Amazonas brinner mer än någonsin. Bränderna bereder mark för jordbruksindustrin och nu kräver organisationen Skiftet att svenska livsmedelskedjor ska bojkotta brasilianska varor.
Förra året skakades världen av de omfattande bränderna i Amazonas. Forskare varnade för att regnskogen nu är farligt nära en punkt där den oåterkalleligt blir till savann. Detta skulle få förödande konsekvenser för såväl klimat som biologisk mångfald och därmed för mänskligheten.
Nu kommer ytterligare alarmerande rapporter från Amazonas: I juli registrerade brasilianska myndigheter 6804 bränder, 28 procent fler än samma månad i fjol.
En stor majoritet av förra årets bränder tros ha startats av bönder för att ge plats åt odlings– och betesmarker. President Jair Bolsonaros mötte massiv internationell kritik för sitt stöd till landets mäktiga jordbruksindustri och undfallenhet inför bränderna. Tidigare i år utfärdade hans regering ett brandförbud, men det avfärdas nu av miljöorganisationer som ett spel för gallerierna då inga inspektioner görs på plats för att kontrollera att det efterlevs.
– Regeringens strategi har varit ett mediespektakel som är verkningslöst i praktiken. På pappret förbjuder ett brandförbud anläggandet av bränder, men det fungerar bara om det övervakas på plats. Brottslingar är inte kända för att följa lagar, säger Rômulo Batista från Greenpeace i Brasilien i ett pressmeddelande.
Svenskar kräver bojkott
I skrivande stund har närmare 12 000 personer skrivit på nätorganisationen Skiftets namninsamling som uppmanar de svenska livsmedelskedjorna att bojkotta brasilianska varor. Att plocka bort nötkött, kaffe och andra brasilianska produkter skulle ha ett signalvärde som är större än den direkta ekonomiska inverkan, menar Skiftets Erik Melin som organiserar kampanjen.
– Vi visar att vi inte är okej med det här och kan fler länder sluta upp kan det bli verklig förändring, säger han.
Skiftet anser att det lagförslag som beskrivs som en legalisering av markstöld och som president Bolsonaro vill driva igenom är ett skäl till bojkott. Beslutet i den brasilianska kongressen har skjutits upp, men om lagen träder i kraft ger den exempelvis bönder och gruvexploatörer rätt till federal mark som de olovligen lagt beslag på.
I ett öppet brev framförde en rad stora internationella investerare och matvarukedjor nyligen kritik mot lagförslaget, däribland svenska sjunde AP-fonden. De svenska matjättarna fanns däremot inte med och nu anser Skiftet att också de bör agera.
Nobbar bojkott
ICA, Coop och Axfood säger alla nej till en bojkott. De två sistnämnda menar att det kött de säljer till allra största delen är från svenska djur och att de säkerställer att det brasilianska köttet inte kommer från djur som betat på regnskogsmark. ICA menar att det skulle vara missriktat att bojkotta varor från ett helt land.
– ICA har följt utvecklingen i Brasilien under en längre tid och vi delar många av våra kunders oro inte minst kring miljöfrågorna men vi på ICA tror inte att man kommer åt problemen genom att avstå från att handla med de bönder och leverantörer som sköter sig. ICA handlar med företag och inte med länder men skulle det komma en uppmaning från FN eller regeringen att bojkotta brasilianska produkter kommer vi naturligtvis följa den, säger Kerstin Lindvall, hållbarhetsdirektör på ICA i ett skriftligt uttalande.
Kaffe säljs i högre utsträckning än nötkött i svenska butiker, men det kommenteras inte i de skriftliga svar livsmedelskedjorna ger Syre.
Brasilien hoppas kunna öka exporten till EU med hjälp av handelsavtalet Mercosur. Det gäller inte minst soja som bland annat kor och grisar utfordras med på icke-ekologiska jordbruk.
Vill stoppa Mercosur
För att handelsavtalet ska träda i kraft måste det dock godkännas av alla medlemsländer och som Syre tidigare berättat finns ett motstånd i bland annat det nederländska parlamentet. På Skiftet hoppas man att en bojkott av varor kan vara ett sätt att elda på motståndet mot Mercosur.
– Det är svårt att göra en sådan här kampanj om ett handelsavtal ingen begriper. Men tusentals ton kött som kommer in från Brasilien kan man se framför sig, säger Erik Melin.
