Försvarsminister Peter Hultqvist hade hoppats på en blocköverskridande överenskommelse om försvarets framtid den här veckan. Men istället förlängs förhandlingarna. Flera partier kräver att anslagen ska fortsätta öka – men regeringen menar att pengar saknas.
Den överenskommelse som skulle ha presenterats under fredagen har skjutits upp till den 29 maj, efter beslut från Försvarsdepartementet. Partierna har svårt att enas om försvarsanslagen. DN berättade tidigare i veckan om att källor med insyn i förhandlingarna uppger att ”man sista tiden trampat vatten och kommer inte någon vart i sakfrågorna”.
M, KD, C, L och SD kräver att regeringen ska lova en fortsatt upptrappning av finansieringen till försvaret fram till 2026.
– Vi står mycket långt ifrån varandra, sa Pål Jonson, M:s försvarspolitiske talesperson, under gårdagen.
Försvarsminister Peter Hultqvist hade som mål att nå en uppgörelse mellan samtliga partier under fredagen. Men så blir det alltså inte. Förhandlingarna förlängs med mål att ha en uppgörelsen till den 29 maj. Propositionen kommer ligga till grund för regeringens totalförsvarsproposition som ska presenteras under hösten.
Det är ekonomin och frågan om att låsa pengar till försvaret som det är svårast att enas om. Regeringen kan inte utlova lika mycket pengar som oppositionen och framförallt M kräver för att genomföra de omstruktureringar och utökningar av försvaret som tidigare överenskommet.
Pengar saknas
TT rapporterar att en anledning som regeringen och den ansvariga ministern Peter Hultqvist lyfter är att coronakrisen kommer ha stora konsekvenser för svensk ekonomi. Därför vill inte regeringen låsa mer pengar till försvaret och föreslår att januari 2023 ska fungera som en kontrollstation – då kan de ekonomiska förutsättningarna för att satsa mer på försvaret utvärderas. Redan nu har coronapandemin kostat staten nästen 200 miljarder kronor. Samtidigt ökar arbetslösheten och BNP minskar, rapporterar TT.
De borgerliga partierna och SD betonar att de vill satsa fullt ut och genomföra den upprustning som försvarsberedningen enades om i fjol. I överenskommelsen ingår en helt ny struktur av försvaret och en krigsberedskap. Arbetet ska påbörjas 2021 och vara färdigt 2030.
Redan i höstas blev det klart att 55 miljarder kronor saknades för att kunna genomföra de tänkta satsningarna, som Syre berättade om i tisdags. Detta var alltså redan innan coronapandemin slog mot den svenska statsbudgeten. Fram till 2025 ska anslagsnivån enligt den tidigare överenskommelsen ha ökat till 84 miljarder kronor.
I försvarsberedningen ingår representanter från samtliga riksdagspartier och förhandlingarna leds av försvarsminister Peter Hultqvist. Regeringen är i minoritet i riksdagen – vilket innebär att de måste få med sig C och L för att inte köras över av riksdagen, enligt SVT:s inrikespolitiska kommentator Mats Knutson.
