Radar · Morgonkollen

Sanders vinner knappt – Biden långt efter

Vermontsenatorn och presidentaspiranten Bernie Sanders tar en selfie med studenter efter ett kampanjmöte i Hanover i New Hampshire.

Vänstermannen Bernie Sanders vinner som väntat primärvalet i New Hampshire – men uppstickaren Pete Buttigieg nosar honom i nacken.
Samtidigt gör Amy Klobuchar ett skrällval, medan tidigare vicepresidenten Joe Biden åker på ännu en rejäl smocka.

Med drygt 90 procent av valdistrikten färdigräknade står det klart att Sanders blir vinnare med cirka 26 procent av rösterna, tätt följd av Pete Buttigieg på drygt 24 procent. Amy Klobuchar kommer på en stark tredjeplats med nästan 20 procent.

I takt med att resultatet började klarna steg stämningen på samtliga de tre aspiranternas valvakor.

– Den här segern är början till slutet för Donald Trump, sade Bernie Sanders inför jublande anhängare på sin valvaka.

När Buttigieg syntes på skärmarna i salen började många bua och skandera ”Wall Street-Pete”, med syfte på att hans kampanj tagit emot större bidrag från rika donatorer

Pikar tillbaka

Även Buttigieg talade inför jublande anhängare, och passade på att ge Sanders en känga.

– Vi kan inte besegra den mest splittrande presidenten i USA:s moderna historia genom att slita sönder alla som inte håller med oss 100 procent av tiden, sade Buttigieg.

Sanders vinst ger honom vind i seglen inför de kommande primärvalen, men han misslyckas samtidigt att samla det överväldigande stöd han hoppats på. Enligt vallokalsundersökningar tycks han endast ha fått förnyat stöd av omkring två tredjedelar av de som röstade på honom i delstaten 2016, då han slog Hillary Clinton med 60 procent av rösterna.

Överraskningen i New Hampshire är den mittenorienterade Minnesotasenatorn Amy Klobuchar. Med sina nästan 20 procent av rösterna passerar hon den andra främsta kvinnliga kandidaten, vänsterdemokraten Elizabeth Warren, med god marginal.

Warren släpar efter

De senaste dagarna har Klobuchar ridit på en framgångsvåg och har enligt vallokalundersökningar lyckats vinna över vita högutbildade kvinnor, en grupp där Elizabeth Warren förut har varit stark, rapporterar The New York Times.

– Hej, USA. Jag är Amy Klobuchar och kommer att besegra Donald Trump, sade hon under sin valvaka.

New Hampshire deltar med 24 delegater vid Demokraternas konvent i juli, då presidentkandidaten formellt utses. Buttigieg och Sanders tar hem nio delegater var medan Klobuchar tar sex.

Warren, på fjärde plats med knappt tio procent av rösterna, får inga delegater alls.

Det får inte heller Joe Biden. Hans fjärdeplats i Iowa var en stor besvikelse och tisdagen blev ytterligare en svart dag för honom. Den förre vicepresidenten ser ut att landa på knappt 8,5 procent av rösterna i New Hampshire.

– Nu rör sig Jill och jag mot Nevada och South Carolina, sade Biden via videolänk till ett par hundra anhängare som höll liv i hans valvaka.

Efter nederlagen i Iowa och New Hampshire börjar Bidens kampanj få det tufft ekonomiskt, enligt amerikanska medier. Men han hoppas på en nytändning i Nevada den 22 februari och därefter South Carolina den 29 februari, delstater med större andel spansktalande respektive svarta invånare, väljargrupper där Biden antas ha starkare stöd.

Vinna i rostbälte?

Den som i höst ska ge Donald Trump en match om de vita arbetarväljarna i USA:s rostbälte måste också kunna vinna i delstater som Pennsylvania och Michigan. Där tros Biden, som är född i gruvstaden Scranton i Pennsylvania, ha ytterligare en fördel.

Ett 30-tal kandidater har ställt upp i primärvalet i New Hampshire – och tidigt under valkvällen började agnarna skiljas från vetet. När de första resultaten trillade in meddelade flera kandidater, som hade misslyckats med att värva röster, att de drar sig ur.

Däribland affärsmannen Andrew Yang, vars vallöfte har varit att införa medborgarlön för alla amerikaner. Han ser ut att placera sig på åttonde plats i delstaten, med omkring tre procent av rösterna.

Läs mer: Andrew Yang lämnar valkampanjen (artikel från 12 februari). 

Bakgrund: Så utses en presidentkandidat

Presidentkandidaterna i USA utses formellt vid Demokraternas och Republikanernas konvent, men vilka de blir brukar stå klart långt tidigare i primärvalsprocessen. Republikanernas konvent hålls den 24–27 augusti i Charlotte i North Carolina. Demokraterna möts den 13–16 juli i Milwaukee i Wisconsin.
Till konventen skickas några tusen delegater som utses vid de primärval och nomineringsmöten som hålls i respektive delstat från och med februari under valåret. Först ut var Iowa med ett nomineringsmöte den 3 februari som slutade i rösträkningskaos.
New Hampshire ordnar det första primärvalet den 11 februari. Antalet delegater varierar med staternas folkmängd. De delstater som röstar tidigt väger tungt oavsett storlek eftersom dess vinnare får stor uppmärksamhet.
Nomineringsmöten kallas också nomineringsval eller provval (på engelska caucus). De anordnas oftast av partierna och innebär att medlemmar samlas lokalt och debatterar de olika presidentaspiranterna och genomför en form av votering. Primärval arrangeras av delstaterna och är mer som vanliga lokalval, fast oftast med lägre valdeltagande.
När det står klart vem som blir presidentkandidat brukar denne utse sin vicepresidentkandidat.
Primärvalsprocessen brukar locka väljare med mer extrema åsikter än själva presidentvalet. Presidentvalet hålls alltid den första tisdagen efter den första måndagen i november, 2020 den 3 november.
TT