Zoom

Forskare varnar för fara med ”växtblindhet”

Ett frö som förstorats upp av konstnärerna Mark Wilson och Bryndís Snæbjörnsdóttir.

Utan bambu inga pandor, heter det. Ändå får växtvärlden ofta nöja sig med att utgöra en kuliss till vår egen. ”De är förutsättningen för allt liv på jorden, så det blir ett problem om vi inte ser dem”, säger Dawn Sanders, forskare i didaktik vid Göteborgs universitet.

Botaniker har i tjugo år kallat det växtblindhet. En oförmåga att se växterna i vår närmiljö eller för den delen – deras avgörande betydelse för våra egna liv. Men också att vi tenderar att ranka växter lägre än det släkte vi själva tillhör, djurens.

En brittisk studie från 2016 pekade på att orsaken bakom växtblindhet kunde spåras till det moderna stadslivet. Där åskådarna till en Shakespearepjäs på 1400-talet förstod referensen till en rad olika vildblommor – kunde londonborna i studien knappt känna igen en enda. Någon liknande studie har inte gjorts i Sverige men Bente Eriksen som är chef för botaniska trädgården i Lund tror inte det är mycket bättre här.

– Jag skulle säga att åtta av tio personer jag mött inte kan några växtnamn mer än kanske bok och ek. Barn jag träffat i botaniska trädgården har inte trott att träd lever för att de står still, säger hon.

Kan bero på stadslivet

En teori är att stadslivet inte kräver någon djupare förståelse för växtvärlden, därför kodar vi inte heller dem som meningsfulla. Det säljs inga giftiga svampar eller oätliga grönsaker på närbutiken. Växter får vad psykologer kallar lågt signalvärde och i den stora mängden information våra hjärnor hanterar – sorteras växterna i vår omgivning bort. Men att tro att växtkunskap inte är viktigt för ens överlevnad ser Bente Eriksen som bedrägligt.

– Det finns en hel värld där ute som vi inte kan negligera för utan den, finns inte heller vi till, säger hon.

Dawn Sanders, forskare i didaktik vid Göteborgs universitet som lett forskningsprojektet "Bortom växtblindhet"
Dawn Sanders, forskare i didaktik vid Göteborgs universitet som lett forskningsprojektet "Bortom växtblindhet". FOTO: Johan Wingborg

Hur får vi då upp ögonen för det som annars går oss förbi? Dawn Sanders som är forskare i didaktik vid Göteborgs universitet tror inte att det räcker att visa på växternas nytta, vi måste också försöka hitta fler ingångar till växtligheten.

– Jag tror att vi måste erkänna att våra känslor, minnen och vår förmåga att uppskatta skönhet spelar in. Det handlar inte bara om potatisen i vår trädgård eller brödet på vårt bord, det är mycket mer komplicerat.

Tillsammans med Eva Nyberg från Göteborgs universitet, Bente Eriksen från Botaniska trädgården i Lund och konstnärerna Mark Wilson och Bryndís Snæbjörnsdóttir har Dawn Sanders drivit projektet ”Bortom växtblindhet”. Ett tvärvetenskapligt projekt för att hitta nya vägar in till växternas värld. Ett sätt har varit att bryta den gängse bilden av att växter är statiska.

– Växter försvarar sig, interagerar med varandra och hjälper varandra, sedan om det är medvetet eller omedvetet vet vi inte, säger Bente Eriksen.

Ska resultera i en bok om växtblindhet

Mark Wilson och Bryndís Snæbjörnsdóttir scannade bland annat in fröer från alpina växter som hamnat i Göteborgs botaniska trädgård, med hjälp av ett elektronmikroskop. Bilderna kom ut enfärgade, därför krävdes också ett mödosamt arbete för att undersöka fröernas färger i ett mikroskop och färglägga dem förstorade bilderna, berättar Bryndís Snæbjörnsdóttir.

– När vi såg fröerna genom mikroskopet kunde vi se hur otroligt vackra de var, något som för det vanliga ögat liknar ett sandkorn.

Bilderna ställdes sedan ut tillsammans med berättelser om hur fröerna samlats in och hur de hamnat i den botaniska trädgården, berättelser nedskrivna av Henrik Zetterlund, hortikulturell intendent på den botaniska trädgården.

En bok om projektet där alla medverkande skrivit texter på temat ”växtblindhet” håller nu på att sammanställas. En bok som konstnären Bryndís Snæbjörnsdóttir hoppas ska förändra hur vi ser på växter – men också oss själva.

–Om vi slutar tänka att vi är världens centrum och att vårt perspektiv är det enda tror jag att det skulle det betyda mycket för vår relation till miljön och kanske leda till att vi hittar ett mer hållbart förhållningssätt till vår omgivning. Det är stora ord men också ett stort hopp.

Han vill få dig se träden bland alla bilarna

Bilhänsyn kan bromsa unikt trädprojekt