Radar · Miljö

EU:s jordbruksstöd – det här behöver du veta

De är inte bara miljörörelsen som försökt påverka EU:kommissionens förslag till nytt jordbruksstöd.

Förra veckans omröstning och överenskommelse om EU:s jordbruksstöd, utlöste en proteststorm från unionens miljörörelser. Men vad händer nu?

EU:s byråkratiska maskineri mal långsamt men metodiskt. Det förslag till reform för ett nytt jordbruksstöd, som i förra veckan skapade rubriker – lades av EU:kommissionen redan 2018.

Att det tar tid att mejsla fram är inget konstigt. Det handlar ändå om hur över 330 miljarder euro ska fördelas mellan 2023 och 2027, det vill säga en tredjedel av EU:s budget.

Men sedan kommissionen la sitt förslag 2018, har det hänt en hel del. Komissionen har lanserat ”The Green New Deal (den gröna given), som ska sätta EU på kurs mot klimatneutralitet till 2050. Men också skapa en hållbar ekonomi, återta förlorad biologisk mångfald och minska föroreningar. I kölvattnet på den gröna given, har en rad strategier också lanserats, för hur de ambitiösa målen ska förverkligas.

Strategier som välkomnats av miljörörelsen, då de bland annat innehåller mål om att halvera användandet av bekämpningsmedel och begränsa utsläppen av näringsämnen. Men kritiker menar att målen inte speglas i förslaget till nytt jordbruksstöd, CAP:en (Common Agriculture Policy). En orsak kan vara så enkel som att förslaget lades av den förra kommissionen – det vill säga före den gröna given.

Parlamentet röstade– men kan ändras

Men inte heller de ändringsförslag som parlamentet och EU:s jordbruksministrar diskuterade och röstade om i förra veckan, har lyckats sätta jordbruksstödet i fas med den gröna given, menar miljörörelsen. Samtidigt är frågan på intet sätt avgjord. Även om parlamentets och jordbruksministrarnas ställningstaganden i förra veckan, indikerar en riktning, kan det både bli sämre – och bättre ut miljörörelsens perspektiv.

Närmast väntar de så kallade Trialogerna i EU:språk. Det är trepartssamtal (förhandlingar) mellan ministerrådet, EU-parlamentet och EU-kommissionen. Då kommer exakt hur mycket euro som ska öronmärkas till miljöåtgärder fortsätta att diskuteras. Parlamentets bud är 30 procent. Jordbruksministrarnas bud 20 procent. Det slutliga avgörandet kommer först när ministerrådet och EU:parlamentet är överens, något som väntas ske en bit in i nästa år. 

Men en hel del finstilt kvarstår också.

– Djävulen sitter i detaljerna, sa forskaren Mark Brady, till Syre nyligen.

Vill att kommissionen drar tillbaka förslag

Beroende på hur reglerna utformas, kan det underlätta eller försvåra att stöd som ska gå till miljöåtgärder, i slutändan används till något med tveksamma miljö- och klimatnyttor. Så fortfarande finns handlingsutrymme för politiker att påverka besluten. Men också miljörörelser och andra intresseorganisationer.

Samtidigt är det stora ramverket satt och det är det kampanjen Withdraw the Cap, inte accepterar (se sidoartikel). De vill att kommissionen helt drar tillbaka sitt förslag. Något som faktiskt hänt tidigare. Men då har det skett efter en tid av djup oenighet mellan någon av de olika instanserna i EU:parlamentet, ministerrådet och komissionen.

Något som inte varit fallet – så här långt.