Radar · Djurrätt

Hallå där Arla, vad betyder er nya ”nollvision inom djuromsorg”?

Omkring 50 av Arlas 2500 gårdar har återkommande problem, enligt mejerikooperativet.

Nä, Arlas mål är inte noll djuromsorg, utan att ”alla kor, på alla Arlagårdar ska må bra varje dag”. Men hur många kor som egentligen mår dåligt på mejerijättens gårdar kan Arla inte svara på.

Arla sätter nollvision inom djuromsorg” enligt ett pressmeddelande från mejerijätten. Men när Syre ringer vill Arla inte ge någon intervju, utan ber att få svara på frågorna via mail.

Presschef Erik Bratthall förklarar vad det handlar om:

För oss innebär nollvisionen att vi kraftsamlar och ökar våra insatser. Vårt främsta verktyg blir vårt uppdaterade kontroll- och kvalitetsprogram Arlagården, som har ännu större fokus på djuromsorg.”

Arlagården är också namnet på den uppmärksammade SVT-dokumentär som i januari i år visade allvarlig vanvård på en gård i Hälsingland som levererade mjölk till Arla, bland annat utmärglade kor som tvingades stå och ligga ned i sin egen avföring. Just den gården har sålts, och djuren har slaktats, men enligt SVT:s Uppdrag granskning bröt ytterligare 37 Arla-gårdar bland djurskyddslagen.

Omkring 50 av Arlas 2500 gårdar har återkommande problem, enligt mejerikooperativets egna uppgifter.

För att komma till rätta med bristerna ska det uppdaterade djurskyddsarbetet innehålla fler kontroller och oanmälda revisioner, fler medarbetare och tätare rapportering om hur varje ko mår, fortsätter Erik Bratthall.

”Vi kommer arbeta mer förebyggande och åtgärda återkommande problem på gårdarna mycket tidigare. Med vår nollvision strävar vi mot att åtgärda alla sorters problem, så att alla djur på alla gårdar ska må bra, varje dag.”

Hur lever en välmående ko?

”De ska ha tillgång till foder och vatten, och möjlighet att ligga ner. Vissa har även massagerobotar och möjlighet att gå in och ut som de själva vill. Om en ko blir skadad ska hon få den hjälp hon behöver, så snabbt som möjligt”, skriver Bratthall.

Många kor hålls uppbundna

Djurskyddslagens fjärde paragraf slår även fast att djur ska ha möjlighet att bete sig naturligt. För en ko kan det betyda att hon och kalven får vara tillsammans till den naturliga tiden för avvänjning, att ha möjlighet till sociala interaktioner och till rörelse, och vila på mjukt underlag.

På konventionella gårdar skiljs ko från kalv nästan omedelbart (och efter minst ett dygn på Krav-gårdar), medan den naturliga tiden för avvänjning är 6-12 månader, enligt Djurens rätt. Och en stor andel kor står uppbundna vintertid. Enligt Arla lever 55 procent i lösdriftshallar.

Varför ingår inte möjligheten att bete sig naturligt i er definition av att ”må bra”?

”Självfallet ska kossorna må bra, och det är viktigt med den sociala biten och att se till att djurens naturliga beteende tillgodoses så långt det är möjligt”, skriver Bratthall.

Varför det inte skulle vara möjligt att sluta hålla kor uppbundna, eller låta kalven få vistas längre med kon, har han inget svar på.

Oklart hur många som far illa

Även frågan om hur många kor som far illa på Arlas gårdar lämnas obesvarad. Erik Bratthall skriver:
 
”Vi vet om att några få gårdar har återkommande problem. Det är viktigt att belysa att problem inte nödvändigtvis handlar om dålig djuromsorg utan ofta rör det andra brister på gården.”

Syre mailar igen och ber att få svar på frågan om hur många djur som far illa –inte hur många gårdar – men utan resultat. I telefon svarar Erik Bratthall att han har sett mailet, men att han inte vet om eller när han kommer att kunna svara.

Nollvisionen handlar, med Arlas egna ord, om att ”alla djur, på alla Arlagårdar, ska må bra varje dag”. Hur det skulle kunna vara möjligt att uppnå utan att företaget kan svara på hur många djur som far illa förblir alltså oklart.

När Syre i fjol granskade Arlas så kallade ”guldbönder” år 2018, alltså gårdar som levererat så kallad ”prickfri” mjölk i minst 23 år bröt nästan hälften mot djurskyddslagstiftningen vid länsstyrelsens senaste kontroll.

Och en av dem som utnämndes till guldbonde 2019 bröt mot lagstiftningen till den grad att han riskerade djurförbud. Det rörde sig till exempel om att kor fick kalva uppbundna i stället för i kalvningsbox, att inhägnader var smutsiga av avföring och att två kalvar hölls i boxar avsedda för en.

Era så kallade prickfria gårdar, som ska vara ”bäst i klassen” sköter sig alltså inte, enligt länsstyrelsen. Kan ni behöva skärpa er standard för djurhänsyn?

”Det är precis det vi gjort”, skriver Erik Bratthall.

Fotnot: Frågorna till Arla ställdes första gången 24 augusti. Trots påminnelsemail och telefonsamtal har Syre i skrivande stund inte fått svar på alla.

Läs ävenPrisade bönder bröt mot djurskyddslagstiftningen (artikel från april 2019) och Blev guldbonde trots vanvård (artikel från maj 2019) och Uppdrag granskning avslöjar vanvård på Arlagård (artikel från januari 2020).