Avslöjandet att den kända skoldebattören Hamid Zafar skrivit antisemitiska foruminlägg under flera år har väckt starka reaktioner. Förekomsten av antisemitism på internet har blivit allt mer vanlig, säger två experter som TT talat med.
I både internationella undersökningar och de som Forum för levande historia gjort syns att 10–20 procent av tillfrågade svenskar håller med om påståenden som att judar har för stor makt i det svenska samhället, eller i världen.
Digitala plattformarna spridare
Det finns inga starka belägg för att antisemitiska attityder blir vanligare i Sverige – men de är vanligare än man tror, och de sprids i allt fler olika sammanhang, säger två experter på antisemitism.
– Det finns en växande tolerans i breda lager och hos unga människor, det har vi sett i tidigare undersökningar. Men också en ökad intolerans i vissa andra grupper – det är två olika rörelser, säger Ingrid Lomfors, historiker och överintendent på Forum för levande historia.
– De digitala plattformarna är stora spridare av antisemitism, det vet vi.
Jordmån för antisemitism
Enligt Jonathan Leman, researcher på Expo, finns i dag omfattande antisemitism i radikala islamistiska miljöer. Men de flesta svenskar stöter oftare på antisemitismen i andra, växande nätmiljöer. Till exempel via sociala medier, på alternativsajter som sprider myter om bland annat vaccin eller 5G, men också på högerpopulistiska sajter.
Gemensamt för miljöerna är att de odlar konspirationsteorier om en elit som sägs vilseleda eller förråda folket. Därifrån är steget inte långt till antisemitiska idéer om att det är judarna som ligger bakom det som uppfattas som fel.
– Där det finns konspiratoriska strömningar och högerpopulistiska strömningar finns en jordmån för antisemitism. Jag beskriver det ibland som att den populistiska synen på samhället kan fungera som en grundkurs, och antisemitismen blir en fortsättningskurs, säger Jonathan Leman.
En viktig indikator
Därför, säger Leman, är förekomsten av antisemitism en viktig indikator på hur samhället i stort mår. Den bilden delas av Ingrid Lomfors.
– Det har vi sett genom historien att i samhällen med svaga institutioner och svag tillit så växer grogrund för syndabockstänk och konspirationsteorier, det hänger ihop, säger Ingrid Lomfors.
Enligt Jonathan Leman är antisemitiska attityder mer utbredda bland personer med bakgrund i Mellanöstern – men han varnar för att se antisemitism som ett utländskt fenomen.
– Under 00-talet var det svårt för en del att prata om antisemitism inom minoritetsgrupper. Idag är det ibland tvärtom svårt att få folk att erkänna problemen med antisemitisk radikalisering bland majoritetssvenskar, säger Jonathan Leman.
Läs även: ”Årets svensk” får lämna uppdrag efter hatinlägg
Fakta: Hatbrott
År 2018, det senaste år det finns statistik för, anmäldes 7 092 brott med hatbrottsmotiv. Nedan listas ett urval av de vanligaste motiven:
Främlingsfientliga: 69%
Afrofobiska: 13%
Sexuell läggning: 12%
Islamofobiska: 8%
Antisemitiska: 4%
Kristofobiska: 4%
Antiromska: 2%
Källa: BRÅ rapport 219:13
