Havet har gått från att betraktas som en dumpningsplats för sopor, till att spela en central roll i två av mänsklighetens stora ödesfrågor: Hur förlusten av biologisk mångfald ska hejdas och hur de skenande klimatförändringarna ska kunna stoppas.

– Vi vet mindre om havets ekosystem än vi vet om ekosystemen på land, så där finns en obalans i den grundläggande kunskapsnivån, säger Helen Ågren, regeringens havsambassadör om varför havsfrågorna har dröjt med att komma upp på miljö- och klimatagendan.

Havet är inte bara viktigt genom att producera mer än hälften av det syre vi andas, utan också för dess förmåga att ta hand om våra synder. I den IPCC rapport som släpptes i september om haven och kryosfären, konstateras att en stor del av den koldioxid som släppts ut lösts upp i havsvatten, samtidigt som havet också absorberat 90 procent av den globala uppvärmningen.

Men inte utan ett pris. När koldioxid absorberas i havsvattnet, försuras haven. Något som redan har betydande effekter på marina organismer, ekosystem och den biologiska mångfalden. Uppvärmningen bidrar i sin tur till att marina värmeböljor blir vanligare, något som kan vara förödande för djur och växtliv, inte minst för korallreven som kan förvandlas från ett myller av liv till bleka döda kalkfigurer.

Samtidigt har den ökade kunskapen om havets sårbarhet och betydelse för klimatet, bidragit till en ökad vilja att skydda det.

Vill lyfta havets betydelse

Inför COP25 som inleds i Madrid under måndagen har förutom värdnationen Chile också Sverige, Fiji och Belgien tryckt på för att lyfta havets betydelse för klimatet

– Det bästa vi kan göra för haven är att vidta åtgärder för att minska utsläppen och höja ambitionerna, säger Helen Ågren.

–    Men vi måste också minska föroreningar av plast, kemikalier och näringsämnen och få bukt med överfiske.

Den tredje december håller Chile ett större event för att lansera en plattform för havsåtgärder. Det handlar om att främja havsbaserad förnybar energi och bevara och utveckla viktiga kolsänkor i havet, så som mangroveskogar och sjögräsängar. Genom plattformen vill Chile också slå ett slag för att den typen av åtgärder ska tas med i nationernas klimatplaner.

– Sveriges åtgärder ska presenteras i en klimatplan som är under beredning på miljödepartementet så den kan jag inte kommentera, säger Helen Ågren.

Vad gör Sverige för att bidra till havens hälsa?

– Sverige var värd för FN:s första globala havskonferens på Fiji 2017, mycket för att höja kunskapen och mobilisera olika aktörer så som regeringar, civilsamhället och företag kring havens hälsa. Regeringen har också lyft olika sätt att minska utsläppen från sjöfarten, stärkt arbetet mot plast i havet och höjt anslagen i biståndsbudgeten.

Helen Ågren kommer delta på COP den femte till den elfte december, då flera forum och events ska hållas med forskare, regeringsrepresentanter och civilsamhället för att diskutera hur havet kan stärkas, både för att hejda klimatförändringarna men också för att lindra dess effekter.

– Vi arbetar för att betydelsen av havet ska reflekteras i alla de övergripande beslut som tas under COP, säger Helen Ågren.

Vill se starkare ställningstaganden

Men Dima Litvinov som är talesperson för havsfrågor på Greenpeace tycker att Sverige kan ta tydligare ställning för en stärkt havsrätt.

– Havet måste göras till en allierad i kampen mot klimatförändringarna, vill man det på allvar behöver stora marina reservat avsättas, trettio procent anser forskare är rimligt och även mindre progressiva länder har tagit ställning för förslaget, så jag hoppas att Sverige tar tillfället i akt på COP och meddelar sitt stöd.

Frågan om hur mycket hav som regeringen anser ska skyddas i marina reservat håller på att diskuteras, meddelar Helen Ågren. Men – säger hon – i grund och botten måste hela havet förvaltas på ett ekosystembaserat sätt. Besked väntas nästa år då en ny strategisk plan för biologisk mångfald ska beslutas om, enligt konventionen om biologisk mångfald (CBD).

Dima Litvinovs kritik stannar inte där. FN ska fatta beslut om ett globalt havsavtal nästa år. Ett avtal som ska ge juridiska instrument för att skydda det marina livet på internationellt vatten, vilket utgör cirka 43 procent av planetens yta. Flera ö-nationer och miljöorganisationer har arbetat för att avtalet ska ge upphov till ett starkt internationellt organ med rätt att besluta om marina reservat.

– COP vore ett bra tillfälle för att ta ställning för ett starkt globalt havsavtal, säger Dima Litvinov.

Men han anser att regeringen jobbar åt fel håll. Nyligen meddelade utrikesminister Ann Linde att Sveriges position är att stärka sektorsorganisationer och regionala havsmiljökonventioner för att inrätta marina reservat.

Kämpar i uppförsbacke

Något Dima Litvinov anser kan undergräva planerna på stora sammanhängande marina reservat på internationellt vatten.

– Vi välkomnar att de ser det som en viktig fråga men istället för att de ger sitt stöd till nuvarande system, hade vi velat att de stödjer ett helt nytt organ med mandat att skydda livet i havet, säger han och fortsätter:

– Stora delar av havet är inte täckt av regionala organisationer vilket gör det svårt att utveckla ett globalt system av skyddade områden, till och med OSPAR kämpar i uppförsbacke, en organisation som består av rika och utvecklade länder.

Ospar är en regional konvention om att skydda miljön i Nordostatlanten. Där ingår Nordsjön, Skagerrak och delar av Kattegatt. Konventionen har arbetats fram mellan Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Island, Luxemburg, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Sverige, Tyskand, Storbritannien, Nederländerna och EU.

Läs Naturskyddsföreningens kommentar här:

”Statusen för våra egna vatten är långt ifrån god”

Syres tidigare rapportering om havet:

Jakten på djuphavens el dorado har börjat

Knölvalen var nära utrotning – nu nära återhämtad

Oklart hur livet i havet påverkas inför marin gruvboom