Radar · Nyheter

Uppgifter om bränderna i Amazonas ifrågasätts

Flygbild från Altamira, Pará i Brasilien under de bränder som nu sveper över delar av Amazonas.

”Allt de säger om bränderna är fel”. I en uppmärksammad artikel i tidningen Forbes ifrågasätts flera av de uppgifter som spridits om eldsvådorna i Amazonas. Men artikeln som blivit viral får mothugg av flera experter.

Rubriken på artikeln som lästs över två miljoner gånger lyder ”Därför är allt som du läst om bränderna i Amazonas fel, inklusive att det är jordens lunga”.

Det sistnämnda påståendet är det ingen som ifrågasätter. Liknelsen som använts av nyhetsmedier världen över som ett sätt att beskriva att regnskogen bidrar med syre till atmosfären är olycklig, då träd grovt sett konsumerar lika mycket syre som de tar upp.

Men i Forbes artikel säger Amazonasexperten Daniel Nepstad också att soja- och djurproduktion producerar syre – precis som regnskogen, något som fått flera att höja på ögonbrynen.

–  Nötkreatur producerar inte syre, visst, planterade träd producerar och konsumerar syre men det är en dum diskussion. Kolsänkan blir mindre jämfört med om det fanns regnskog, också den biologiska mångfalden, säger Torsten Krause, biträdande lektor vid Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling.

Regnskogens viktiga roll för klimatet är inte att bidra med syre, utan att binda koldioxid och på så sätt utgöra en kolsänka samtidigt som avdunstning från skogen fungerar nedkylande på jordens klimat. En poäng som Rhett A. Butler, grundare till miljönyhetsportalen Mongabay, anser att Forbes artikel missar att klargöra.

Avskogningen värre i början av 2000-talet

I Forbes artikel som skrivits av journalisten Michael Shellenberger görs också en poäng av att bränderna förvisso ökat med 80 procent jämfört med motsvarande år i fjol, som flera nyhetsorganisationer rapporterat om, däribland Syre. Men att brandstatistiken endast visar på en sju-procentig ökning utslaget på de senaste 10 åren.

I artikeln konstateras också att avskogningen i år ligger på nivåer långt från de som var i slutet av 1990-talet och i början av 2000-talet.

– Men det vill vi inte tillbaka till, det har vi inte råd med, säger Torsten Krause.

Statistik kan visa på olika trender beroende på vilken period som mäts. Men det flera påpekat i den efterföljande debatten på Twitter är att även om både bränder och avskogning varit värre förr – pekar kurvorna uppåt räknat sedan torrperioden började i juni – något också Syre rapporterat om.

Kan vara sly som brinner

Forbes artikel lyfter också uppgifter som publicerats i New York Times om att regnskogen riskerar att förvandlas till en savann och nå en tipping point, om inte avskogningen hejdas.

– Falskt, säger Daniel Nepstad till Forbes.

Samtidigt är just teorin om att regnskogen riskerar att nå en tipping point och förvandlas till en savann något Daniel Nepstad själv hävdat kan vara möjligt på sin blogg, bara några dagar tidigare.

Skärmbild från Daniel Nepstads Twitter
Skärmbild från Daniel Nepstads Twitter.

Daniel Nepstad har själv meddelat på Twitter att han tänker publicera ett gensvar på hur han citerats i Forbes artikel. Under tiden har han hänvisat till en kommenterande artikel av Mongabay som beskriver Forbes artikel som slapp och vilseledande.

"Debatten missar det väsentliga"

Torsten Krause har följt diskussionerna och säger att debatten om siffrorna missar det han tycker är det väsentliga. Att avskogningen ökar igen och att det är vår efterfrågan på kött och soja som driver på den, oavsett om det är under högerpresidenten Jair Bolsonaro i Brasilien eller vänsterpresidenten Evo Morales i Bolivia.

– Man förlorar sig i en diskussion om det är 70- eller 80 000 bränder. Det viktigaste är varför vi har det här problemet och hur det påverkar Amazonas, vad vi kan göra och vem som är ansvarig och det, det är vi alla, säger han.