdelser till de behöriga myndigheterna”, skriver Reineke Hameleers, vd för Eurogroup for animals, i en kommentar. 

Kalvar får transporteras 18 timmar

Vissa positiva element finns i utkastet, skriver djurrättsorganisationen. Det handlar bland annat om förkortade max-restider för de flesta typerna av djur, obligatorisk spårbarhet i realtid på alla vägtransporter samt att kalvar yngre än 5 veckor inte får transporteras. 

Men fortfarande får övriga kalvar, trots att de anses vara sårbara, transporteras nio timmar plus nio timmar om det finns en timmas paus emellan dessa sträckor och om lastbilarna har ett speciellt utfordringssystem installerat. Men om lastbilarna delvis transporteras via fartyg så räknas inte tiden på fartygen in i dessa timmar. 

Eurogroup for animals kommenterar: ”som om hunger, uttorkning och utmattning hos oavvanda djur (och faktiskt hos alla djur) inte vore tidsberoende” och konstaterar vidare att dessa regler, som de nu är utformade, bland annat legitimerar den irländska exporthandeln med mjölkkalvar, som 2022 involverade 153 000 kalvar.

Fler typer av djur inkluderas

Enligt det som går att läsa i de läckta dokumenten står heller ingenting om maxtemperaturer under transporterna, trots att EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, EFSA, rekommenderat en maxtemperatur på 30 grader för transporter under dagtid. Inte heller står det något om obligatorisk övervakning av mikroklimatet i lastbilarna. 

Även vattenlevande djur och djur som transporteras i ”vetenskapligt syfte” inkluderas i det föreslagna regelveket. Men här är skrivningarna vaga, och utan mer specifika skrivningar är risken stor att de inte får något skydd i någon större utsträckning, konstaterar Eurogroup for animals.

Även transport av sällskapsdjur kommer att få regler att efterleva. Men i förslaget finns ingen maxtid för transport inskriven, bara att de måste matas ”minst var 24:e timma”. 

Filmerna visar kycklingar som sorterats bort för avlivning eftersom de är skadade och därför inte ansetts produktionsdugliga, och har spelats in av en djurrättsaktivist som tagit anställning på kläckeriet i syfte att dokumentera hur kycklingarna behandlas.

Kycklingarna ska egentligen avlivas inom kort efter utsorteringen, men har i flera fall blivit liggande i upp till tre timmar och därmed utsatts för onödigt lidande.

– Det är bedrövligt. Man måste kunna göra det bättre. Vi har ju lagar och regler för att man ska följa dem, säger Niklas Lundberg på Svenska djurskyddsföreningen till tv-kanalen.

Kronfågels vd Fredrik Strømmen säger att händelserna som filmats kan vara kopplade till ett produktionsstopp tidigare i år där allt fokus har legat på att få i gång produktionen.

– Då är det viktigt att rutinerna följs. Men här tror jag att det har gått så snabbt att vi inte har hängt med och kanske är det en medarbetare som inte lärts upp ordentligt av oss, som inte gjort som man ska och fåglarna hamnar då ihop och hanteras inte i enlighet med våra rutiner, säger Strømmen till TV4.